Värdet av praktiska inslag

Samtliga intervjuade elever har praktiska inslag som en del av utbildningen. Ett metodrum, där flera praktiska delar tränas på används på IMY mot vård där Celine går. Verkstad finns tillgänglig för Ben, David och Eric som alla läser IMY mot fordonsprogrammet på olika skolor. Fyra av sex elever har varit ute på APL, David och Eric har endast haft praktisk utbildning i skolans verkstad. Kombinationen att varva teoretiska och praktiska inslag tycker samtliga elever är bra eftersom det bidrar till en djupare förståelse för den nya kunskapen. Fiona beskriver det så här:

På praktiken lär man sig hur man ska ta hand om kunderna, hur man ska hjälpa dom och vilket kroppsspråk det ska vara och sånt. Det är så också i skolan, dessa uppgifter man tar för att kunna göra det i praktiken, för att kunna vara en bra säljare. (Fiona)

Att alla elever tydligt beskriver fördelarna med att varva det teoretiska och det praktiska tolkar vi som att de förstår nyttan med att praktisera det teoretiska de lär sig. På så vis upplever de utbildningen som meningsfull. Att eleverna nämner praktik och andra praktiska inslag som viktiga delar av utbildningen talar för att dessa inslag är en bidragande faktor till ökad motivation. En varierad undervisning som inte enbart sker i klassrummet, kan bidra till ökad motivation. Genom att väva in exempelvis praktiska inslag kan elevernas motivation stärkas även i andra ämnen (Deci och Ryan 2017, 357). Celine beskriver hur de gör på hennes skola:

Vi har många olika ämnen vård och omsorgs ämne till exempel hur man tar hand om och hur man bäddar sängar. Hur man möter de äldre människor. Hur kan man borsta tänderna. Vi elever gjorde det på varandra. Vi har praktiserat på varandra. (Celine)

Det Celine beskriver visar att kunskapen byggs upp i olika steg. Först läser de teori, som sedan övas på varandra för att slutligen praktiseras på APL. Det tyder på att arbetsplanen är genomtänkt och strukturerad. Därmed blir lärandet kompetenshöjande då eleverna får tillfälle att reflektera över de teoretiska och praktiska momenten tillsammans med varandra, lärare och handledare (Ryan och Deci 2017, 17–18). Att Celine och hennes klasskompisar får möjlighet att öva på varandra innan de ger sig ut på APL ser hon som fördelaktigt. Vi tolkar det som att hon känner sig förberedd, vilket ger känslan av att vara kapabel och kompetent innan praktiken vilket främjar känslan av att bemästra situationen.

Några av eleverna berättar att praktiken har genererat i extrajobb. Att praktiken kan leda till ett jobb kan vara en motivationsfaktor för eleverna. Praktiken får då en djupare betydelse eftersom eleven ser vad det kan leda till. Det kan kopplas till SDT:s begrepp kompetens då eleverna känner att kunskapen de har erhållit blir betydelsefull och ett bevis på att det de gör uppskattas (Ryan och Deci 2017, 368). Känslan av att vara är en del av ett sammanhang, att vara behövd och viktig på arbetsplatsen, kan också härledas till begreppet samhörighet. Då ett arbete kan bidra till mer självständighet stärks även känslan av autonomi (Ryan och Deci 2017, 10–12).

Vi resonerar kring hur stora chanserna till jobb hade varit utan praktiken. Sannolikt hade arbetsmöjligheterna försämrats då arbetsmarknaden för unga utan erfarenhet är begränsad. Praktiska inslag i undervisningen har således inte bara en positiv inverkan på kunskapsinhämtningen utan fyller en viktig funktion även i elevens kontaktskapande. Att även få kunskapen och erfarenheten på papper är värdefullt då referenser ofta är ett krav i jobbsammanhang. Amy resonerar om de praktiska inslagen som ett hjälpmedel att hitta rätt yrke i framtiden:

Man kan sitta i skolan och tänka att du vill jobba i en klädbutik när jag blir äldre, jag vill bli chef men du har aldrig jobbat i en klädbutik då du har ingen aning om hur det är och så börjar du där efter tre år och så känner du att detta var inte min grej alls. (Amy)

Amys resonemang lyfter en viktig ståndpunkt som många unga skulle kunna känna igen sig i. Ur det avseende är praktik en betydelsefull del av utbildningen. Den kan leda till att eleven får en bättre förståelse för vad de vill eller inte vill göra i framtiden. Det i sin tur gör det lättare att skapa framtidsmål som stärker motivationen (Ryan och Deci 2017, 212).

Det är av vikt att ett första möte med arbetslivet blir en positiv upplevelse. Vi resonerar kring hur ett negativt första intryck skulle kunna påverka en elevs självförtroende. Likväl som ett positivt utfall kan generera i ett stärkt självförtroende och ökad motivation kan det motsatta leda till bristande engagemang och en känsla av misslyckande.

Handledaren på praktiken har ett stort ansvar för att eleven ska trivas och känna sig kompetent. Det framkommer även i empirin då de fyra elever som varit ute på praktik beskriver handledarna som engagerade och stöttande. Celine:

När jag var på praktiken så fanns det en sjuksköterska där på boendet. När hon tog blod sa hon kom och kolla. Hon visade mig och när hon delar medicin fick jag vara med och kolla. Det var svårt. Jag visste ingenting. Jag hade aldrig jobbat med äldre innan. Så handledaren visade mig allting. Första veckan var det svårt. Men andra veckan gick jag inte alls med henne. Jag bara jobbade och handledaren sa att jag var bra. Du kan göra själv, sen blev det lätt. (Celine)

Ben tyckte att första dagen på praktiken var jobbig: “Jag förstod ingenting när handledaren berättade att vi skulle fixa med denna bilens turbo”. Dock var handledaren väldigt engagerad, stöttande och tydlig eftersom han verkligen ville att Ben skulle förstå exakt vad de gjorde. ”Första dagen så visade han mig, andra dagen så visade han mig, tredje dagen kunde jag göra själv”. Det framkommer också i intervjun att Ben upplevde att handledaren var bra på att ge feedback och beröm vilket stärkte Bens känsla av kompetens och i samband med det ökade viljan att utvecklas och lära sig mer.

Ovanstående resonemang exemplifierar att en positiv praktikerfarenhet kan främja de tre grundläggande behoven som utgör grunden för mänsklig motivation (Deci och Ryan 2017, 10–12).