Lärare som motivator

Av resultatet framgår att samtliga elever upplever att relationen med lärarna, samt hur de undervisar, är av stor betydelse för motivationen. Amy och Fiona som läser IMY mot

handelsprogrammet beskriver att lärarens upplägg passar dem bra då de läser ett och samma ämne under en dag. Läraren är även bra på att förklara och har en tydlig struktur inför och efter prov. Detta tyder på att läraren är autonomi- och kompetensstödjande i utformandet av undervisningen. Eleverna upplever att det bidrar till ökad självkontroll då de vet vad som väntar och vad som förväntas av dem. Läraren bidrar till att Amy och Fiona känner sig delaktiga i lärandesituationen och de bemästrar på så vis kraven som ställs på dem (Ryan och Deci 2017, 10–12).

Celine uttalar att det finns en speciell lärare som är skälet till att hon mår bra och kan prestera i skolan. Läraren är väl bekant med hennes framtida mål att bli sjuksköterska och stöttar och hjälper henne om hon skulle hamna efter i något ämne. ”Hon är jätteviktig, hon är mitt hjärta. Hon är hjälpsam och det går inte förklara med ord hur mycket hon betyder”. Enligt Celine finns läraren där för alla elever och hon är mån om att samtliga ska förstå. Om någon elev kör fast är hon observant och förklarar på ett annat sätt för att eleven ska komma vidare. Läraren försöker även göra lektionerna roligare för att de som inte gillar att plugga ska tycka att det är intressant och hon erbjuder anpassade uppgifter.

Det Celine beskriver handlar om undervisningssituationer men läraren finns även där för eleverna om de har privata problem. ”Hon finns alltid där, vi kan höra av oss till henne även om det är helg. Hon vill att vi mår bra”. Även Bens fordonslärare är mån om att eleverna ska trivas och frågar ofta hur eleverna mår. Han säger att eleverna måste kämpa på och att han finns tillgänglig om de har frågor även under helger och lov.

Ovanstående skildringar visar några av elevernas upplevelser. Det bör nämnas att samtliga talar om hur lärarna bidrar till ökad motivation genom bland annat stöttning i form av anpassade uppgifter, hjälp med förklaringar samt empatiskt bemötande med genuint intresse för elevernas mående.

Resultatet i studien visar att eleverna befinner sig i miljöer där de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens samt samhörighet tillgodoses i relation till läraren som motivator. Lärarna visar att de kan sätta sig in i elevernas perspektiv, de är tydliga med förklaringar och visar respekt vilket främjar motivation (Ryan och Deci 2017, 3–5). Vi upplever att SDT förespråkar att alla elever främjas av att ha en nära relation med lärarna, vi menar att hänsyn bör tas till att möta individens specifika behov.

I lärarens uppdrag ingår att betygsätta elever för deras prestationer. Eleverna i studien går på IMY eftersom de saknar vissa betyg för att antas till ett nationellt program. Därför fick frågan om vad de tyckte om att bli betygsatta en annan innebörd för flera av eleverna än vad vi förväntat oss då vi formulerade frågan. Så här berättar David: “Om jag skulle

få betyg skulle jag bli glad. Om jag inte får betyg så måste jag läsa ett år till här”. SDT belyser att en överdriven betoning på betyg kan vara en faktor som kan påverka elevens motivation negativt (Ryan och Deci 2017, 369–372). Ben har däremot inte samma åsikt gällande betyg:

Betyg stressar mig inte. Tex fick jag C på första kapitlet i matteboken men andra kapitlet fick jag E och jag tänkte varför fick jag det? Jag sa till mig själv att det är du som är problemet. Du har inte pluggat. Sedan 3 kap pluggade jag mycket och fick ett B. 4, fick ja c men 5.e har vi inte fått resultat på. Betyg är ingen stress. Det är bara du som kan fixa dina betyg. Om du pluggar så får du bättre betyg om du sitter med telefonen hela dagen får du E eller F. (Ben)

En rimlig tolkning utifrån ovanstående citat skulle kunna vara att Ben upplever balans i det som förväntas av honom och förmågan han har. Han är tillfreds med att det är han själv som kan påverka vilka betyg han får och känner därför att han kan bemästra situationen. För David däremot verkar det inte handla om graden av betyg (A-E) utan att klara ämnet utan att få F. Det skulle innebära att han blir behörig till ett nationellt program vilket är hans mål. Ben däremot läser tillsammans med det nationella fordonsprogrammet och när han blir behörig skrivs han över från IMY till det programmet. Han riskerar inte, till skillnad från David, att gå ett extra år.

Av de elever som intervjuats i vår studie lyfter samtliga att feedback har betydelse för deras motivation, både i relation till studier och välbefinnande. David berättar att läraren ofta brukar säga när han har gjort ett bra jobb. Det kan då antas att hans motivation stärks eftersom han känner att han har lyckats med uppgiften. Det går i linje med SDT:s beskrivning av hur det grundläggande psykologiska behovet av kompetens tillgodoses (Ryan och Deci 2017, 11).

Amy berättar om hur hon upplever sin nuvarande situation, jämfört med hur det varit i tidigare skolkontexter. Feedback är en av faktorerna hon lyfter som en påverkan på motivationen:

Då det är uppgifter på datorn så lämnar hon alltid kommentarer. Fantastiskt skrivet men du kan tänka på det här. Typ att ha punkt. Så gör hon också när man redovisar. Hon skriver ju ner att och sedan efteråt säger hon att det va jättebra men sen kan hon ta en åt sidan och säga att du skulle kunna prata lite

högre. Jag tycker ändå hon är tydlig med allt det hon tycker. Så efter jag har redovisat har hon frågat mig att vad är ditt problem? Varför har du svårt att redovisa. Och jag tänkte vadå? Du är bra på det. Och då får man ju ännu mer vadå? Hon tycker jag är bra. Och då tänker man att man vill göra det igen. Hon är väldigt bra med sin feedback och allt det där. (Amy)

I Amys fall är läraren kompetens- och autonomistödjande, då hon tar eleven åt sidan för att ge feedback. Läraren säger inte att hon ska eller bör tala högre utan ger konstruktiv feedback genom att påtala att “hon skulle kunna prata lite högre”. Det leder till att Amys känsla av kompetens ökar då miljön inte är kontrollerad av direktiv. Att läraren tar henne åt sidan vid feedback tyder på att hon vill förhindra att social jämförelse sker, vilket ytterligare visar att Amy befinner sig i en miljö som främjar motivationen. Amys berättelse om tidigare skolgång styrker teorin då hon tidigare befunnit sig i en nedslående miljö som resulterade i avhopp från skolan men att hon nu har ökad motivation på grund av att läraren är engagerad och ger positiv feedback. (Ryan och Deci 2017, 11).

6.7 Sammanfattning

Analysen av vår studie visar att den kontext eleven befinner sig i är av betydelse för att de grundläggande behoven av autonomi, kompetens och samhörighet ska tillfredsställas. Utbildningens struktur och utformning kan därmed vara hämmande eller främjande för elevens motivation. Tydlighet i både undervisningsmetod och struktur samt att kraven står i relation till elevens förmågor är faktorer som inverkar på motivationen. Hur strukturen påverkar eleverna är dock högst individuellt, det är något vi upplever att teorin inte belyser i så hög grad.

Upplevelsen av att bemästra skolsituationen kan bidra till att känslan av autonomi och kompetens uppstår. De elever som lyfter att den omgivande miljön inte står i enighet med deras specifika behov, upplevs ha en lägre grad av motivation. Utifrån SDT överensstämmer det med hur en autonomi- och kompetensstödjande kontra en kontrollerad och nedslående skolmiljö påverkar motivationen.

Samtliga elever belyser att läraren har en stor inverkan på hur de upplever studiesituationen. De elever som trivs allra bäst har en nära relation till sina lärare och kan lyfta sådant som både är av privat- och skolrelaterad karaktär. Lärarna beskrivs vara stöttande, hjälpsamma, empatiska och anpassningsbara i undervisningssituationer.

Alla elever beskriver även att lärarens feedback har betydelse för motivationen, både i relation till studier och till självkänslan. Detta bidrar till att eleverna känner sig viktiga och blir delaktiga i lärsituationer. Det som framkommit i resultatet talar för att lärarna i enlighet med SDT strävar efter att eleverna ska uppnå känslan av autonomi, kompetens och samhörighet.

Utöver relationen med lärarna lyfts även andra betydelsefulla personer som en främjande motivationsfaktor. Klasskamrater bidrar till ökad trivsel och till känslan av samhörighet. Att familjemedlemmar är stöttande och hjälpsamma kan även öka chansen till måluppfyllelse. De elever som saknar betydelsefulla andra i sin omgivning upplevs i studien ha lägre motivation. Enligt SDT kan avsaknaden av viktiga personer skapa en känsla av likgiltighet.

Att ha ett mål visar sig vara en drivkraft som bidrar till att studierna känns meningsfulla. Eleverna i studien går alla på IMY med målet att antingen komma ut i arbete eller övergå till vidare studier.

Varje program är riktat mot en viss yrkeskategori och praktiska moment är en naturlig del av upplägget. Samtliga elever är eniga om att dessa praktiska moment höjer upplevelsen av utbildningen då de får möjlighet att befästa den teoretiska kunskapen genom att tillämpa den i praktiken. För några av eleverna har praktiken även genererat i extrajobb vilket anses stärka tron på sig själv och därmed främja lusten till lärande. Det bidrar till att elevernas känsla av kompetens och autonomi uppfylls.

För de elever som varit ute på APL beskrivs handledarna även vara viktiga. De ger feedback och stöttar vilket leder till att eleverna känner sig kompetenta. Att de blir en del av en arbetsgemenskap kan leda till känslan av samhörighet. Flertalet av eleverna i studien ser de praktiska momenten som ett kvitto på vilken kunskap de besitter, vilket kan användas som referens vid arbetssökande. Praktiken ger också eleven möjlighet att skapa ett värdefullt kontaktnät inför framtiden.

Sammantaget upplever eleverna generellt sin studiesituation som positiv och meningsfull. Faktorer som eleverna lyfter under intervjuerna har inverkan på motivationen och utifrån deras berättelse är dessa både av främjande och hämmande karaktär.