Framtida rekrytering

I informanternas utsagor finns två olika typer av berättelser rörande försvarsmaktens rekrytering till utlandstjänst. De är både kopplade till försvarsmaktens prestige. Den första handlar om hur försvarsmakten skall klara den kvalitativa rekryteringen i framtiden. Den berör ekonomi och utbildning, helt enkelt karriäristiska värden. Den andra berättelsen riktar sig mot försvarsmaktens sätt att marknadsföra utlandstjänst till unga rekryter.

Som tidigare nämnts är försvarsmakten väl medvetna om att de måste höja meritvärde för genomförd utlandstjänst. De vill få aktörer på arbetsmarknaden att förstå vilken kompetens soldaterna besitter. Att ha tjänstgjort inom militären ska vara ett stort plus på CV:t, och arbetsgivaren ska förstå den kompetens dess anställd bygger genom en utlandsmission (Göransson 2009:9,11).

20

Liknande utsagor om prestige framförs av Daniel, Bosse och Patrick. 21

Alla informanterna utom Bosse är i början av sitt yrkesaktiva liv (om man räknar med pension vid 65) och står inför karriärsval. Johan och Filip har sin framtida militära karriär att tänka på, Lisa, Erik och Daniel ser en inte allt för avlägsen framtid efter högskoleexamen och Patrick har tänkt vidareutbilda sig inom försvarsmakten. Flera av dem ser frågetecken inför framtida uppdrag med försvarsmakten. Erik menar att lönenivån måste höjas; visst tjänar man hyfsat, men med tanke på antalet arbetade timmar är det inte mycket att komma med. Det blir en ”surpuck” när han jämför med soldater från andra länder som får missionslönen skattefri (Erik). Filip menar att det är av största vikt att försvarsmakten tillhandahåller kompetenshöjande utbildningar som leder den anställde rakt in på arbetsmarknaden efter avslutat kontrakt. I och med borttagandet av värnplikten måste meritvärdet upp så att det blir intressant för alla för att i förlängningen undvika en situation där soldatyrket blir de outbildade och mindre bemedlades lott (Filip). Daniel delar denna beskrivning av framtidens utmaningar med Filip. Han är, likt Filip, inte helt negativ till det nya systemet, men ser problem när han tänker på sina kollegor inom sjukvården:

I: Alltså tror du att det kan bli ett problem i Sverige också, alltså i USA har de ju en volontär styrka men du skriver ju på och sen får du åka

D: tills du är förstörd. Det kan bli det. Det beros på hur långa kontrakt det kommer att bli. Om det kommer bli en dumpningsplats för folk som inte kan nånting annat, som amerikanarna då, ”ja fängelse eller försvaret, välj”. […] I: Dit vill man inte

D: Dit vill man INTE och då har man förlorat väldigt mycket. Så tänkande soldater som tar initiativ har Sverige alltid haft och det ska vi fortsätta att ha. […] Sen tror jag det kommer va väldigt svårt att rekrytera specialister. Det är svårt redan idag med sjukvårdspersonal och vissa befattningar som kräver specifik civil kompetens och då är det svårt med rekrytering och det kvittar vad du betalar i stort sett.

I: Alla vill inte åka…

D: Nä och rekryteringsgrunden är för liten i Sverige. […] Och det är ett problem, de (försvarsmakten) tittar ju på det. Ser om dom kan hitta internutbildningar, där är utbytesprogram som är på gång, har börjat så smått med Sydafrika. Jag tror det är rätt väg att gå. (Daniel)

Johan står som ensam företrädare för den andra linjen som handlar om försvarsmaktens sätt att värva unga rekryter. Att han är ensam kan förklaras med att det bara är han och Filip som jobbar med värnpliktiga samt att hans traumatiska upplevelse har fått honom att omvärdera sin syn på utlandstjänst. Försvarsmakten är helt på det klara med vad som tycks attrahera. ÖB skriver i en debattartikel i Dagens

Nyheter den 11 maj 2010 angående rekrytering bortom värnplikten:

Vi har frågat vad som attraherar dessa unga människor och kraven är annorlunda än de jag hade när jag var lika gammal. Några av de nyckelord som attraherar

dem vi nu söker är: Spänning, äventyr, utvecklande, annorlunda – unikt, gemenskap och meriterande.

Nyckeln för lyckad rekrytering i framtiden går alltså enligt försvarsmakten genom att referera till postmaterialistiska motiv. Försvarsmaktens informationsmaterial rörande utlandstjänst ger också bilden av äventyr och hjältemod som en central bild av missionen, riskerna och tristessen lyser dock med sin frånvaro22. I försvarets rekryteringsvideo växlas exotiska toner med rafflande spänningsmusik samtidigt som vi får hänga med på hissnade helikopterfärder, se svenska flaggor flimra förbi och se bilder på exotiska djur och människor. När filmens crescendo nås springer soldater in i en helikopter som under ett väldigt dammoln lyfter, musiken avbryts häftigt, ”SÖK UTLANDSTJÄNST” (Sök utlandstjänst 2009). Budskapet är tydligt; spänning, upplevelser och cool utrustning får man på utlandstjänsten.

Johan är som tidigare nämnts kritiskt till denna bild. Han har egna erfarenheter av när det inte var fräckt längre:

J: Folk har så jävla bråttom ut och just därför kan jag bli sån; okej nu ska jag berätta någonting för dig, jag åkte iväg och har inte sovit en hel natt på två år, är det någonting du är beredd på? ”nej vadå”, nej för det är inte bara guld och gröna skogar. Du måste fan fatta vad det är du ger dig in på och jag tror att många av dom ansökningarna som kommer iväg, jag tror inte dom är mogna för dom vet inte vad det innebär. (Johan)

Han ser dagligen hur riskerna tonas ner i utbildningen av värnpliktiga, hur otrevliga bitar om att döda ”skrivs om” till ”försätta ur stridbart skick” och hur befäl tonar ner riskerna innan mission samtidigt som kritiska röster tystas (Johan). Han menar inte att bilden av äventyr och spänning är osann, men att den är otillräcklig och skev. Han vill istället att försvarsmakten går bortom det råa intresset av att värva kompetent personal och är tydligt med riskerna:

J: Alltså någon form i missionsutbildningen, alltså att man förklarar på riktigt att det kan skorpa sig och att man är väldigt tydlig med det […] ja ta bort glorifieringen och berätta. Människor måste vara medvetna om vad det är för val man gör och när man är medveten om det, ja då kan man göra sitt val. (Johan)

Manigart slutsats från sin studie i Belgien är att allmänhetens uppfattning om armén som en arbetsplats med låg prestige och hög risk ger stora svårigheter att nå rekryteringsmålen både kvantitativt och kvalitativt (Manigart 2005:574). Med de båda

22

Det informationsmaterial jag tagit del av är exempelvis filmerna Sök utlandstjänst, PO Sherbaghan – en utpost och Hantering av explosiva föremål som finns på försvarsmaktens youtube-sida, information om utlandstjänstgöring på forsvarsmakten.se och lumpen.se samt Försvarsmaktens informationsbok Lumpen, etc.

berättelserna i betänkande är det lätt att applicera hans poäng på den svenska kontexten och se en bakgrund till försvarsmaktens uttalanden och ageranden23. Den första berättelsen knyter ann till försvarsmaktens jobb med att få upp prestigen av deras utbildningar och av de erfarenheter som deras anställda erhåller i mission. Den andra berättelsen talar om risker försvarsmakten vill tona ner för att inte skrämma bort framtidens soldat.

23

Jag har inga siffror som tyder på att försvarsmakten i dagsläget har svårt med rekrytering till utlandstjänster.