7. Diskussion
7.5 Framtida behov och vidare forskning
Framgent ser jag ett behov av att lärarprofessionen behöver dra lärdom av perioden då de har bedrivits undervisning genom en digital lärandemiljö. Många av elevernas utsagor ger en problematisk bild av ämnet idrott och hälsa. Eleverna ger uttryck för att ämnet fortfarande bär på en del historiska arv av att vara ett aktiveringsämne. Där de fysiska aktiviteterna ges företräde men tenderar till att sakna ett tydligt syfte (Ekberg, 2007). Lärare behöver fortsatt beakta idrott och hälsa som ett kunskapsämne även om lärandemiljön förflyttas till en digital miljö. Jag ser således att lärare i ämnet och för den delen lärare i allmänhet behöver utveckla en ämnesdidaktisk kunskapsbank med fokus på fjärr- och distansundervisning. Detta för att inte kvalitén på undervisningen ska bli bristfällig när denna övergår till en digital miljö.
Under arbetets gång har ett flertal intressanta teman dykt upp men som denna uppsats inte har haft för avsikt att undersöka. Men däremot ser jag att de kan finnas ett framtida behov av att undersöka dessa teman närmre och som jag anser kan vara av relevans för professionens utveckling.
Ett intressant perspektiv som elever ständigt återkommit till är ett maktperspektiv där de nämner att de beter sig annorlunda ifall de vet att läraren ser dem. Jag ser här intressanta paralleller till Foucaults (2007) verk ”Discipline and punish: the birth of the prison” och hans redogörelse för hur fängelset panoptikon formar och disciplinerar fångarna. Till skillnad från fångarna i fängelset har eleverna haft en möjlighet till att dölja sig genom att stänga av kameran. Men principen om övervakning och kontroll ligger kvar då läraren på något vis behöver få ”ett bevis” på att eleven är närvarande. På så vis hade det varit intressant att följa upp detta tema närmre och undersöka hur lärare utövar disciplinär makt genom fjärr- och distansundervisning samt vilka konsekvenser detta får för eleven.
51
Referenser
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Deci, E. L. (1971). Effects of externally mediated rewards on intrinsic motivation. Journal of personality and Social Psychology, 18(1), 105
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). The" what" and" why" of goal pursuits: Human needs and the self-determination of behavior. Psychological inquiry, 11(4), 227-268.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2008). Self-determination theory: A macrotheory of human motivation, development, and health. Canadian psychology/Psychologie canadienne, 49(3), 182.
Ekberg, J. E. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Lund: Lunds universitet, Malmö.
Folkhälsomyndigheten (2020). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu att bedriva distansundervisning.
Hämtat 18/4-21 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva-distansundervisning/
Foucault, M. (2007). Discipline and punish: The birth of the prison. Duke University Press.
From, J., Pettersson, F., & Pettersson, G. (2020). Fjärrundervisning - en central del i skolans digitalisering. Pedagogisk forskning i Sverige, 25(2-3), 69-91.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112.
Gratton, C. & Jones, I. (2010). Research methods for sports studies. (2nd ed.) London: Routledge.
Killian, C. M., Kinder, C. J., & Woods, A. M. (2019). Online and blended instruction in k–12 physical education: a scoping review. Kinesiology Review, 8(2), 110-129.
Koka, A., & Hagger, H. (2010). Perceived Teaching Behaviors and Self-Determined Motivation in Physical Education. Research Quarterly for Exercise and Sport, 81(1),
Liljekvist, Å (2003). Rum för rörelse: Reflektioner kring ett framtida forskningsprojekt om kroppsövningsämnets fysiska rum. Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, (4) 10-15.
Loeb, H., & Windsor, S. (2020). Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020. Paideia, 20, 39-52.
Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Malmö.
McAuley, E., Duncan, T., & Tammen, V. V. (1989). Psychometric properties of the Intrinsic Motivation Inventory in a competitive sport setting: A confirmatory factor analysis. Research quarterly for exercise and sport, 60(1), 48-58.
52
Mullan, E., Markland, D., & Ingledew, D. K. (1997). A graded conceptualisation of self-determination in the regulation of exercise behaviour: Development of a measure using confirmatory factor analytic procedures. Personality and individual differences, 23(5), 745-752.
Redelius, K. (2004). Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa?. Svensk Idrottsforskning:
Organ för Centrum för Idrottsforskning, (4), 42-46.
Reeve, J., Bolt, E., & Cai, Y. (1999). Autonomy-supportive teachers: How they teach and motivate students. Journal of educational psychology, 91(3), 537.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and new directions. Contemporary educational psychology, 25(1), 54-67.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2020). Intrinsic and extrinsic motivation from a self-determination theory perspective: Definitions, theory, practices, and future directions. Contemporary Educational Psychology, 61, 101860
Salikhova, N. R., Lynch, M. F., & Salikhova, A. B. (2020). Psychological Aspects of Digital Learning: A Self-Determination Theory Perspective. Contemporary Educational Technology, 12(2), ep280.
Saykili, A. (2018). Distance education: Definitions, generations, key concepts and future directions. International Journal of Contemporary Educational Research, 5(1), 2-17.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shah, S. S., Shah, A. A., Memon, F., Kemal, A. A., & Soomro, A. (2021). Online learning during the COVID-19 pandemic: Applying the self-determination theory in the ‘new normal’. Revista de Psicodidáctica (English ed.).
Sheldon, K. M., Ryan, R. M., Deci, E. L., & Kasser, T. (2004). The independent effects of goal contents and motives on well-being: It’s both what you pursue and why you pursue it. Personality and social psychology bulletin, 30(4), 475-486.
Skolinspektionen (2020). Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor. Granskningsrapport. 2020:3264.
Skolverket (2011). Ämne - Idrott och hälsa. Hämtat 18/5 2021 från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubjec t.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Stefanou, C. R., Perencevich, K. C., DiCintio, M., & Turner, J. C. (2004). Supporting autonomy in the classroom: Ways teachers encourage student decision making and ownership. Educational psychologist, 39(2), 97-110.
Sveriges elevkårer (2020). Uppföljande undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning VT2020. Hämtat 8/4–21 från: https://sverigeselevkarer.se/media/1927/sek_rapport_uppfo-ljande-underso-kning-distansundervisning_2020.pdf
Taylor, G., Jungert, T., Mageau, G. A., Schattke, K., Dedic, H., Rosenfield, S., & Koestner, R.
(2014). A self-determination theory approach to predicting school achievement over time: The unique role of intrinsic motivation. Contemporary Educational Psychology, 39, 342–358.
53
Tessier, D., Sarrazin, P., & Ntoumanis, N. (2010). The effect of an intervention to improve newly qualified teachers’ interpersonal style, students motivation and psychological need satisfaction in sport-based physical education. Contemporary Educational Psychology, 35, 242-253.
Traxler, J. (2018). Distance learning—Predictions and possibilities. Education Sciences, 8(1), 35.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vaughn, S., Schumm, J.S. & Sinagub, J. (1996). Focus group interviews in education and psychology [Elektronisk resurs]. Thousand Oaks, Calif.: SAGE.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Williams, L., Martinasek, M., Carone, K., & Sanders, S. (2020). High school students' perceptions of traditional and online health and Physical Education courses. Journal of School Health, 90(3), 234–244.
Østerlie, O. (2018). Adolescents’ perceived cost of attending physical education. Journal for Research in Arts and Sports Education, 2(3).
54
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE IDROTTSVETENSKAP
Datum: 21/4 2021
Samtycke till elevers medverkan i studentprojekt
Jag heter Albert de Capretz. Jag läser just nu min sista kurs på Ämneslärarprogrammet vid Malmö Universitet. Kursen går ut på att skriva ett examensarbete. Detta arbete förväntas att bli klart i slutet av maj och därefter publiceras på DiVA. Jag har i examensarbetet för avsikt att undersöka hur elever har upplevt sin motivation till att studera idrott och hälsa på distans. För att ta reda på hur elever upplevt sin motivation kommer jag att genomföra intervjuer, både intervjuer med enskilda elever och med elever i grupp.
Vid intervjuerna kommer det att tas ljudupptagning och anteckningar. Ljudupptagningen syftar till att jag ska kunna gå tillbaka och lyssna på vad som sägs igen. Ljudupptagningarna kommer att lagras på en extern lagringsenhet som inte kommer att vara ansluten till internet.
Ljudupptagningarna kommer enbart att finnas tillgängligt för och nyttjas av mig (Albert).
Samtyckesblanketterna kommer att förvaras fysiskt på ett sådant sätt att inga obehöriga kan läsa dem. Efter det att uppsatsen examineras kommer alla ljudupptagningar att raderas. För att värna er integritet kommer ni att avidentifieras i den färdiga uppsatsen såväl som i allt vårt material.
Vidare så utgår jag ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (God forskningssed, 2017).
Din medverkan i projektet baseras på ditt samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer.
Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet. Det är Malmö universitets plattform för registrering och visning av publikationer som produceras av universitetets forskare, lärare och studenter.
55
………
Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-post):
...
Ansvarig handledare på Malmö universitet:
...
Kursansvarig på Malmö universitet:
...
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer person-uppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
Samtycke
Härmed samtyckes till att nedanstående elev får medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftas att vi som vårdnadshavare har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att
- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. 1
Elevens namn: ……….
Skola: ………..
Dagens datum: ………
………. ……….
Namn, vårdnadshavare 1 Namn, vårdnadshavare 2
Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.
1God forskningssed 2017