– de senaste resultaten från SWECLIM
Gunn Persson SMHI, Norrköping
År 2002 kommer för många av oss att bli ihågkommet för den långa sommarens skull men även andra väderhändelser väckte under året uppmärksamhet. Många lågtryck drog i början av året in över landets västra och södra delar och gav upphov till stora nederbördsmängder. Hässleholm och Kristianstad är exempel på orter som drabbades av höga flöden vilket, som vanligt är vid dylika situationer, väcker frågor om samhällets och individens ansvar. En annan mycket uppmärksammad väderhändelse var det oväder som drabbade Orust i augusti, då 200 mm nederbörd föll under ett par timmar och satte beredskapen på svåra prov.
De omfattande vattenflöden som förekommit i Sverige under de senaste åren har lett till skador på bland annat infrastrukturen. Raserade vägtrummor, släntskred, avskurna vägar, bortspolade banvallar och broras är exempel på rapporterade skador. Problemen med översvämningar visar att riskerna för extrema händelser lätt underskattas
Figur 1. Sverige har drabbats av en rad uppmärksammade översvämningar särskilt de senaste åren. I ett längre tidsperspektiv är det dock svårt att statistiskt säkerställa någon ökad frekvens. På kartan är översvämningar sedan 1970 markerade, de flesta orsakade av regn (blå ringar). Bilden i mitten visar Hammarsjövallen i Kristianstad februari 2002 då staden hotades av det höga vattenståndet i sjön. Till höger visas en påle vid Siljans strand med kopparplattor som markerar historiska högvattenstånd.
Emedan årets första hälft var blöt blev den andra halvan torr och i norra Sverige t.o.m. mycket torr vilket ledde till vattenbrist i både kraftmagasinen och i brunnar. När Sverige njöt av sommarvärme drabbades Centraleuropa av omfattande översvämningar orsakade av lågtryck som kom in via Medelhavet där den varma och fuktiga luften drogs upp och släpptes
norröver.
Skilj på klimat och väder
Trots att förra årets stora växlingar i väder kan tyckas anmärkningsvärda ska vi komma ihåg att vi har ett mycket varierat klimat. Både inom år och mellan år är variationerna stora. När vi talar om klimatförändringar är perspektivet både längre i tiden och större i rummet. Man måste skilja mellan begreppen väder och klimat. Väder är de uttryck för olika fysikaliska processer som ständigt pågår i atmosfären och vissa av dessa processer är direkt påtagliga för oss t.ex. nederbördsutlösning, åska och stormar. Klimat är väder under lång tid uttryckt som medelvärden, avvikelser och trender. Klimatförändringar måste betraktas under längre tidsperioder än vad begreppet väder tillåter. Extremhändelser är därför inga bra mått på långsiktiga förändringar i klimatet, de varken bekräftar eller förkastar klimatteorier i sig. En annan aspekt är de växlingar av kall och varm luft som vi t.ex. upplevt under december 2002 och januari 2003. Varm och kall luft varvas om vartannat runt vår jord och dessa centra följer ett vågmönster som bildas av att jorden roterar och att vi har olika uppvärmning mellan ekvatorn och polerna. I december hade Sverige mycket kallt väder och Nordamerika ovanligt milda förhållanden. Detta förbyttes under januari så att Sverige fick in mild luft och i
Nordamerika slog kylan till. Dessa växlingar beror alltså på förskjutningar av varm- och kall luft.
Global klimatförändring
När vi talar om klimatförändringar handlar det om att den globala temperaturen ökar oroväckande hastigt, 0,6 grader under 1900-talet (IPCC, 2001), och vad det beror på. En annan viktig aspekt är förståss vad vi kan förvänta oss av framtiden. Kommer temperaturen att fortsätta stiga? Det handlar också om vad denna ökade energimängd kan innebära för
klimatsystemet och i förlängningen naturen och människan.
Historisk klimatologi, paleoklimatologi, har utvecklats mycket över de senaste tjugo åren. Man har idag tillgång till data från fler platser och olika källor (proxydata) såsom trädringar, koraller, iskärnor, sediment och historiska dokument. Analyser av över 400 klimatserier med proxydata visar att 1990-talet var den varmaste 10-årsperioden och 1900-talet det varmaste århundradet under tusen år.
Sveriges framtida klimat beräknas
Inom forskningsprogrammet för regional klimatmodellering, SWECLIM, studeras hur den globala uppvärmningen kan påverka förhållandena i Sverige. Resultat från globala klimatmodeller omräknas med SWECLIMs regionala klimatmodellsystem för att erhålla en bättre upplösning för området. De globala modellerna är grova redskap som tar liten hänsyn till regionala förhållanden som t.ex. fjällkedjan och Östersjön, vilka har stor regional betydelse för klimatet. Klimatscenarier för framtiden i ett 100-årigt perspektiv framtas och analyseras speciellt vad gäller vattenförhållanden. Osäkerheten i beräkningarna hanteras genom att använda data från olika globala klimatmodeller och med skilda emissionsscenarier. För vattenbalansberäkningarna har även skilda regionala nedskalningsmetoder och varierad rumslig upplösning testats.
Nya klimatscenarier framräknade
En serie av sex regionala klimatsimuleringar, drivna med data från globala klimatmodeller har nyligen slutförts vid Rossby Centre, SMHI. De nya regionaliseringarna utgår från två globala klimatmodeller; en ny version (HadAM3) av den globala klimatmodellen på Hadley Centre i Storbritannien och den tyska globala klimatmodellen ECHAM4/OPYC3 från Max-Planck- Institut für Meteorologie i Hamburg. Två emissionsscenarier har använts; SRES A2 och det mildare SRES B2. Kontrollperioden motsvarar1961-90 och framtidsscenarierna perioden 2071-2100. För de regionala simuleringarna har det kopplade modellsystemet RCAO använts.
Det blir varmare
Simuleringarna visar att resultaten är beroende både på val av emissionscenario och val av global modell. Dock visar samtliga scenarier en uppvärmning av norra Europa som är störst under höst- eller vintertid. För centrala och södra Europa är största uppvärmningen sommartid. Medeltemperaturhöjningen för Sverige på årsbasis varierar mellan 2,5 grader (Scenario B2, HadAM3) och 4,5grader (Scenario A2, ECHAM4/OPYC3). Uppvärmningen sommartid följer ungefär samma mönster i samtliga scenarier medan spridningen i resultat är större för vintern. Dock är uppvärmningen i samtliga scenarier störst vintertid (2,8-5,5 grader) och lägst sommartid (1,5-3,3 grader).
Nederbörden ökar
Liksom i tidigare scenarier visar årsnederbörden i de senaste en ökning jämfört med dagens situation (8-23%). Den största nederbördsökningen erhålls vintertid med 19-49% i medeltal för landet. För sommaren erhålls en förändring i medeltal för landet på -5%, men med en relativt stor gradient över landet med nederbördsökning i norra delarna och minskning i södra delarna av landet. Nederbördsscenarierna för sommaren är mycket lika i de fyra olika fallen med olika emissioner och globala modeller.
Figur 2. Exempel på nederbördsförändringar (%) vinter (vänster) respektive sommar(höger) i ett framtida klimat. Figurerna visar differensen mellan år 2071-2100 och år 1961-1990 beräknad med det regionala klimatmodelleringssystemet RCAO, utifrån den kopplade globala modellen HadCM3/AM3 och med emissionscenario SRES A2.