Sjöfart Fartyg

Innovationsverksamhet i svenska sjöfartsnäring

Lars Olsson, Vinnova och Kaj Rehnström, SAI

Verktyg för energioptimering av fartyg

Annika Balgård, TEM, Lunds universitet

Snabba fartygs stabilitet och manövrering i akterlig sjö

Lars Olsson

Avd. Innovationssystemanalys VINNOVA

101 58 Stockholm Kaj Rehnström

Sjöfartens Analys Institut Lilla Bommen 1

411 04 Göteborg

Abstract till ”Innovationsverksamhet i svensk sjöfartsnäring”, Dag 1, Session 4, 13:30 Såväl internationellt som i Sverige har innovationsfrågor under senare tid fått ökad

uppmärksamhet och innovationer har alltmer kommit att ses som avgörande för konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt. Sjöfartens Analys Institut (SAI) och VINNOVA genomför just nu en studie av den svenska sjöfartsnäringens förmåga till innovation och förnyelse. Syftet är att kartlägga och analysera innovationsverksamheten i näringsföretagen samt vilken roll andra organisationer har i förnyelsearbetet, t.ex. kunder, leverantörer, myndigheter, universitet och högskolor, forskningsinstitut etc. Den förnyelse som avses berör såväl varu- och tjänsteinnovationer som processinnovationer (dvs. förnyelse i sättet att framställa varor och tjänster). Innovationsbegreppet ges en bred innebörd

inkluderande bl.a. tekniska, organisatoriska och marknadsmässiga innovationer.

Studiens huvudsakliga fokus är på drivkrafter respektive hinder för innovationsverksamhet. Den kunskap som genereras skall resultera i rekommendationer till såväl offentliga som privata aktörer om vad man kan/bör göra för att stärka sjöfartens innovationssystem.

Utifrån ett innovationssystemperspektiv studeras aktörer, resurser för innovation, samspelet mellan olika aktörer samt de institutionella förhållanden (lagar, regler, normer, etc) som påverkar innovationsverksamheten. Vidare ingår i studien en framsynsprocess som skall ge en bild av vilken utvecklingspotential som systemet (eller delar av det) har och, givet nuvarande styrkor respektive svagheter, ge svar på frågan vilka delar av systemet som bör förstärkas för att skapa konkurrenskraftigare företag och en starkare grund för hållbar ekonomisk tillväxt i Sverige.

Referat till föredrag vid Transportforum i Linköping 8 jan, session 4

Verktyg för energioptimering av fartyg

En redare som vill bygga ett miljöanpassat fartyg, hur ska han göra? Vilken lösning är egentligen den mest miljöanpassade i varje valsituation? Alla svaren kommer inte på seminariet men däremot en inblick i det arbete som utförs för att hitta dem.

Det pågår ett projekt som ska ta fram en prototyp till ett konstruktionsverktyg för att värdera alternativa lösningars miljöbelastningar vid konstruktion av fartyg. Resultatet kommer att bli ett databaserat verktyg som tar hänsyn till redarens parametrar kring det tänkta fartyget och räknar om dem till miljöbelastning.

Föredraget kommer att handla om det arbete som redan gjorts i projektet och vad som kommer att ske framöver. Titeln talar om energioptimering men syftet med verktyget är att det på sikt ska kunna ge en heltäckande bild av ett fartygs tänkta miljöbelastning. Fokus i föredraget kommer att ligga på miljöanalysdelen av projektet. Hur fungerat befintliga metoder för livscykelanalys i denna tillämpning?

Projektet finansieras av Vinnova och Energimyndigheten. Det påbörjades under 2002 och kommer att avslutas under 2004. Projektledare är MariTerm i samarbete med TEM, SSPA och Chalmers. Förankringen i branschen är god, bland de deltagande företagen finns Gorthon Lines, Stena Rederi, Wallenius Lines, Munters Europe, Ecoship Engineering och

Redareföreningen.

Projektet grundar sig på erfarenheter från tre KFB-finansierade förstudier som utförts av parter i projektet, Ekologiskt hållbara sjötransportsystem , Förstudie inom området

miljöindex för sjöfart och Utvärdering av LCA och LCC för Ecoship – det ekologiska och ekonomiska fraktfartyget för när- och kustsjöfart.

CHALMERS LINDHOLMEN UNIVERSITY COLLEGE

School of Maritime Studies, Naval Architecture

Snabba fartygs stabilitet och manövrering i akterlig sjö

Alla typer av fartyg kan förlora kontrollen i akterlig sjö, men särskilt utsatta är moderna snabba enskrovsfartyg. Denna typ av fartyg har blivit alltmer populär som färja för person och biltransport, samt bevakningsbåtar och militära fartyg. Det är därför inte förvånande att en rad incidenter har inträffat de senaste åren. Hos marinen har man identifierat ett behov av öka kunskapen om de krafter som verkar på fartyget i följande sjö. Om man kan förutsäga ett fartygs uppträdande kan allvarliga olyckor undvikas och fartyget kan operera i högre vågor med minskad risk. Därför initierades 1998 ett samarbete mellan KTH, ett finskt

forskningsinstitut (VTT), finska marinen och svenska marinen. Projektet finansieras av de båda flottorna. Men frågeställningarna är lika aktuella för civil sjöfart. Hittills har projektet resulterat i en metodik för fullskaleförsök ombord på fartyg. Fr.o.m. 2001 samarbetar avd. f. Skeppsteknik på Chalmers Lindholmen (f.d. Skeppsteknik, KTH) med SSPA kring

specialiserade modellförsök och med simuleringsmodeller för att kunna optimera ett fartygs egenskaper i följande sjö. Syftet med dessa försök är att ta fram information som behövs för att utveckla mer noggranna beräkningsmetoder än de som finns tillgängliga i dag.

Föredraget inleds med en introduktion där grundläggande begrepp diskuteras: − Vad är följande sjö

− Vilka sjöegenskapsproblem uppkommer i följande sjö och vad är ”broaching” eller skärning?

− Risker och konsekvenser till följd av instabilitet i följande sjö, referenser till några olika incidenter.

− Praktiska aspekter ur operatörens synpunkt, begränsning av användbarhet hos ett fartyg p.g.a. osäkra vågriktningar.

Därefter en översiktlig beskrivning av beräkningar och försöksmetodik för analys av sjöegenskaper i akterlig sjö:

− Principiella skillnader mellan följande sjö och andra vågriktningar

− Nya ”byggstenar” som behövs för bedömning av ett fartygs stabilitet och prestanda i följande sjö.

− Ny metodik som ett resultat av den pågående forskningen på Skeppsteknik, Chalmers Lindholmen (f.d. Skeppsteknik, KTH) och preliminära nya resultat.