I studien framkom att det finns många fördelar med att låta barnen få ha fri lek. Detta på grund av att barnen utvecklar i princip allting genom den fria leken. De utvecklar sin kommunikationsförmåga, känslor och turtagning. Barnen lär sig även roller samt lekregler som ska ingå i den fria leken som barn gemensamt har skapat. Olivia (förskollärare) anser att utan den fria leken sker det ingen utveckling. Följande menar Olivia att:
ja tror att den har all betydelse för barnen emm, när jag växte upp så hade man ju inte styrd lek helt enkelt, man hade ju bara fri lek å de e väl de som har format dom flesta vuxna tror ja, den fria leken, att leka att härma vuxna å fast då i sin lek (Olivia, förskollärare).
Enligt Amedina (barnskötare) utvecklar barn även andra egenskaper så som att lösa konflikter och bli lite tuffare som individer. Den fria leken är också viktig för det sociala samspelet samt att den fria leken är den lek där barnen får leka obundet helt efter sina egna förutsättningar. Anna säger så här angående betydelsen av fri lek:
Jag tror den har stor betydelse för att, deras liv idag de är ju så styrt, det är dagis så dags, och de är de så dags, å de är fritidsaktivitet så är det hemma, asså allting är ju så, efter asså, aktiviteter klockslag, å många barn är ju inte hemma så länge på kvällarna, så att här det är ju deras enda chans till att, få leka, fritt så att säga, på vardagarna, med asså med kompisar för att hemma är det liksom, det ska lagas mat och det ska badas kanske, och det ska ditt å dutt, att då blir det inte så mycket, av den varan så att säga, så därför tror jag det är viktigt att vi försöker tillfredställa det här (Anna, förskollärare).
I undersökningen visade sig även att många ansåg att den fria leken skapar fantasi, vilket i sin tur givetvis resulterar till att barnen utvecklar sin fantasi. Sofie resonerar kring betydelsen av fri lek på detta sätt:
Den har rätt så stor betydelse, med att, utveckla fantasin, och ää, det är nyttigt för barnen också att sitta och ha lite tråkigt ibland, åe vad ska vi göra, jamen vi kan göra detta åsså kanske man, börjar leka med andra kompisar, om det är nån som man kanske inte brukar leka med som kommer på den där bra idén (Sofie, barnskötare).
Även Petra (barnskötare) är inne på att barn i den fria leken börjar leka med kamrater som de annars inte brukar leka med och att de kanske rent av inte ens går ihop under den andra aktiviteten som sker i verksamheten.
Vidare i studien visade sig att många av både förskollärarna och barnskötarna ansåg att det var viktigt och nyttigt att barn kunde sitta och leka själv. Det var värdefullt att barnen inte alltid var beroende av varandra utan kunde finna sysselsättningar själva också. Det var däremot oerhört viktigt att barnet inte alltid satt själv och lekte. Det var inget barn som skulle vara utstött på förskolan. Anna belyser detta genom att säga nedanstående:
På sätt å vis kan jag tycka att det är positivt också därför att då kan man, leka själv, man är inte alltid beroende av andra, för det finns ju många barn som
kan gå, om där kompisarna kanske har gått hem så går de runt så här, vad ska jag leka nu, vad ska jag göra nu, för att kompisarna har gått hem, så på nått vis kan jag tycka att det är positivt också att kunna leka själv, men ändå vill man ju se att det här barnet kan leka tillsammans med andra barn, ibland, det är ju inte så att man varje da måste men man vill ju kunna se att, färdigheten finns där, att dom klarar ut d, å att dom inte bara går undan, å gör sitt bara därför att d inte, tycker att d fungerar själv (Anna, förskollärare).
I studien fanns det pedagoger som inte ansåg att det finns några nackdelar med den fria leken men det fanns även den kategori som ansåg motsatsen. Detta visade sig vara åsikter från både förskollärare och barnskötare. Barnskötarna Amedina och Petra anser att om det inte är en konstruktiv lek kan den fria leken lätt bli rörig. Olivia pratar även hon om att en lek som är destruktiv lätt blir rörig:
ja den kan ju bli ganska destruktiv ibland, vissa barn kan ju inte riktigt leka på ett positivt sätt utan dom kanske leker destruktiva lekar dom vet inte vad dom ska hitta på så dom går å puttar på varandra å e slåss å knips dom har helt enkelt ingen fantasi att hitta på nånting (Olivia, förskollärare).
Att den fria leken kan bli negativ anser även Mona (förskollärare). Hon menar att när det gäller äldre barn känner de att det inte är lönsamt att börja leka eftersom att de blir avbrutna ideligen. Detta kan då resultera i att barnen bara springer runt och retar varandra samt de andra barnen. Sofie anser också att det kan finnas negativa aspekter med den fria leken. Det hon säger är att:
Den fria leken ska väl inte utnyttjas som så att e barnen bara ska sköta sig själva om ni förstår vad jag menar att det är en lätt åtgärd att ta till liksom att jaha vad ska vi göra fröknarna vet inte vad dom ska göra ah det får vara fri lek (Sofie, barnskötare).
5.2.1 Analys
Vad gäller föreställningarna om betydelsen av den fria leken för barnen är det intressant att se att både barnskötarna och förskollärarna anser att den fria leken har en viktig roll i barnens utveckling. Det är även intressant att denna syn sträcker sig över alla avdelningarna samt mellan pedagogerna som har olika lång erfarenhet. Det är flera i undersökningsgruppen som anser att fantasin utvecklas genom den fria leken. Detta kan jämföras med Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001) samt Knutsdotter Olofson (1999) som har kommit fram till vikten av den fria leken och fantasins utveckling. Knutsdotter Olofsson (1987) nämner också att det inte är fantasin som föder leken, men att den
däremot behövs som en ingrediens för att leken ska kunna bli av och samtidigt fortlöpa samt utvecklas. Det är också tänkvärt att det är hälften av pedagogerna som anser att den fria leken kan ha negativa aspekter som följd och att det främst är barnskötare som anser detta. Amedina (barnskötare), Petra (barnskötare) samt Olivia (förskollärare) anser att den fria leken blir negativ om barnen inte kan leka konstruktiva lekar utan istället bara springer runt och förstör för de andra barnen. Detta menar Knutsdotter Olofsson (1999) kan bero på att barnen inte känner sig trygga i barngruppen och då kan de inte få ro till att leka något konstruktivt. Att den fria leken kan upplevas som destruktiv kan även bero på att pedagogen inte deltar i den fria leken vilket leder till att pedagogen inte ser på leken med barnens ögon ( Knutsdotter Olofsson, 1999)