Frida beskriver sin roll som specialpedagog, berättar hur hon arbetar med att ge elever stöd i sitt lärande samt hur hon ser på begreppen inkludering och en skola för alla.
- För mig här på skolan så innebär det att jag arbetar mestadels av tiden med elever i svenska, matte och engelska. Sen är jag även med i skolutvecklingsgruppen och
32
handleder i mån av tid. Jag har mycket möten med psykolog och föräldrar. Elever är med ibland. Men mestadels av tiden jobbar jag som speciallärare.
Frida berättar vidare att hennes arbete som specialpedagog betyder mycket för henne. Hon känner att hon gör en skillnad i sitt arbete som specialpedagog jämfört med sitt tidigare arbete som lärare.
- Man märker att varje individ utvecklas och det är jätteviktigt att göra delmål så att alla får känna att de lyckas. Det är lätt i en klass att de glöms bort, alltså för man är ju bara människa som lärare. Jag känner att hos mig får de känna att de lyckas och att jag stöttar dem med de som det behöver.
I sitt arbete som specialpedagog berättar Frida att hennes dagar kan se olika ut. Frida väljer att beskriva en dag.
- Den kan till exempel börja med att jag har matte i en trea. Jag börjar med att vara inne i klassrummet. De eleverna som behöver lite stöttning får själva känna om de vill att vi går ut i grupprummet, annars stannar jag kvar i klassrummet. Sen jobbar jag med en elev i en etta. Då jobbar jag med henne direkt för att hon behöver det. Det känns som att det fungerar helt på hennes nivå. Sen går jag direkt till en fyra. Där börjar jag i klassrummet och sen känner jag och de eleverna som behöver stöttning av om det går bra att man jobbar i klassen eller om man sätter sig precis utanför, om de behöver det stödet. Efter lunchen går jag till en femma och då har jag två skrivgrupper. Då har eleverna själva valt att de vill jobba i mitt rum. Så kan en dag vara.
Frida beskriver olika faktorer som är viktiga för ett framgångsrikt arbete med eleverna. Hon menar att ledningen är viktig eftersom de har det yttersta ansvaret för resursfördelningen. Hon anser att skolan har för lite resurser. Frida anser att samarbetet med pedagogerna och föräldrarna är viktigt.
- Ledningen måste tycka att mitt arbete är viktigt som arbetar med elever med särskilda behov. Jag kan känna att jag aldrig blir nöjd. Jag skulle gärna vilja att vi hade haft mer resurser, mer specialpedagogtimmar. Men det är inte bara ledningen utan det är ännu högre upp. Samarbetet med pedagogerna är viktigt och att vi har en diskussion om eleverna. Hur de känner och vilka elever som har det lite jobbigt. Även med eleverna för att känna hur de känner och att de absolut inte skall känna sig utpekade. Därför jobbar jag i klassen ibland. Föräldrasamarbetet är oerhört viktigt.
33
För Frida betyder begreppet inkludering att alla elever skall få känna sig delaktiga och att de ska känna att de lyckas. Hon berättar att det finns elever, som fast de är i klassrummet, inte känner sig inkluderade. Hon menar att undervisningen kan ligga på en högre nivå än vad eleven klarar av och att denne då inte hänger med alls.
- Jag tror att det handlar mycket om pedagogen. De måste ha ett tillåtande klimat. Alla är olika och det måste man få lov att vara. Det är ett hinder att läraren inte hinner med och inte kan ta tillvara alla elevers behov. Finns det tillräckligt med resurser så är det en tillgång med olikheter och mångfald i klassrummet. Då kan man dela upp i grupper, ibland stötta dem som är riktigt starka. Det handlar mycket om resurser, absolut. Men är det en proffsig pedagog så kan den ta tillvara olikheterna, absolut.
Begreppet en skola för alla betyder enligt Frida att elever har det bra utifrån sina förutsättningar. Frida menar att det är en utopi att säga att vi har en skola för alla. Hon anser att det inte är det fullt ut och hon tror inte någonsin att det kommer att bli det någonstans.
- Inkludering och en skola för alla är vida begrepp. Vad är det liksom? Det måste ju vara att alla har det bra utifrån sina förutsättningar.
Analys
Frida berättar att hon anser att hon arbetar mest som speciallärare. Enligt examensförordningen ska specialpedagoger arbeta med skolutveckling, uppföljningar och utvärderingar av det specialpedagogiska arbetet i verksamheten. Specialpedagogen skall ge råd och stöd till skolledningen och lärarna i deras arbete och undervisa elever i olika svårigheter i sitt lärande (edu.mah.se 2013). Frida berättar att hon anser att det är viktigt med ett samarbete med ledningen, pedagogerna och föräldrarna. Det står i Lgr 11 (2011) att det är den pedagogiska ledningens och lärarnas professionella ansvar att tillsammans med elever och föräldrar ansvara för att varje elev utvecklas i sitt lärande. Frida berättar att hon mestadels arbetar med eleverna i klassrummet men att hon är lyhörd för vad eleverna känner. I skollagen (2010) står det skrivet att eleverna så långt det är möjligt ska utvecklas efter sina egna förutsättningar. Vi tolkar det som att Frida i den mån det går försöker att tillgodose alla elevers behov och önskningar för att eleverna ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Vi anser att Frida har ett relationellt synsätt eftersom hon berättar att det är viktigt vilket förhållningssätt
34
pedagogerna har gentemot eleverna, ser till elevernas olikheter och att det har betydelse för i vilken miljö eleverna får sitt stöd. Det är viktigt att de som arbetar med specialpedagogiska frågor vet var de hämtar sina didaktiska arbetssätt ifrån (Nilholm, 2005). Vi tolkar det som att Frida är väl medveten om detta, men att pedagogerna behöver extra stöd hur de ska arbeta med elevers olikheter. Frida berättar att pedagogerna inte har tid och inte kan ta tillvara alla elevers behov. Nilholm (2006) tar upp viktiga faktorer som är avgörande för att inkluderande processer ska uppstå i klassrummet. Han menar att läraren behöver ha en positiv attityd och ett bra förhållningssätt. Läraren behöver ha kompetens och förmåga att undervisa samt kunskap och förståelse för att arbeta med elevernas olikheter. Frida belyser att det är viktigt med resurser och att det saknas resurser för att kunna ge alla elever det stöd de behöver utifrån deras förutsättningar för att nå kunskapsmålen. Nilholm (2006) beskriver ett tredje perspektiv, dilemmaperspektivet. Han anser att alla elever ska få samma kunskaper men efter sina egna förutsättningar. Han menar att det är viktigt att alla på skolan organiserar verksamheten utifrån vilka tankar de har om elevers olikheter och hur de skall bemöta dem. Frida beskriver att om eleverna har det bra utifrån deras förutsättningar uppnår man en skola för alla. Vi tolkar det som att Frida arbetar för en inkluderande skola men att det är svårt då hinder gällande resurser i form av tid, personal och pengar sätter stopp i arbetet att uppnå en skola för alla.