Här kommer vi att diskutera de viktigaste delarna i vårt resultat, metod, litteratur och teorier. Diskussionen avslutas med förslag på fortsatta forskningsfrågor och didaktiska tankar.
Slutsats
I vår studie kom vi fram till att specialpedagogen har en viktig uppgift ute på skolorna när det gäller att uppnå visionen en skola för alla. Vi kan utläsa av våra intervjuer att alla specialpedagoger har liknande synsätt och förhållningssätt, men att deras arbetssituation påverkar dem i deras sätt att arbeta och vilka arbetsuppgifter de har. Flertalet av specialpedagogerna uttalar sig och tänker utifrån ett relationellt perspektiv men har sedan en arbetssituation som gör att de arbetar utifrån ett kategoriskt perspektiv. Specialpedagogerna var samstämmiga när de berättade om sina tankar kring begreppen inkludering och en skola för alla men deras sätt att implementera begreppen till verklighet, i form av arbetsformer skiljer sig åt.
Diskussion
I vår studie har vi sett att arbetssituationen ser olika ut för de intervjuade. Några av de intervjuade anser inte att deras arbetssituation är optimal. De uttrycker en önskan om att arbeta mer med skolutveckling och handledning, vilket ingår i specialpedagogens uppdrag. De upplever att de arbetar mest som speciallärare. Enligt examensordningen för specialpedagoger ska specialpedagogen även arbeta nära skolledning med skolutveckling, uppföljning, utvärdering och kvalitetsarbete för att uppnå en skola för
alla. För att specialpedagogen ska kunna påverka verksamheten i sin helhet så är det
viktigt att deras arbetsuppgifter blir tydliga och att de får arbeta med alla delar.
Vi tolkar det som att flertalet specialpedagoger tänker utifrån ett relationellt perspektiv men att de arbetar till största del utifrån ett kategoriskt perspektiv. Frågan vi ställer oss är, hur pass medvetna specialpedagogerna är om vilket perspektiv de använder? Vi fann det intressant att ingen av specialpedagogerna varken nämnde forskning, teorier eller vetenskapliga perspektiv vid intervjuerna. Vi anser att det är viktigt, att i arbetet som specialpedagog ha en teoretisk utgångspunkt och ta del av den senaste forskningen för att kunna göra ett bra arbete på skolan. Vi tolkar det som att specialpedagogernas arbetar individuellt med eleverna även om de berättar att de ibland även arbetar med
52
eleverna i klassrummet. Stödet är ändå riktat till den enskilda eleven oavsett om denne får det enskilt, i grupp eller i klassrummet
I vår studie berättade specialpedagogerna om vad de ansåg vara framgångsrika faktorer i arbetet med eleverna. Specialpedagogerna var samstämmiga när de berättade att relationerna med eleverna och föräldrar är av stor betydelse i arbetet med eleverna. Gjems (1997) menar att systemteorin riktar uppmärksamheten mot relationer mellan människor. Vi anser att relationen är det första vi måste bygga upp för att nå framgång med eleverna. Att skapa en relation kan öka känslan av delaktighet i skolverksamheten och på så sätt ge eleverna en känsla av vara inkluderad i undervisningen och tillhöra gemenskapen i klassen. Elevens lärandesituation främjas av ett samarbete mellan specialpedagogen, pedagoger och eleven. Specialpedagogerna berättar vidare att en tydlig struktur, dialog, anpassning av undervisning och material ökar elevens möjligheter att nå kunskapsmålen.
Något som förvånade oss var att de tog upp ledningens betydelse i den grad de gjorde. Vi anser att ledningen har en betydelse, men att det är viktigt att reflektera över sitt eget arbetssätt och hur vi kan vara förebilder i arbetet med eleverna. Som specialpedagog ska vi vara lyhörda, lösningsfokuserade, se möjligheterna och vara flexibla. Vi måste se helheten kring eleven och handleda pedagogerna att se vad i lärande miljön som påverkar eleven och inte knyta problemet till eleven. Öqvist (2008) menar att det är viktigt att ta ett steg tillbaka och titta på alla delar som påverkar eleven för att vi ska kunna se helheten.
Utifrån ett systemteoretiskt resonemang kan vi se klassen som ett socialt system. Vi kan se att det blir ett problem för pedagogen om det är många elever som är i behov av olika sorters stöd utöver den ordinarie undervisningen. Om pedagogen behöver ägna mycket tid åt den enskilda eleven riskerar pedagogen att inte hinna med de övriga i klassen. Följden kan då bli att behovet av stöd blir ännu större. Om eleven får specialundervisning utanför klassrummet så skulle det innebära att pedagogen kan ge stöd till övriga i klassen. Eleven som får specialundervisning intensivtränas och kommer förhoppningsvis ikapp sina klasskamrater. Pedagogen får mer tid till övriga elever i klassen och balansen inom systemet skulle få större möjligheter att bevaras. Vi anser att om en pedagog lättare klarar av att hantera olikheter i klassen har pedagogen inte så stort behov av exkluderande specialpedagogik. Som specialpedagoger kan vi ge
53
pedagogen stöd i hur hon kan planera och anpassa sin undervisning, anpassa material och se möjligheter istället för hinder.
I vår studie har det framkommit att resurser och pedagogernas attityder är hinder för ett inkluderande arbete i klassrummet. Vi anser att vägen till en lyckad inkludering är komplex. Det är många faktorer som spelar in för ett lyckat inkluderingsarbete. Nilholm (2006) anser att lärarens attityder till olikheter och förmågan att anpassa undervisningen till olikheter är av vikt. Vi uppfattar det som att specialpedagogernas anser att pedagogerna behöver stöd i sitt arbete då de inte hinner ge varje elev det stöd de behöver. Vi anser det är av vikt att specialpedagogen ger stöd till pedagogerna i form av handledning och pedagogiska samtal. Pedagogen kan behöva stöd för att utveckla lärandemiljön för eleven.
Under studiens gång har vi mött begreppet en skola för alla. Detta har medfört att vi har valt att ta med det i vårt arbete. Vi tolkar att de intervjuade uppfattar en skola för alla som en likvärdig utbildning för alla elever utifrån deras förutsättningar. Vernersson (2007) beskriver en skola för alla som att inlärningssituationerna bör anpassas till eleven och dess möjlighet att lära. Alla specialpedagoger utom en anser att vi inte har en
skola för alla. Specialpedagogen som anser att vi har en skola för alla, menar att det
saknas resurser. En fundering hos oss är, har vi då en skola för alla? Vi anser att en
skola för alla är att alla elever har olika inlärningsbehov, men har rätt till att få det stöd
de behöver utifrån sina förutsättningar.
Metoddiskussion
Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. I efterhand upplever vi det som att det hade varit bra att göra en pilotstudie eftersom att den hade kunnat pröva våra frågor. Anledningen till att vi inte utförde en pilotstudie var brist på tid. Vi ansåg att det var viktigt att vi hann med alla intervjuer. Vi anser trots allt att vi fick ut ett material som var högts användbart för studien. Vi anser att studiens reliabilitet är hög eftersom att specialpedagogernas berättelser utgick ifrån deras erfarenheter och kunskaper. Studiens validitet är hög eftersom de frågor vi ställde till specialpedagogerna ringade in det problemområde vi utgick ifrån. Vi valde att intervjua nio kvinnliga specialpedagoger som vi är bekanta med ifrån två olika skolor. Vi har diskuterat i efterhand att det hade varit intressant att intervjua en eller flera manliga
54
specialpedagoger. Vi reflekterade inte över det när vi bokade in intervjuerna och undrar om deras berättelser hade skiljt sig ifrån de andras utifrån våra frågeställningar. Vi valde att utgå från en narrativ ansats eftersom vi ville gå på djupet i specialpedagogernas berättelser. Vi ville att specialpedagogernas upplevelser och tankar skulle ge oss en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka dem i deras arbete. Vi var väl medvetna om att det var viktigt att vi höll oss neutrala, var tillmötesgående och inte ifrågasättande under intervjuerna (Kvale, 1997). Detta upplevde vi som svårt på grund av de relationer vi har till specialpedagogerna. Det var svårt att hålla sig neutral och inte diskutera frågorna. Vi anser att vi klarade det bra. Vi var medvetna om att situationen kunde uppkomma, eftersom vi tillägnat oss kunskaper genom litteraturstudier.
Vi tog de forskningsetiska principerna i beaktning, men vi informerade inte om syftet med vår studie. Vårt syfte med studien var att specialpedagogerna tankar och synsätt kring inkludering skulle komma fram i intervjun. Några av specialpedagogerna uttalade sig om att de hade önskat att få frågorna innan för att kunna förbereda sig och ge bättre svar. Vi valde att inte skicka ut frågorna innan eftersom vi ville ha spontana svar.