Gunilla berättar att hon arbetar som speciallärare men att hon har lite specialpedagogiska uppdrag. Hon har pedagogiska samtal med lärarna och är med i kamratstödjarna. Hon berättar att hon lägger ner mycket tid på att dokumentera.
- Jag är bara speciallärare och jag har de barnen jag har. Jag tror att det är så på min skola att man är speciallärare och så har man lite specialpedagogiska uppdrag utanför den tiden. Vi lägger ut all undervisningstid i klasserna som alla de andra lärarna. Sen skall vi dessutom vara med i skolutveckling, behjälpliga med allting och sen skall vi också ha lite handledning. Jag stoppar näsan i allting för jag är intresserad av det som händer i skolutvecklingsgruppen, kommer med lite idéer och så. Jag känner att jag har ett jättebehov av att vara med i den. Jag tycker att det skulle vara roligt så skulle det vara att de frågar skulle jag säga ja.
Gunillas arbetsdagar ser olika ut. En dag börjar med att hon går till sitt rum för att packa med sig de sakerna hon behöver i sin korg. Hon får gå till sitt rum och byta material mellan varje lektion. Hon springer mellan lektionerna, pratar med pedagoger på vägen kopierar och dokumenterar.
37
- Jag lägger ner mycket tid på att dokumentera. Så fort jag har en liten lucka så sätter jag mig och skriver. Jag har verkligen anteckningar. Jag vet inte varför jag antecknar så mycket, men det är bra att gå tillbaka och se vad man har, svart på vitt är svart på vitt.
Gunilla anser att det är viktigt att skolledningen lyssnar. Hon menar att pengarna styr alldeles för mycket. Gunilla berättar att lokalerna är ett stort problem för henne i hennes arbete.
- Ledningen tycker att vi ska ge eleverna det stöd de behöver men det får de inte. Har vi då uppfyllt de kraven som finns? Ledningen är lyhörda, det är de, men pengarna styr alldeles för mycket, eller rättare sagt de pengar vi inte har. Så jag kan väl känna att på samma gång som de sitter och säger att vi måste ge alla barn stödet så får de det inte, det går inte. Problemet är också våra lokaler. Det är fullständigt omöjligt att bedriva pedagogiskt arbete. Jag springer omkring med en varukorg som jag har mina grejor i. Jag kan inte ha allt i min korg. Jag vill också ha en tavla, jag vill skriva, ha ett alfabet uppe, matte uppe, jag vill ha allting uppe så att de skall kunna se, ta grejor, visa, rita- det går inte! Det är jättefrustrerande!
-
Gunilla anser att det är hysteri runt begreppet inkludering. Hon menar att man inte bara ska inkludera för inkluderandets skull och att det måste vara utefter hur eleverna känner det. Hon beskriver vidare att vissa elever bara måste lämna klassrummet för specifik träning som till exempel vid hörselnedsättning eller om eleven har haft hög frånvaro. Gunilla menar att en elev kan vara exkluderad i klassrummet om denne inte hänger med. Hon berättar att om det sociala klimatet är bra så kan eleven känna sig inkluderad även om han eller hon måste gå ifrån.
- Jag tycker inte att det är exkludering att det kommer och jobbar hos mig två gånger i veckan. Om jag har en skrivgrupp kommer de till mig under en period. Det är inte exkluderande utan de får bara extra stöd. Exkludering är när du bildar en ny klass eller en liten grupp som de alltid är i. Man får tillsammans med läraren komma fram till vad som är bäst för eleverna. Sen är det viktigt att det sociala klimatet är bra för att du ska känna dig inkluderad.
Begreppet en skola för alla betyder enligt Gunilla att vi försöker tillgodose alla elevers behov. Hon berättar att Lgr 11 och skollagen utgår ifrån att vi har en skola för alla men hon anser att ekonomin är ett hinder.
38
- I Lgr 11 står det att vi ska ha en skola för alla och i skollagen. I den står det att du ska tillgodose, du ska göra det och du ska göra det. Sen är det bara frågan om vi klarar det. Ambitionen är att vi ska ha en skola för alla men ekonomin är ett hinder.
Analys
Gunilla anser att begreppet en skola för alla betyder att vi ska försöka att tillgodose alla elevers behov. Hon anser inte att det skall inkluderas för inkluderandets skull. Nilholm (2009) menar att begreppen inkludering och en skola för alla har vävts samman och att det handlar om att alla elever har rätt till att vara delaktiga och närvarande i klassrummet utan undantag. Nilholm poängterar samtidigt att det är viktigt och avgörande om eleven själv känner sig inkluderad och känner tillhörighet. Gunilla berättar att hon tycker att det är viktigt att vi är lyhörda och känner in vad eleverna själva vill. Vernersson (2007) poängterar att i en skola för alla bör inlärningssituationerna anpassas till eleven och dennes möjligheter att lära. Gunilla menar att om eleven känner en social tillhörighet så kan undervisningen ske utanför klassrummet och att eleven ändå kan känna sig inkluderad. Gunilla anser att en elev kan känna sig exkluderad i klassrummet om eleven inte ligger på samma kunskapsnivå som sina kamrater eller har varit mycket frånvarande och ligger efter de andra. Nilhom menar att det är viktigt om individen känner sig inkluderad. Vi tolkar det som att Gunilla tänker likadant. Gunilla berättar att ekonomin är ett hinder för henne i arbetet som specialpedagog. Hon anser att ekonomin styr alldeles för mycket. Vi upplever det som att det är många aspekter som hindrar henne för att utföra sina arbetsuppgifter på det sättet som hon hade önskat. Gunilla anser att hon inte har några lokaler att vara i, att hon får bära runt på materialet som hon arbetar med samt att hon inte kan använda sig av allt det material som hon vill när hon undervisar. Nilholm (2006) menar att det är viktigt att det finns goda ekonomiska möjligheter för att inkluderande processer ska uppstå. Han menar också att det är av vikt att pedagogen anpassar undervisningen till elevers olikheter med stöd av olika metoder och material. Vi upplever det som att Gunilla har en önskan om ändrade arbetsförhållanden och ändrade arbetsuppgifter eftersom hon berättar att hon bara arbetar som speciallärare och väldigt gärna vill vara med i skolutvecklingsgruppen. Vi tolkar det som att Gunilla gör det bästa utifrån sina förutsättningar men att hon önskar att det hade sett annorlunda gällande ekonomin, arbetsmiljön och hennes egna arbetsuppgifter.
39