Frirummets inre gränser

I detta av avsnitt behandlar vi det som framkommit i intervjuerna utifrån de inre gränserna i frirumsmodellen, med andra ord det som formar specialpedagogens uppdrag inom friskolan. Den inre gränsen definieras av skolan som organisation, arbetsorganisationen och den

enskilda skolans skolkultur. De som påverkar den är rektor, organisationen, lärarkollegiet, de enskilda lärarna och specialpedagogen själv.

6.2.1 Uppdraget inom organisationen

Uppdraget inom organisationer kan ses som de arbetsuppgifter som friskolan förväntar sig att specialpedagogen ska utföra inom ramen för sin tjänst. Uppdraget kan därför ses som en del av den inre gränsen. Hur specialpedagogerna beskriver och upplever sitt uppdrag inom

organisationen framträder olika i respondenternas svar. Vissa beskriver sitt uppdrag på olika nivåer inom organisationen.

R5: Jag ser ju min roll som en lite spindeln i nätet, jag ska hålla mig på en organisationsnivå samtidigt som jag har både gruppnivå och individnivå. Det ska finnas en balans där.

Vidare nämner respondent 5 sig ha ett nära samarbete med rektor vilket kan påverka specialpedagogens uppdrag. Även följande citat tyder på ett tätt samarbete med rektor

R1: Mitt uppdrag inom organisationen, jag har nära kontakt med rektor och jag stöttar utifrån min kompetens utifrån min roll som specialpedagog utifrån specialpedagogiska frågor.

Specialpedagogen får därmed en tydlig position inom organisationen där denne kan påverka på flera nivåer. Specialpedagogen kan därmed påverka den inre gränsen och får på så vis ett större handlingsutrymme där man kan påverka både organisationen, men även sitt uppdrag. När specialpedagoger inom friskolan ger uttryck för att inte arbeta på flera nivåer, framförallt organisationsnivå, blir uppdraget annorlunda och det blir svårare att påverka den inre gränsen och därmed sitt handlingsutrymme. Nedanstående citat är ett exempel på det när

handlingsutrymmet blir begränsat då specialpedagogen inte arbetar på organisationsnivå med skolutvecklingsfrågor.

I: Vad skulle du beskriva att du arbetar mest med på skolan?

R7: Ja som sagt, det är mycket kartläggningar att skriva och mycket dokumentation. I: Deltar du i skolutvecklingsfrågor?

R7: Ja, men det är ju en förstelärare som håller i de bitarna, jag deltar men driver inte den biten, utan det gör hon ju själv.

Vidare berättar respondenten att den inte har ett nära samarbete med sin rektor då de inte ser på det specialpedagogiska uppdraget på samma sätt. Specialpedagogens uppdrag blir därmed begränsat men även möjligheten att kunna påverka organisationen. Sammanfattningsvis kan vi se att när uppdraget inom organisationen är tydligt förra alla, samt att ett bra samarbete med rektor finns så stärks specialpedagogen position inom organisationen. Detta leder till att specialpedagogen kan påverka den inre gränsen och därmed utöka sitt handlingsutrymme.

6.2.2 Organisatoriska förutsättningar

Hur arbetsorganisation ser ut på skolan är en del av den inre gränsen och påverkar hur uppdraget blir för den enskilde medarbetaren i det här fallet specialpedagogen. Det kan

exempelvis handla om arbetstid och andra uppdrag inom ramen för sin tjänst. Organisationens förutsättningar och ekonomi är det som sätter ramarna för tjänstefördelningen som beslutas av rektor. Det är dessa organisatoriska förutsättningar som utgör en del av den inre gränsen. Det som framkommer tydligt är att de flesta av respondenterna har flera olika uppdrag inom ramen för sin tjänst både inom och utanför organisationen. Nedanstående två exempel synliggör det,

R8: Jag jobbar egentligen bara, det är lite flytande, men kanske 40% som specialpedagog. Ja, det är ju liksom administratör och biträdande rektor också kan man säga ja, ja det går väl ihop lite. Så jag är en lite allt i allo då.

R3: Ja det är så här att eftersom jag jobbar på en väldigt liten skola så har jag inte ett hundraprocentigt uppdrag. Alltså, jag jobbar heltid men inte som specialpedagog. Jag jobbar ungefär 35 - 40% som specialpedagog, resten jobbar jag som förskollärare, men däremot så får jag externa uppdrag från andra skolor och förskolor, främst förskolor. Då hyr den här skolan som jag jobbar på, som är en ekonomisk förening, då hyr de ut mig.

Som citaten visar så är specialpedagogerna på friskolan själva inte alltid medvetna om stor hur del av deras tjänst som omfattar deras specialpedagogiska uppdrag. När de själva inte vet omfattningen av deras uppdrag så kan inte heller omgivningen veta, det vill säga lärare och rektorer. Således blir den inre gränsen otydlig för alla då man inte vet vart gränsen går för uppdraget. Det kan då bli svårt att påverka sitt handlingsutrymme och uppdrag. När uppdraget ska utföras på få procent kan det bli svårt att hinna med alla delar av uppdraget. ”Det är väldigt mycket administrativt […] och sen går väldigt mycket tid åt till möten […] så tiden är för knapp.” (R7). Respondenten beskriver sitt uppdrag inom organisationen som den som kommer till arbetsplatsen, gör kartläggningar och skriver åtgärdsprogram men inte hinner med så mycket mer. Här ser vi hur den inre gränsen är tydlig men hur handlingsutrymmet blir litet och svårt att påverka då tiden upplevs som en begränsning.

Av de specialpedagoger vi har intervjuat så är alla utom en ensamma inom sin profession på skolan där de arbetar. Inom de friskolor som tillhör en koncern ser vi att det verkar finns

uppbyggda samarbetsarenor för specialpedagogerna i en högre utsträckning än på enskilda friskolor så som stiftelser och ekonomiska föreningar.

R2 Ja, vi har ju sådana här specialpedagog träffar ett par gånger per år och då träffas vi. Nu är det ju digitalt då, men då träffar vi alla specialpedagoger i kluster träffar heter det, och då träffas vi specialpedagoger som är i våra kluster och då kanske det är 4, 5 skolor som är med. Och sen har vi ju forum då som vi kan skriva till varandra i.

Andra ger uttryck för att de känner sig ensamma i sin yrkesroll. ” Det är ju en brist för mig. Nu har jag tagit kontakt med en specialpedagog som jag gick utbildningen med.” (R3). Exemplen visar på att även om man är ensam i sin yrkesroll så finns det, eller skapas det samarbetsarenor vilka kan bidra till att de blir stärka i sin profession då man kan få ett stöd från andra specialpedagoger. Samarbetet kan med andra kan bidra till att specialpedagogerna blir tryggare i sitt uppdrag och kan på så vis utöka sitt eget handlingsutrymme. Genom dessa samarbetsarenor som specialpedagogerna har tillgång till, eller själva skapar kan de ta upp frågor, eller få stöd i frågor som rör professionens uppdrag. Den här typen av stöd kan bidra till att stärka specialpedagogen i sin profession genom att i samtal med andra få flera

perspektiv på uppdraget eller få bekräftelse utifrån sin egen syn på det samma. Den här sortens samarbeten kan med andra ord ses som en typ av kompetensutveckling för specialpedagogen inom friskolan.

En annan faktor som påverkar specialpedagogens organisatoriska förutsättningar och

möjlighet till att utföra sitt uppdrag är skolans ekonomiska förutsättningar. Nedanstående citat visar på hur skolans ekonomi påverkar den enskilde specialpedagogens uppdrag inom

organisationen.

R2: Man kan väl säga så här att om man går tillbaka i tiden tre till fyra år. Då hade vi en speciallärare och en specialpedagog och nu är det bara jag kvar, vilket innebär att jag får ta speciallärarens uppgifter också och det blir mycket elevtid...

R8: Det är det som jag sa innan att ibland får man liksom trolla med knäna, man får jobba med de lösningar som finns och inte behov. Det är inte behovet av eleven som styr utan behovet inom organisationen. Det är väl egentligen det jag tycker är det största hindret och egentligen helt lagvidrigt

Det kan till och med vara som citatet visar på att man sätter skolans ekonomi före elevens behov av stöd. Respondenternas upplevelse blir med andra ord att vissa uppdrag som denne

vill utföra inte blir möjliga på grund av de ekonomiska ramarna som finns på skolan. Därmed sätter ekonomin en inre gränsen. Sammanfattningsvis visar det sig att specialpedagoger inom friskolan ofta har delade tjänster på skolan vilket innebär en begränsad tid för

specialpedagogens uppdrag i och med att de har andra arbetsuppgifter på skolan. Detta beror dels på storleken på skolan, men kan även bero på hur mycket pengar man väljer att lägga på specialpedagogiska resurser. Genom de samarbetsarenor som specialpedagogerna lyfter fram kan de få stöd i att utveckla sitt handlingsutrymme. Det är dessa skolorganisatoriska aspekter som vi ser påverkar den inre gränsen för specialpedagogerna inom friskolan.

6.2.3. Skolkulturens påverkan på specialpedagogens upplevda situation

Skolkultur är en del av den inre gränsen och är ett begrepp som omfattar skolans enskilda kultur, det vill säga det som ”sitter i väggarna”. Skolkulturer kan finnas på flera nivåer såväl som organisations-, grupp- som individnivå. Det handlar med andra ord om organisationens syn, rektors, lärarkollegiets, de enskilda lärarnas och övrig personal inarbetade synsätt på olika områden inom skolan. Det kan handla om allt från bemötande av elever till hur man ser på och förväntar sig att olika professioner genomföra sina uppdrag. Specialpedagogerna vi intervjuat upplever att deras uppdrag påverkas av hur andra inom organisationen ser på dem och vilka förväntningar de har på specialpedagogen. Nedan följer ett exempel på hur

lärarkollegiets syn på specialpedagogen påverkar uppdraget och den upplevda situationen.

R4: Nej men förväntanvänta ja eller jo, men det kan det nog göra och förväntan är väl kanske många gånger, när man kommer ut till arbetslagen och pedagogerna upplever att de inte, att de har problem kring någon elev eller situation. Så kan ändå känslan finnas, “ja, men då löser du det här du är ju specialpedagog” så då har vi lösningen lite grann, lite sådana tankar kan man ändå se lite grann ibland att. Att bara för att man är specialpedagog så har man liksom svaren och lösningen, och så är det ju inte utan det är ju fortfarande ett samarbete med både lärare. Så visst har man en viss förväntan på sig, att det här löser ju du som är specialpedagog.

Citatet visar hur förväntningarna från lärare kan komma att handla om att specialpedagogen ska ta över ärendet och kommer med en lösning på problemet. Det innebär att kulturen som råder på skolan bland lärarna är en syn på specialpedagogen som en problemlösare. Det begränsar specialpedagogens handlingsutrymme då det blir svårare för denne att utföra sitt uppdrag. Det här kan ses som ett exempel då skolkulturen markerar en inre gräns som inte går i linje med specialpedagogens uppdrag, det vill säga att finna lösningar för eleven är

Skolkulturen behöver inte begränsa specialpedagogens handlingsutrymme, den kan också göra att gränsen blir flyttbar och handlingsutrymmet större. “[…] men tidigare specialpedagog jobbade nästan bara på organisationsnivå och jag tror det har präglat hela verksamheten.” (R5) Det visar på hur specialpedagogen har ett handlingsutrymme där denne har möjlighet att påverka skolans organisation då arbetssättet har blivit en del av skolkulturen. I en sådan skolkultur behöver specialpedagogen inte förklara och förtydliga sitt uppdrag på samma sätt inom organisationen som respondent 4 behöver göra. Synen på specialpedagogens uppdrag kan således variera beroende på rådande skolkultur inom den enskilda friskolan. Därmed ser den inre gränsen olika ut på friskolorna och på så vis blir det olika stort handlingsutrymme för specialpedagogen.

Men det är inte bara skolans kultur som sätter gränser för uppdraget, det kan även vara specialpedagogen själv som nedanstående citat visar.

R6: Rektor tror jag skulle vilja att jag kanske höll i lite mer utbildningar, att utbilda personalen, hålla i studiedagar och sådana grejer. Men det har inte jag varit så pigg på. Och lärarna vill väl kanske att man ska ge enskilt stöd åt elever. Men det hinns inte med, så då får man liksom säga nej.

Respondenten sätter här sin egen gräns för vad uppdraget ska innehålla gentemot rektorns syn på vad hen önskar att specialpedagogens uppdrag ska omfatta. Vad som framkommit i detta avsnitt är att skolkultur påverkar specialpedagogens uppdrag inom friskolan och vilket handlingsutrymme denne får och kan agera inom. Det vill säga att den aktuella friskolans rådande syn på specialpedagogen och dess uppdrag. Som citaten visar kan skolkultur både möjliggöra och begränsa specialpedagogernas handlingsutrymme och uppdrag. Det är både gruppen (lärarna), organisationen och den enskilde personen som kan påverka skolkulturen och där med hur specialpedagogens handlingsutrymme och uppdrag inom friskolan.