Frirummets yttre gränser

I detta av avsnitt redogör vi för det som framkommit i intervjuerna utifrån de yttre gränserna i frirumsmodellen, med andra ord de olika styrdokument som formar specialpedagogens yrkesroll inom friskolan.

6.1.1 Specialpedagogernas beskrivningar av sin yrkesroll

Det som framkommer i intervjuerna är att specialpedagogerna inte nämner de dokument som utgör yttre gränsen så som skollagen eller läroplaner/kursplaner i någon större omfattning. Istället lyfter specialpedagogerna fram de lokala elevhälsoplanerna, eller koncernernas elevhälsoplaner som också är en del av frirummets yttre gränser, vilket nedanstående citat visar.

R1: Ja, det har vi, vi har en lokal som är tydlig också. Den blir som ett uppslagsverk också för pedagogerna, så att de kan gå in och läsa, så att de ska se vår yrkesroll, vår profession vårt uppdrag. Men om det händer någonting så tittar vi i det, vi använder oss utav det. Vad är det vi säger? Vad är det vi ska göra? Vad säger skollagen i det här?

Det här är ett av de få exempel där en respondent nämner de statliga styrdokumenten som en påverkansfaktor för yrkesrollen och hur dessa elevhälsoplaner påverkar elevhälsans

vardagliga arbete. Det visar sig att centrala styrdokument så som, skollag, förordningar och läroplaner inte i sig sätter en tydlig yttre gräns. Däremot nämner specialpedagogerna att den lokala planen bygger på statliga styrdokument. Den tydligaste yttre gränsen för

specialpedagogen inom friskolan blir således de lokala styrdokumenten. Flera av de specialpedagoger som arbetar inom koncerner lyfter fram organisationens centrala styrdokument som vägledande för yrkesrollen inom koncernens skolor.

R2: Ja, vi har centralt från Stockholm. Det finns rollbeskrivningar för alla, det finns ett årshjul till exempel som vi kan använda oss av. När man ska screena eleverna och följa upp

åtgärdsprogram, så allt sådant är styrt. Men sedan får man ju anpassa det till den egna skolan, vad som passar vår verksamhet, men det finns det. Det finns manualer hur man ska ha ett coachande förhållningssätt och allting.

Ovanstående citat visar på hur yrkesrollen blir tydlig och vilka arbetsuppgifter som den enskilde specialpedagogen och elevhälsan förväntas arbeta med på sin skola från ett centralt håll inom exempelvis en friskolekoncern. Det behöver dock inte betyda att det alltid blir tydligt för den enskilde specialpedagogen med centrala dokument från koncernledningen. ”Ja, det finns elevhälsodokument, [...] Men på xxx så finns det än så länge ingen tydlig

arbetsbeskrivning för vad en specialpedagog ska göra.” (R7). Citatet visar hur avsaknaden av en tydlig yttre gräns i form av en yrkesrolls beskrivning saknas. Det kan det leda till en osäkerhet inom organisationen kring yrkesrollen och vad den omfattar. Det som kan utläsas av citaten är hur olika dokumenten används i verksamheterna, det kan vara ett levande dokument som användes ofta som R1 säger, till att vara ett dokument som R7 ger uttryck för, finns men är inte vägledande för yrkesrollen. Den yttre gränsen för specialpedagogerna på friskolorna sätts således till stor del av de lokala tolkningarna av styrdokumenten. Koncerner har gjort en tolkning centralt som gäller alla skolor inom denna dock visar det sig att även dessa tolkas olika på den enskilda skolan som anpassar efter sin verksamhet. De enskilda friskolorna som stiftelser och ekonomiska föreningar gör sina tolkningar som kan beröra allt från en till flera skolor. Sammanfattningsvis framkommer det att den beskrivning av

frirummets yttre gräns som tydliggör specialpedagogens yrkesroll skiljer sig mellan friskolorna vilket vi redogjort för ovanför. Det är framförallt de lokala tolkningarna av styrdokumenten som blir den synliga yttre gränsen för specialpedagogen på friskolan

6.1.2 Examensförordningens påverkan för specialpedagogens yrkesroll

Examensförordningen för specialpedagoger är även den en del av frirummets yttre gräns. Det är genom utbildningen som specialpedagogens yrkesroll utvecklas. Därmed kan den ses ligga till grund för vad en specialpedagog avses arbeta med efter genomförd utbildning. Den bidrar därför till att tydliggöra vad en specialpedagog bör arbeta inom ramen för sin yrkesroll, där med blir examensförordningen en konkretare yttre gräns än de centrala styrdokumenten för yrkesrollen. Denna förtydligar vad en specialpedagog ska ha kunskap om efter genomgången utbildning. Följande del utgår ifrån respondenternas upplevelser av hur utbildningen har

påverkat deras yrkesroll. Nedanstående citat visar hur en av respondenterna genom sin utbildning beskriver den yttre gräns som examensförordningen ger och hur det som ingick i utbildningen genomsyrar det dagliga arbetet.

R4: Titta på det här med hur man jobbar med kartläggningar och observationer och det var ju också en bit som jag tycker att jag hade mycket nytta av. Så att Jag känner att jag har haft väldigt stor nytta av det som vi jobbade med på utbildningen. Att just att få både praktiskt och teoretiskt arbeta kring det här med kartläggningar, för det är ju ändå en ganska stor del av vår professions arbetsuppgift. Jag tycker absolut att jag använde mig av de delarna. Jag jobbar mycket

med kartläggningar och med observationer. Vi fick också en hel del verktyg för hur man gör när man observerar. Vad är man ute efter, vad vill vi se, vad ser vi eller vad ser vi inte? Jag tycker att jag har användning av utbildningen.

Citatet kan ses som ett exempel på hur specialpedagogen arbetar med kartläggningar och observationer som är en del av examensförordningen. Vad som ska ingå i kartläggningar och observationer beskrivs även i allmänna råd från Skolverket, som till exempel Stödinsatser i utbildningen (Skolverket, 2014a), som nämns av en av informanterna. Man kan därmed se hur dessa delar, kartläggning och observation, som är en del av examensförordningen tillsammans med skollagen och olika stöddokument från Skolverket skapar en tydlig yttre gräns för

specialpedagogens yrkesroll. Det visar sig att de allmänna råd som skolverket kommer med kan fungera som ett förtydligande av yrkesrollen i relation till en specifik arbetsuppgift för specialpedagogen inom friskolan.

Andra delar av examensförordningen, som exempelvis handledning definieras inte lika tydligt av respondenterna. Det blir därför inte tydligt vart den yttre gränsen går avseende handledning och vad som ses ingå i yrkesrollen utifrån det avseendet, vilket nedanstående citat illustrerar.

R6: Ja det handlar mycket om handledning, eller, jag vet inte om man kan kalla det handledning professionella samtal kanske är bättre ord? Ja, mycket sådana både med, med rektor och med lärare och med elever.

Citat visar på en osäkerhet om vad som egentligen avses med handledning av kollegor, där begreppet ändras till professionella samtal med olika aktörer inom skolan, vilka kan ske mer spontant i den dagligaverksamheten. Detta till skillnad från exempelvis kartläggningar som tydligare beskrivs hur de ska genomföras och vad som ska ingå i andra för skolan rådande dokument och stödmaterial från Skolverket.

Även om respondenten upplever att examensförordningen bidrar till att definiera den yttre gränsen, kan det vara svårt att sätta egna gränser för vad man sedan gör i verksamheten. Något som blir tydligt är att flera av respondenterna uttrycker att de har svårt att sätta

gränserna för sin yrkesroll då de upplever att de tangerar vad andra professioner avses arbeta med, vilket nedanstående citat illustrerar.

R8: ...jag jobbar ju med, med skolutveckling till exempel. Men andra bitar också, med stöd och på en centralskolnivå eller om man ska kalla det på en skolnivå, så det gör jag. Men det kantas av mycket annat också, det kantas mycket av den klassiska speciallärarrollen också. Så jag försöker renodla mig. Ett tag så hamnade det mycket på också, liksom att man är inne och snuddar i kurators roll man är inne snuddar på skolsköterskans och så där. Men det har vi försökt styra upp så att man inte hamnar i de här sakerna.

Examensförordningen hjälper med andra ord till att sätta en yttre gräns för

specialpedagogerna på friskolorna då denna bidrar till att tydliggöra yrkesrollen. Den bidrar därmed till att sätta gränser gentemot andra professioner och vad de avses arbeta med. Som resultatet visar framkommer det att examensförordningen bidrar till den yttre gränsen för specialpedagogen på friskolan. Men denna kan ibland upplevas svåra att hantera och förhålla sig till. Det kan vara påverkat av huruvida yrkesrollens arbetsuppgifter är beskrivna i flera dokument eller ej. Examensförordningen är inte ett allmänt känt dokument i skolan vilket i kombination med de tolkningar av centrala styrdokument som förekommer inom friskolan kan leda till ett snävare handlingsutrymme för specialpedagogen.