Metoddiskussion

Vi ser att vårt val av metod, kvalitativa semistrukturerade intervjuer har bidragit till att vi har fått utvecklade och nyanserade svar på våra frågor (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuerna har genomförts digitalt i programmet ZOOM. Det har varit både en fördel och en nackdel att genomföra intervjuerna digitalt. En stark fördel är att det har bidragit till att vi inte har varit begränsade till att genomföra alla intervjuerna på hemmaplan utan vi har haft möjlighet att intervjua specialpedagoger från hela landet. Detta har lett till att vi har fått en stor spridning bland respondenterna. Men vi ser att de respondenter som har deltagit i studien har bidragit till ett brett urval ur friskolans sfär genom att de arbetar på olika stadier men även skolor med olika bakgrund, allt från stora koncerner till små enskilda friskolor.

Vi ser däremot att denna studie har bidragit till att synliggöra hur specialpedagoger på friskolor ser på sin yrkesroll och uppdrag genom att denna studie enbart har fokuserat på denna målgrupp. De övriga studierna har till stor del fokuserat på yrkesgruppen i stort och gjort jämförelser mellan kommunala skolor och friskolor. Vi ser också att det är få studier som behandlar specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag inom friskolan. Fokus i dessa studier har överlag legat på hur specialpedagogiska resurser fördelas eller hur stödet till elever i behov av särskilt stöd fördelas.

En nackdel med att genomföra intervjuerna digitalt är att det är svårt att avläsa ickeverbal kommunikation så som kroppsspråk och mimik. Vi instämmer till viss del med det som Kvale & Brinkmann (2014) menar är en fördel med inspelade intervjuer med bild och ljud. Vi upplevde att det kan vara svårt att tolka kroppsspråket. När man genomför intervjuer genom Zoom så ser man i stort sett bara ansiktet. Fördelen med inspelade intervjuer med bild och ljud är att man kan återgå till det inspelade materialet under hela analysprocessen. Vi upplever också att det i viss mån har varit svårare att genomföra intervjuerna i par digitalt då vi har

upplevt det som svårare att ställa följdfrågor eftersom det ibland kan upplevas som att man pratar i mun på varandra. Det är någonting som kan ha påverkat intervjuernas genomförande och hur fria vi har varit när det kommer att ställa följdfrågor. Vi ser däremot att det har varit till en stor fördel att vi båda har deltagit vid intervjuerna i själva intervjutillfället eftersom analysen börjar redan har påbörjats vid själva intervjutillfället (Bjørndal, 2018). Vi upplever också att digitala intervjuer gör det möjligt för informanterna att själva välja ett lämpligt utrymme för intervjuerna, de har med andra ord själva kunnat välja en lugn och ostörd plats för genomförandet. Vi ser också denna intervjuform som tidsbesparande då digitala intervjuer inte kräver något resande. Vi delade på transkriberisarbetet, det vill säga att vi gjorde fyra var. Att dela på transkriberandet kan vara både till för- och nackdel. Risken är finns att trots den samsyn mellan oss två skribenter om hur transkriberingen ska gå till så kan vi tolka och uppleva det som sägs olika. Dock har vi som tidigare nämnt kunna gå tillbaka till det

inspelade materialet när funderingar mellan oss har uppstått. I och med att vi båda deltog i de flesta intervjuerna så hade vi redan en kunskap om vad som sagts under intervjutillfället. Vid det tillfälle som en av oss inte kunde delta på intervjun valde vi att den som inte deltog transkriberade intervjun för att kunna ta del av denna intervju.

Det kan däremot hända att vi har tolkat materialet olika då valde att dela på transkriberingen av intervjuerna och genomförde hälften var. Vid sammanställningen av intervjuerna valde vi att sammanställa informanternas svar i ett översiktsschema. Vi upplevde att översiktsschemat gav oss en bra översikt över informanternas svar när vi gick igenom intervjumaterialet för att göra våra kategoriseringar. Det hjälpte även oss att få en tydlig överblick av respondenternas svar, vilket i sin tur gav oss möjligheten att tydligt ringa in svar som samstämde men även svar som stack ut gentemot andra respondenter. Den stora fördelen var att det gav oss ett dokument att arbeta med istället för att bläddra fram och tillbaka i de olika transkriberade intervjuerna.

Vid analysen av vårt empiriska material lade vi märke till att de frågor som vi har ställt kring de inre gränserna har fått en större tonvikt än frågorna som berörde de yttre gränserna. Detta har medfört att vi har fått tydligare bild av de inre gränserna och deras påverkan på

specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Hade frågorna viktats annorlunda kunde resultatet av de yttre gränserna kunnat se annorlunda ut. Bilden av den yttre gränsen skulle också ha kunnat visat sig annorlunda ut om vi hade tagit del av flera professioners syn på

specialpedagogens yrkesroll och uppdrag, i synnerhet rektors. Ett annat metodval, som exempelvis fokusgruppsintervjuer skulle ha kunnat bidra till att få flera professioners syn på

specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Fokusgrupps intervjuer med flera professioner exempelvis rektor och specialpedagog hade kunnat bidragit till att synliggöra och få en än mer nyanserad bild av Frirummets yttre och inre gränser. Den metoden menar Ingrid Hylander (2001) är användbar för att studera attityder, värderingar och komplexa fenomen. Men vi anser ändå att vi fått en bra bild och bredd i empirin angående hur specialpedagogerna på friskolan ser på sin yrkesroll och uppdrag. Vi menar att vi därmed har en variation i empirin då vi har intervjuat specialpedagoger på olika typer av friskolor, allt från små enskilda friskolor till koncerner (Larsson, 2009).