Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som har högre energiförbrukning än vid vila. Det kan vara rörelser i vardagen som att städa, tvätta, trädgårdsarbete och promenader (Mattsson et al., 2016). Hälsofrämjande fysisk aktivitet är en anpassad träning oavsett aktuellt

hälsoproblem där syftet är att främja hälsa. Sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet är fysisk aktivitet som även vänder sig mot att förhindra ytterligare hälsoproblem som exempelvis vid hjärt- och kärlsjukdom (Broberg & Lenné, 2019). Vid aerob fysisk aktivitet tas energibehovet i första hand via processer som förbrukar syre. Med muskelstärkande fysisk aktivitet är avsikten att bibehålla eller öka muskelmassa eller att förbättra den muskulära styrkan (Mattsson et al., 2016). Enligt Henriksson och Sundberg (2016) mår hela kroppen bra av fysisk aktivitet och ett enstaka pass kan ha mätbara effekter på blodtryck, blodsocker men även på stämningsläge och kognition. Att utföra fysisk aktivitet regelbundet kan förbättra livskvaliteten både kroppsligt och psykologiskt och kan minska risken för många sjukdomar

och för tidig död. Vid fysisk aktivitet aktiveras många olika system i kroppen och ju högre intensitet desto större blir den omedelbara effekten på kroppens olika system. Forskning visar att träning har en mängd hälsoeffekter, som bland annat att organ och vävnader förändras positivt och anpassas för att klara regelbunden träning. Hjärtats funktion

förbättras och både vilo- och arbetspuls sjunker, vilket gör att hjärtat pumpar mer effektivt och risken för hjärtinfarkt sjunker. Blodflödet förbättras till hjärtat och musklerna och även blodfetterna i blodet balanseras. Blodflödet till lungorna ökar och syret i inandningsluften tar kroppen bättre hand om. Musklerna tar bättre upp blodsocker och blir mer uthålliga. Vid fysisk aktivitet som belastar skelettet ger den också ett starkare skelett och benskörheten minskar. Fysisk aktivitet förbättrar även sömnen, lindrar smärta och depression samt förbättrar inlärning och minne. Det kan också ge en bättre balans, reaktionsförmåga och koordination (Henriksson & Sundberg, 2016).

Forskning visar även att ett enda träningspass ökar skelettmuskulaturens upptag av glukos genom mekanismer som stimuleras av muskelkontraktionen och som inte går att stimulera av insulin. Den visar även att träning påverkar skelettmusklernas oxidativa förmåga och därmed blir muskeln bättre på att förbränna och använda fett som energi. Fysisk aktivitet är också lönsamt för samhället då det är mindre kostsamt än kemisk medicinering, samt påverkar miljön positivt genom att färre avfallsprodukter från medicinerna kommer ut i vatten och mark. För individen ger den fysiska aktiviteten en systemisk effekt som betyder att inte bara blodtrycket påverkas positivt utan även många andra system i kroppen. Det kan jämföras med den kemiska medicinen som kan ha bieffekter och behandlar ofta bara specifika områden utan att påverka andra delar av kroppen positivt. Att använda fysisk aktivitet som behandling har därmed flera vinster för både individen, miljön och samhället (Tornberg, Å. 2016).

1.2.1 Fysisk aktivitet vid hypertoni

Enligt Börjesson et al., (2016) är rekommenderad dosering av fysisk aktivitet vid hypertoni minst 150 minuter/vecka aerob aktivitet på måttlig intensitet eller 75 minuter/vecka på hög intensitet, alternativt varvad intensitet 90 minuter/vecka. Fysiska aktiviteter bör fördelas över veckan med en frekvens på 3–7 gånger för måttlig eller 3–5 gånger för hög intensitet.

Vid grad 1–2 av hypertoni är den fysiska aktiviteten en viktig del i behandlingen tillsammans med andra sunda levnadsvanor.

Aerob fysisk aktivitet vid hypertoni ger en akut blodtryckshöjande effekt på det systoliska trycket. Efter avslutad aerob aktivitet sjunker trycket något mer än vad personen normalt har i vila och har till och med bättre effekt än blodtryckssänkande medicin (Carpio-Riviera et al., 2016; Fiuza-Luces et al., 2013). Långsiktigt kan både systoliska och diastoliska trycken sänkas med fysisk aktivitet. Resultaten är beroende på typ av aktivitet, intensitet, frekvens och duration (Cornelissen & Smart, 2013).

Enligt Folkhälsomyndigheten (2021) rekommenderas fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för att förebygga sjukdom som hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på den enskilda människans hälsa men också på folkhälsan i stort.

Enligt Börjesson et al, (2016) finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag att promenader fyra gånger i veckan i 50 minuter kan sänka blodtrycket med elva mm Hg systoliskt och fem mm Hg diastoliskt. Detta kom fram i en studie med en grupp kvinnor och män där

medelålder var 56 år.

En fysioterapeuts arbete innefattar bland annat samtal om levnadsvanor och att anpassa och dosera träning oavsett hälsoproblem (Broberg & Lenné, 2019). Ökad fysisk aktivitet med anpassat träningsprogram och ändrade levnadsvanor rekommenderas som första behandling vid hypertoni men även som tilläggsterapi för de som behöver medicinsk behandling.

Rekommendationer i samband med en tydlig evidensbaserad vårdplan och uppföljning bör gälla alla vuxna med högt blodtryck (Whelton et al., 2018; 1177 Vårdguiden, 2019).

1.2.2 Hinder och möjligheter vid fysisk aktivitet

Med hinder menar vi författare svårigheter och alla faktorer som kan ge motstånd till att utföra ett visst beteende som till exempel fysisk aktivitet. De vanligaste hindren för fysisk aktivitet för vuxna friska är att de inte har tid, ingen att träna med, är trött och har brist på motivation (Justine et al., 2013). Andra faktorer som också kan identifieras som hinder för fysisk aktivitet är om inte omgivningen är stödjande (Spiteri et al., 2019). I en studie med patienter med ångestproblematik visade följande vara de största hindren till att utföra fysisk aktivitet en gång i veckan: att ha förhinder av något slag för att kunna genomföra sin

planerade fysiska aktivitet 27,3 procent, tidsbrist och vara för upptagen 24,1 procent, och bristande viljestyrka och självdisciplin 15,8 procent (Pelletier et al., 2017). I ytterligare en studie där deltagarna var låginkomsttagare rapporterades hinder vara bland annat kostnader, brist på barntillsyn och brist på tid. Även faktorer som rädsla för att gå ensam och

tillgänglighet till träningslokaler fanns med i rapporten (Withall et al., 2011).

Med möjligheter i denna studie menar vi författare allting som kan bidra till ökad potential att den fysiska aktiviteten utförs. Enligt Bandura (2004) kommer individers hälsovanor ursprungligen från vår egen familjs praxis. Det är familjens vanor som spelar roll och lägger grunden i det lilla barnet vad det gäller mat och träning. Skolan har också en viktig roll eftersom det är en plats som når alla barn och är en naturlig miljö att främja goda vanor.

I en studie på kvinnor som genomgått en bröstcancerbehandling framgick det att

aktivitetsklockor visade sig effektiva som tillägg till andra hälsofrämjande strategier för att förbättrade deltagarnas fysiska aktivitetsnivå och minska stillasittandet (Lynch et al., 2018).

Det finns studier som visar att motivationen till att vara fysiskt aktiv kan vara bland annat viktminskning och psykiskt välbefinnande (Ashton et al., 2017). I studien med patienter med ångestproblematik visade sig att få råd av läkare eller annan vårdpersonal vara en av de viktigaste faktorerna till att öka sin fysiska aktivitet (Pelletier et al., 2017). Fysioterapi är en profession inom hälso- och sjukvården som innefattar hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete kring bland annat beteendeförändringar mot ökad fysisk aktivitet (Broberg & Lenné, 2019).