Akademin för hälsa, vård och välfärd
UPPLEVELSER AV
HÄLSOFRÄMJANDE OCH
SJUKDOMSFÖREBYGGANDE FYSISK AKTIVITET VID HYPERTONI
En kvalitativ intervjustudie
MARINA NÄÄV
ANNETTE SANDSTRÖM
Huvudområde: Fysioterapi Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Fysioterapeutprogrammet
Kursnamn: Fysioterapi: Examensarbete med inriktning beteendemedicin
Handledare: Johanna Fritz Examinator: Anne Söderlund Seminariedatum: 2022-02-10 Betygsdatum: 2022-04-27
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Hypertoni är en hjärt-kärlsjukdom som är mycket vanlig i Sverige. Vid mildare grad kan hypertoni hållas nere med hjälp av livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet.
Fysioterapeuter arbetar med att hjälpa individer att anpassa och utföra fysisk aktivitet.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter individer med hypertoni upplever för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet.
Metod: En beskrivande intervjustudie genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer.
Genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval rekryterades sju deltagare med hypertoni och som utförde någon fysisk aktivitet. En manifest innehållsanalys med en induktiv ansats tillämpades.
Resultat: I resultatet identifierades nio kategorier. Hindren var att informanterna saknade information om fysisk aktivitet, upplevde en hindrande omgivning, hade negativa känslor och tankar samt att kroppsliga förutsättningar hade betydelse. Möjligheterna var att få information, se en effekt på blodtrycket, ha inre motivation, en stödjande omgivning samt att ha vanor och rutiner.
Slutsats: Studien visade att ett stort hinder som informanterna upplevde var att de saknade information och stöd kring fysisk aktivitet. Fysioterapeuternas kunskaper skulle kunna ha en betydande roll för att stötta denna patientgrupp.
Nyckelord: Beteendeförändring, beteendemedicin, fysioterapi, socialkognitiv teori
ABSTRACT
Background: Hypertension is a cardiovascular disease that is very common in Sweden. At a milder degree, hypertension can be kept down with the help of lifestyle changes, such as increased physical activity. Physiotherapists work in health care to help individuals adapt and perform physical activity.
Aim: The aim of this study was to investigate the obstacles and opportunities that individuals with hypertension experience for health-promoting and disease-preventing physical activity.
Method: A descriptive interview study was conducted in the form of semi-structured interviews. An appropriate convenience sample provided seven participants with
hypertension who performed physical activity. A manifest content analysis with an inductive approach was applied.
Result: In the result, nine categories were identified. The obstacles were that the informants lacked information about physical activity, experienced a hindering environment, had
negative feelings and thoughts and physical conditions. The opportunities were to get information, see an effect on blood pressure, have inner motivation, a supportive environment and to have habits and routines.
Conclusion: The study showed that a major obstacle that the informants experienced was that they lacked information and support about physical activity. The physiotherapists knowledge could take part in a significant role in supporting this patient group.
Keywords: Behavior change, behavioral medicine, physiotherapy, social cognitive theory
INNEHÅLL
1 BAKGRUND ...1
1.1 Hypertoni... 1
1.2 Fysisk aktivitet ... 2
1.2.1 Fysisk aktivitet vid hypertoni ... 3
1.2.2 Hinder och möjligheter vid fysisk aktivitet ... 4
1.3 Fysioterapi ... 5
1.4 Beteendemedicin inom fysioterapi ... 5
1.3.1 Socialkognitiva teorin ... 6
2 PROBLEMBESKRIVNING ...7
3 SYFTE ...7
4 METOD OCH MATERIAL ...8
4.1 Design ... 8
4.2 Urval ... 8
4.3 Datainsamling ... 8
4.4 Tillvägagångssätt ... 8
4.5 Dataanalys ... 9
4.6 Etiska överväganden ...11
5 RESULTAT ... 11
5.1 Hinder ...12
5.1.1 Sakna information om fysisk aktivitet ...12
5.1.2 Hindrande omgivning ...13
5.1.3 Negativa känslor och tankar ...13
5.1.4 Kroppsliga förutsättningar ...13
5.2 Möjligheter ...14
5.2.1 Få information ...15
5.2.2 Se effekt på blodtrycket ...15
5.2.3 Inre motivation ...15
5.2.4 Stödjande omgivning ...15
5.2.5 Vanor och rutiner ...16
6 DISKUSSION... 17
6.1 Resultatsammanfattning ...17
6.2 Resultatdiskussion ...17
6.3 Metoddiskussion ...20
6.4 Etikdiskussion ...22
7 SLUTSATSER ... 23
8 KLINISK BETYDELSE OCH VIDARE FORSKNING ... 23
REFERENSLISTA ... 25
BILAGA A – FACEBOOKINLÄGG BILAGA B - INTERVJUGUDIE BILAGA C - INFORMATIONSBREV BILAGA D – INFORMERAT SAMTYCKE
1 BAKGRUND
Hypertoni som är detsamma som högt blodtryck är en vanlig hjärt-och kärlsjukdom som vid mildare grad kan hållas under kontroll med hjälp av ändrade levnadsvanor som ökad fysisk aktivitet. Även vid svårare grad kan fysisk aktivitet i samband med medicinering vara en stor hjälp i behandlingen. Denna studie är ett examensarbete som ingår i
fysioterapeutprogrammets utbildning. Det är av intresse hur individer med hypertoni tänker och känner inför fysisk aktivitet och även vad som driver och utgör hinder för att dessa individer ska påbörja och bibehålla en hälsosam livsstil. I denna studie undersöks vilka möjligheter och hinder personer med hypertoni upplever inför sin hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande fysiska aktivitet.
1.1 Hypertoni
Hjärtat är en muskel som slår cirka 100 000 slag och pumpar cirka 7000 liter blod varje dygn vid vila. Hjärtat pumpar det syrefattiga blodet till lungorna där det syresätts och som sedan pumpas vidare ut i hela kroppen. Blodtrycket beror på hur mycket blod som pumpas i kärlsystemet och blodet som pumpas in styrs av hjärtminutvolymen och ut bestäms av motståndet i kärlsystemet. Hjärtmuskulaturen styrs via det autonoma nervsystemet vilket betyder att det inte kan styras viljemässigt (Henriksson & Rasmusson, 2018).
En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning beräknas ha hypertoni av någon grad (1177
Vårdguiden, 2019). Blodtrycket är som högst när hjärtat drar ihop sig och tömmer sig på blod och skapar en pulsvåg som kallas för övertrycket eller systoliska trycket. Undertrycket eller det diastoliska blodtrycket är det tryck när hjärtat vilar mellan sammandragningarna.
Blodtrycket mäts i millimeterkvicksilver, mm Hg. Först uppges övertrycket och sedan undertrycket. Hypertoni delas in i olika grader beroende på blodtrycket i vila och
kategoriseras beroende på hur högt trycket är (Henriksson & Rasmusson, 2018). Ett normalt tryck ligger mellan 120–129/80–84 mm Hg men kan även vara lägre. Ett något högre, men fortfarande normalt tryck, ligger mellan 130–139/85–89 mm Hg. När trycket börjar
överskrida dessa värden kallas det för hypertoni: grad 1 för tryck mellan 140–159/90–99 mm Hg, grad 2 för tryck mellan 160–179/100–109 mm Hg, och grad 3 för ett tryck >180/>110 mm Hg (Mancia et al., 2013).
Vid mätning av blodtrycket med en blodtrycksmanschett, pumpas luft upp i manschetten till ca 200 mm Hg och det stänger av blodflödet och det blir tyst i stetoskopet. Sedan släpps luften ur viktmanschetten successivt och pulsvågen hörs när artären öppnas vid varje pulsvåg och då läses övertrycket av, när pulsljuden är borta är artären helt öppen och då läses
undertrycket av (Henriksson & Rasmusson, 2018).
Symtom är inte vanligt förekommande vid hypertoni, men trötthet, huvudvärk, yrsel och andnöd kan förekomma (Boström, 2016). Individer med symtom av sjukdomar som hypertoni kan känna oro och rädsla för bristen av kontroll av sjukdomen (Pereira et al., 2019). Trötthet kan leda till isolering, individen drar sig undan och får ett mindre kontaktnät och känslan av ensamhet kan öka (Walthall et al., 2019).
Cirka fem procent av personer med hypertoni har sekundär hypertoni som beror på specifika bakomliggande orsaker, exempelvis endokrin rubbning eller njurartärstenos. Detta kan oftast åtgärdas när grundorsaken till problemet hanteras. De övriga 95 procenten lider av primär hypertoni då det inte finns en enskild orsak till problemet. Det beror på en mängd komplexa samverkande faktorer som exempelvis inaktivitet, övervikt, stress, psykologiska och sociala faktorer samt ohälsosam kost, tobak och alkohol (Mancia et al., 2013; Börjesson et al., 2016).
Övervikt och fetma ökar risken för högt blodtryck. Studier visar att det finns ett samband mellan övervikt och högt blodtryck, och även ett samband mellan att vara fysiskt inaktiv och högt blodtryck, och båda kan åtgärdas med hjälp av fysisk aktivitet då det minskar risken för övervikt och då även för högt blodtryck (Malik et al., 2019).
Förstahandsåtgärd vid hypertoni mellan 160–179 / 100 – 109 mm Hg är livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet, dock krävs det vid högre tryck tillägg av läkemedel (Börjesson et al., 2016). Livsstilen är en viktig del i förebyggandet av uppkomsten av hypertoni, men också en viktig del i behandlingen i ett tidigt skede samt i samband med läkemedel för en ökad effekt av att sänka och hålla blodtrycket på en lämplig nivå. Obehandlad hypertoni leder till sämre funktion av blodkärlen och ökad muskelmassa i vänster hjärtkammare som ökar risken för dödlighet (Börjesson et al., 2016). Risken ökar då två till tre gånger för allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar som exempelvis stroke och hjärtinfarkt (Hua et al., 2009). I Sverige har enligt forskning 1,8 miljoner svenskar högt blodtryck, varannan över 60 år har det. Hypertoni är enskilt den största risken till att dö i hjärt-och kärlsjukdom som är den vanligaste
dödsorsaken och står för var tredje dödsfall i Sverige. Det finns tydliga behandlingsmål, men endast hälften når dem, bland annat för att följsamheten är låg (Lund, A. 2021).
1.2 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som har högre energiförbrukning än vid vila. Det kan vara rörelser i vardagen som att städa, tvätta, trädgårdsarbete och promenader (Mattsson et al., 2016). Hälsofrämjande fysisk aktivitet är en anpassad träning oavsett aktuellt
hälsoproblem där syftet är att främja hälsa. Sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet är fysisk aktivitet som även vänder sig mot att förhindra ytterligare hälsoproblem som exempelvis vid hjärt- och kärlsjukdom (Broberg & Lenné, 2019). Vid aerob fysisk aktivitet tas energibehovet i första hand via processer som förbrukar syre. Med muskelstärkande fysisk aktivitet är avsikten att bibehålla eller öka muskelmassa eller att förbättra den muskulära styrkan (Mattsson et al., 2016). Enligt Henriksson och Sundberg (2016) mår hela kroppen bra av fysisk aktivitet och ett enstaka pass kan ha mätbara effekter på blodtryck, blodsocker men även på stämningsläge och kognition. Att utföra fysisk aktivitet regelbundet kan förbättra livskvaliteten både kroppsligt och psykologiskt och kan minska risken för många sjukdomar
och för tidig död. Vid fysisk aktivitet aktiveras många olika system i kroppen och ju högre intensitet desto större blir den omedelbara effekten på kroppens olika system. Forskning visar att träning har en mängd hälsoeffekter, som bland annat att organ och vävnader förändras positivt och anpassas för att klara regelbunden träning. Hjärtats funktion
förbättras och både vilo- och arbetspuls sjunker, vilket gör att hjärtat pumpar mer effektivt och risken för hjärtinfarkt sjunker. Blodflödet förbättras till hjärtat och musklerna och även blodfetterna i blodet balanseras. Blodflödet till lungorna ökar och syret i inandningsluften tar kroppen bättre hand om. Musklerna tar bättre upp blodsocker och blir mer uthålliga. Vid fysisk aktivitet som belastar skelettet ger den också ett starkare skelett och benskörheten minskar. Fysisk aktivitet förbättrar även sömnen, lindrar smärta och depression samt förbättrar inlärning och minne. Det kan också ge en bättre balans, reaktionsförmåga och koordination (Henriksson & Sundberg, 2016).
Forskning visar även att ett enda träningspass ökar skelettmuskulaturens upptag av glukos genom mekanismer som stimuleras av muskelkontraktionen och som inte går att stimulera av insulin. Den visar även att träning påverkar skelettmusklernas oxidativa förmåga och därmed blir muskeln bättre på att förbränna och använda fett som energi. Fysisk aktivitet är också lönsamt för samhället då det är mindre kostsamt än kemisk medicinering, samt påverkar miljön positivt genom att färre avfallsprodukter från medicinerna kommer ut i vatten och mark. För individen ger den fysiska aktiviteten en systemisk effekt som betyder att inte bara blodtrycket påverkas positivt utan även många andra system i kroppen. Det kan jämföras med den kemiska medicinen som kan ha bieffekter och behandlar ofta bara specifika områden utan att påverka andra delar av kroppen positivt. Att använda fysisk aktivitet som behandling har därmed flera vinster för både individen, miljön och samhället (Tornberg, Å. 2016).
1.2.1 Fysisk aktivitet vid hypertoni
Enligt Börjesson et al., (2016) är rekommenderad dosering av fysisk aktivitet vid hypertoni minst 150 minuter/vecka aerob aktivitet på måttlig intensitet eller 75 minuter/vecka på hög intensitet, alternativt varvad intensitet 90 minuter/vecka. Fysiska aktiviteter bör fördelas över veckan med en frekvens på 3–7 gånger för måttlig eller 3–5 gånger för hög intensitet.
Vid grad 1–2 av hypertoni är den fysiska aktiviteten en viktig del i behandlingen tillsammans med andra sunda levnadsvanor.
Aerob fysisk aktivitet vid hypertoni ger en akut blodtryckshöjande effekt på det systoliska trycket. Efter avslutad aerob aktivitet sjunker trycket något mer än vad personen normalt har i vila och har till och med bättre effekt än blodtryckssänkande medicin (Carpio-Riviera et al., 2016; Fiuza-Luces et al., 2013). Långsiktigt kan både systoliska och diastoliska trycken sänkas med fysisk aktivitet. Resultaten är beroende på typ av aktivitet, intensitet, frekvens och duration (Cornelissen & Smart, 2013).
Enligt Folkhälsomyndigheten (2021) rekommenderas fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för att förebygga sjukdom som hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på den enskilda människans hälsa men också på folkhälsan i stort.
Enligt Börjesson et al, (2016) finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag att promenader fyra gånger i veckan i 50 minuter kan sänka blodtrycket med elva mm Hg systoliskt och fem mm Hg diastoliskt. Detta kom fram i en studie med en grupp kvinnor och män där
medelålder var 56 år.
En fysioterapeuts arbete innefattar bland annat samtal om levnadsvanor och att anpassa och dosera träning oavsett hälsoproblem (Broberg & Lenné, 2019). Ökad fysisk aktivitet med anpassat träningsprogram och ändrade levnadsvanor rekommenderas som första behandling vid hypertoni men även som tilläggsterapi för de som behöver medicinsk behandling.
Rekommendationer i samband med en tydlig evidensbaserad vårdplan och uppföljning bör gälla alla vuxna med högt blodtryck (Whelton et al., 2018; 1177 Vårdguiden, 2019).
1.2.2 Hinder och möjligheter vid fysisk aktivitet
Med hinder menar vi författare svårigheter och alla faktorer som kan ge motstånd till att utföra ett visst beteende som till exempel fysisk aktivitet. De vanligaste hindren för fysisk aktivitet för vuxna friska är att de inte har tid, ingen att träna med, är trött och har brist på motivation (Justine et al., 2013). Andra faktorer som också kan identifieras som hinder för fysisk aktivitet är om inte omgivningen är stödjande (Spiteri et al., 2019). I en studie med patienter med ångestproblematik visade följande vara de största hindren till att utföra fysisk aktivitet en gång i veckan: att ha förhinder av något slag för att kunna genomföra sin
planerade fysiska aktivitet 27,3 procent, tidsbrist och vara för upptagen 24,1 procent, och bristande viljestyrka och självdisciplin 15,8 procent (Pelletier et al., 2017). I ytterligare en studie där deltagarna var låginkomsttagare rapporterades hinder vara bland annat kostnader, brist på barntillsyn och brist på tid. Även faktorer som rädsla för att gå ensam och
tillgänglighet till träningslokaler fanns med i rapporten (Withall et al., 2011).
Med möjligheter i denna studie menar vi författare allting som kan bidra till ökad potential att den fysiska aktiviteten utförs. Enligt Bandura (2004) kommer individers hälsovanor ursprungligen från vår egen familjs praxis. Det är familjens vanor som spelar roll och lägger grunden i det lilla barnet vad det gäller mat och träning. Skolan har också en viktig roll eftersom det är en plats som når alla barn och är en naturlig miljö att främja goda vanor.
I en studie på kvinnor som genomgått en bröstcancerbehandling framgick det att
aktivitetsklockor visade sig effektiva som tillägg till andra hälsofrämjande strategier för att förbättrade deltagarnas fysiska aktivitetsnivå och minska stillasittandet (Lynch et al., 2018).
Det finns studier som visar att motivationen till att vara fysiskt aktiv kan vara bland annat viktminskning och psykiskt välbefinnande (Ashton et al., 2017). I studien med patienter med ångestproblematik visade sig att få råd av läkare eller annan vårdpersonal vara en av de viktigaste faktorerna till att öka sin fysiska aktivitet (Pelletier et al., 2017). Fysioterapi är en profession inom hälso- och sjukvården som innefattar hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete kring bland annat beteendeförändringar mot ökad fysisk aktivitet (Broberg & Lenné, 2019).
1.3 Fysioterapi
Enligt Broberg och Lenné (2019) är fysioterapi en hälsoprofession som grundar sig i förståelse för hur rörelse främjar hälsa och är del av hälso- och sjukvården. Det finns en mängd olika evidensbaserade terapeutiska och beteendevetenskapliga behandlingar att tillgå som fysioterapeut (Broberg & Lenné, 2019). Fysioterapeuter har goda kunskaper om fysisk aktivitet enligt Fysioterapeuterna (2014) och vet att sambandet mellan rörelse och hälsa är viktigt för individers livskvalité. Därför kan fysioterapeuter hjälpa individer att uppnå god hälsa, arbeta förebyggande mot sjukdomar och hjälpa till att rehabilitera skador som uppstår.
Det ligger stor vikt inom fysioterapin att varje enskild individ ska få bästa möjliga hjälp utifrån individens egna mål och önskemål. Individuellt anpassad träning utifrån de egna målen ger bästa möjliga förutsättningar för en god livskvalité och minskad risk för sjukdomar och skador (Fysioterapeuterna, 2014).
De hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärderna har ökat i och med större kunskap om förebyggande av livsstilsrelaterad ohälsa och sjukdom. Genom den ökade kunskapen har hälso- och sjukvården lagt allt större fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Detta sjukdomsförebyggande arbete, så kallad primär prevention kan riktas både mot enskilda och grupper av individer där det ännu inte finns något hälsoproblem. Även där det finns ett hälsoproblem, så kallad sekundär prevention riktas arbetet att förhindra ytterligare sjukdom exempelvis hjärt-kärlsjukdom, diabetes och stroke. Ett verktyg som
fysioterapeuterna använder för att få patienter att förändra beteende och bli mer fysiskt aktiva är fysisk aktivitet på recept (FaR) och som kan användas för både primär och sekundär prevention (Broberg & Lenné, 2019). Enligt Mancia et al. (2013) är bristen av följsamhet en orsak till att individer inte fortsätter med sin beteendeförändring och därför är det viktigt att hitta påverkbara faktorer och ta hjälp av dessa när ett beteende ska ändras. Som
fysioterapeut är det därför av vikt att kunna stödja patienters beteendeförändring i relation till fysisk aktivitet.
Fysioterapi kan även innefatta beteendemedicin där bland annat individens upplevelser av hälsa eller ohälsa har betydelse. Fysioterapeutens arbete kan innefatta att anpassa träning till personer oavsett hälsoproblem vilket integreras med samtal om levnadsvanor (Broberg &
Lenné, 2019). Att arbeta individcentrerat och inte enbart ge allmänna råd kan visa positiv effekt ur ett sjukdomsförebyggande syfte visade en studie gjord på individer med risk för att utveckla diabetes (Lindström et al., 2003).
1.4 Beteendemedicin inom fysioterapi
Enligt International Society of Behavioral Medicine (ISBM, u.å) är grunden till
beteendemedicin att beteenden och faktorer i livsstilen kan påverka din hälsa och eventuella sjukdomar. Beteendemedicin är ett brett och tvärvetenskapligt kunskapsområde. Det berör psykosociala-, biomedicinska- och beteendemässiga- samt omgivningsfaktorer, områden som alla är relevanta för hälsa och sjukdom. Dessa faktorer kan användas för att förebygga,
behandla och rehabilitera sjukdomar. Världshälsoorganisationen (WHO) uppmanar vården att anta en biopsykosocial inställning för att inkludera alla faktorer som påverkar vid
sjukdom (Gentry et al., 2021). Det centrala i beteendemedicinen är att ha förståelse för människans beteende och levnadsvanor. Området beteendemedicin inbegriper teorier som tillämpas i fysioterapi och centrala begrepp inom fysioterapi är människans kropp, rörelse, funktion, hälsa och ohälsa. Begreppen kan praktiseras genom att beskriva hur de hänger samman med ett biopsykosocialt synsätt och har betydelse i mötet med individer med olika sjukdomar, (Broberg & Lenné, 2019) exempelvis hypertoni. Enligt Broberg och Lenné (2019) innebär detta att flera olika perspektiv samverkar, det naturvetenskapliga, de humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiven kombineras för få en ökad förståelse av en
människas beteende.
Hälsopsykologi är en del av beteendemedicin och använder kunskapsområdet med dess teorier och modeller för att studera hälsa och ohälsa hos människor (Rydén & Stenström, 2015). En sådan teori är den socialkognitiva teorin som utgår ifrån att människan och dess beteende är i ett samspel med sin omvärld. Det är hur omvärlden tolkas och värderas som styr förhållningssätt och reaktionssätt och det är förståelsen av konsekvenser som styr beteenden (Bandura, 2004).
1.3.1 Socialkognitiva teorin
Den Socialkognitiva teorin (SKT) har en stor betydelse för det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande perspektivet. Teorin syftar på att det finns ett samspel mellan individen och dess beteende och omgivningen. Faktorer som kan påverka beteendet är self- efficacy, det vill säga tilltron till sin egen förmåga i en specifik situation, psykiska måendet, socialt stöd, trygghet, tillgänglighet och även vår omgivning som både påverkar och till viss del kan påverkas av oss (Bandura, 2004).
Enligt SKT krävs också färdigheter hos individen som förståelse för att ett förändringsarbete ska kunna ske. Förståelse att nuvarande livsstil innebär en risk för hälsan och förståelse att en beteendeförändring minskar risken för ohälsa och till sist förståelse att det krävs en förändring. Till detta behöver även individen ha self-efficacy för att kunna genomföra
beteendeförändringen som krävs för att få en bättre hälsa (Bandura, 2004). Desto högre self- efficacy, ju mer troligt är det att individen klarar av situationen vilket har en avgörande betydelse i samband med kontroll av hälsovanor som fysisk aktivitet. Enligt Bandura (2004) finns det flera faktorer som påverkar self-efficacy som att få beröm, uppmuntran och
belöningar som kan hjälpa individen att övertygas att lyckas. Andra faktorer som påverkar self-efficacy är tidigare erfarenheter, förväntade effekter och intensioner.
Andra centrala begrepp i teorin är självreglering och utfallsförväntningar. Självreglering har stor betydelse för att kunna hantera och ta ansvar för sig själv och ha förståelse för
konsekvenserna av sitt beteende. Att sätta mål och ha en utfallsförväntning på ett resultat kan vara till hjälp för att klara av och genomföra sin fysiska aktivitet.
Att endast ha kunskap om att fysisk aktivitet är lämpligt för hälsan är inte tillräckligt, det behövs också motivation och strategier som främjar den (Faskunger J, 2013). Med
motivation menar vi författare drivkraft och lust till att genomföra de beteenden som önskas.
Enligt Bandura (2004) förstärks motivationen när människor kan se hur en
beteendeförändring ligger i deras egenintresse och när de kan börja värdesätta personliga mål. Målen kan bli en vägledning för goda hälsovanor. Attityder och normer kan också påverka motivationen, normerna trycks på av sociala förväntningar.
Ett beteende och dess handlingar som upprepas tillräckligt ofta kallas en vana och det kan vara en lång väg att bryta ohälsosamma vanor. En beteendeförändring går att genomföra med motivation, vilja och stöd från sin omgivning, men utan detta är det svårt att lyckas (Faskunger & Hemmingsson, 2005). Sammanfattningsvis, att ha kunskaper om faktorer som påverkar en beteendeförändring är viktig kunskap att ha med sig i mötet med individer (Bandura, 2004) även i mötet med individer med olika sjukdomar som till exempel hypertoni.
2 PROBLEMBESKRIVNING
En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har någon grad av hypertoni och ofta beror det på inaktivitet och andra ohälsosamma levnadsvanor. Vissa har symtom eller biverkningar som kan påverka individen fysiskt med minskad aktivitetsförmåga, psykiskt med oro och rädsla men också socialt då symtom som trötthet kan leda till isolering. Första behandlingen vid hypertoni är att ändra sina levnadsvanor genom att öka sin fysiska aktivitet. Det finns många studier som visar att fysisk aktivitet sänker blodtrycket. Att genomgå och bibehålla en
beteendeförändring för att öka sin fysiska aktivitet har dock visat sig vara en utmaning. Det saknas studier hur individer med hypertoni upplever hinder och möjligheter för att utföra de viktiga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysiska aktiviteterna som förebygger följdsjukdomar. Enligt socialkognitiva teorin kan omgivning och individfaktorer ha en betydande roll vid en beteendeförändring, detta verkar ännu inte utforskats i samband med hypertoni. Denna studie kommer att tydliggöra upplevelser och känslor kring individernas egna uppfattningar och öka kunskap om hur olika biopsykosociala faktorer kan ha betydelse vid fysisk aktivitet. Fysioterapin skulle sedan kunna dra nytta av detta i sitt upplägg av behandling eller träningsupplägg för individer med hypertoni.
3 SYFTE
Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter individer med hypertoni upplever för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet.
4 METOD OCH MATERIAL
4.1 Design
En kvalitativ beskrivande design valdes till denna studie då det är en design som lämpar sig för att undersöka tankar och upplevelser, som syftet med denna studie är (Carter & Lubinsky, 2016).
4.2 Urval
Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval har tillämpats. Det är ett urval som är anpassat för att hitta informanter som kan svara på studiens syfte då informanter med en specifik
problematik, det vill säga hypertoni har eftersökts i sociala medier som är lättåtkomligt för författarna. Informanter till denna studie efterfrågades via sociala medier, i en grupp för personer med hypertoni på Facebook, ”Vi som har högt blodtryck”. Där bifogades ett inlägg (BILAGA A) med översiktlig information kring studien, dess syfte och upplägg.
Inklusionskriterier framgick också, som att de skulle ha ett av sjukvården konstaterat högt blodtryck, vara över 18 år, tala och förstå svenska samt att de skulle vara fysiskt aktiva eller ha påbörjat en beteendeförändring mot ökad fysisk aktivitet. Exklusionskriteriet var att inte ha några andra kroniska sjukdomar som kunde komma att påverka svaren. Alla som visade intresse passade till studien. En individ som visade intresse hörde dock av sig igen för att tacka nej till deltagande. Informanterna var tre män och fyra kvinnor i åldrarna 42–78.
4.3 Datainsamling
Enskilda intervjuer genomfördes i november 2021 via telefon eller videolänk, utifrån en semistrukturerad intervjuguide anpassad till studiens syfte (BILAGA B). Enligt Carter &
Lubinsky, (2016) är en semistrukturerad intervju, en intervju med några få bakgrundsfrågor som övergår till intervjufrågor med kompletterande följdfrågor för att få ut så mycket
information som möjligt till studien. Frågor ställdes i form av inledande bakgrundsfrågor, följt av intervjuns öppna frågor och följdfrågor. Frågorna syftade till att få utförliga svar kring informanternas upplevelser kring hinder och möjligheter för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande fysisk aktivitet.
4.4 Tillvägagångssätt
I facebookgruppen bifogades en mailadress dit informanterna kunde skriva om sitt intresse att delta i studien och ställa eventuella frågor. Alla de individer som hörde av sig uppfyllde alla inklusionskriterier och fick ett informationsbrev (BILAGA C) och ett underlag för informerat samtycke (BILIGA D) skickat till sig som de fick skriva under och skicka tillbaka
som en bekräftelse på att de tagit del av informationen och valde att delta i studien. Sedan fick informanterna välja en passande dag och tid för genomförandet av intervjun som skedde över videolänk eller telefon för att underlätta att inga geografiska avstånd skulle behöva begränsa deltagande i studien. Informanterna fick välja videolänk eller telefon utifrån vad som passade dem bäst. Två intervjuer skedde över telefon och fem intervjuer över videolänk.
Efter två testintervjuer valdes dessa att inkluderas i studien då inga ändringar behövde göras i intervjuguiden för att besvara syftet. Ytterligare fem intervjuer gjordes därefter, totalt sju intervjuer genomfördes och alla dessa räknades sedan in i slutresultatet. Rekryteringen av informanter skedde löpande och inlägget fick läggas ut en gång till för att få tillräckligt många informanter.
Intervjuerna inleddes med några korta fraser angående att deltagandet är helt frivilligt och att deltagandet när som helst får avbrytas även utan orsak och att om personen inte vill svara på någon specifik fråga så är det tillåtet att stå över. Båda författare i denna studie deltog vid varje intervju, men turades om att hålla i den och ställa frågorna. Frågorna ställdes helt utifrån intervjuguiden. På slutet inbjöds den andra författaren, som varit åhörare att tillägga om denne har någon fråga som den tycker missats. Intervjuerna tog mellan 20 minuter och 45 minuter. Intervjuerna ljudinspelades på diktafon, som förvarades inlåst.
4.5 Dataanalys
En kvalitativ manifest innehållsanalys användes, vilket innebär att analysen har skett
textnära och förutsättningslöst, utan någon vidare tolkning av författarna. Analysen har skett enligt en induktiv ansats som innebär att materialet inte har analyserats utifrån några
förutbestämda teorier, begrepp eller kategorier och bearbetades efter att intervjuerna var klara. En försiktig tolkning behövdes dock göras för att innehållet ska bli meningsfullt och få ett sammanhang. För att besvara syftet gällande hinder och möjligheter användes dessa som domäner när de meningsbärande enheterna plockades ut vid analysen av intervjuerna (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017). Induktiv forskning innebär enligt Elo & Kyngäs (2008) att det inte finns några tidigare studier om fenomenet som har studeras.
Efter avslutad intervju transkriberades det inspelade materialet ordagrant till skrift i direkt anslutning till intervjun. När alla intervjuer var genomförda och transkriberade startades analysarbetet förhållandevis omgående. Enligt Graneheim & Lundman (2004) blir
tolkningen av texten mer tillförlitlig om författarna läser igenom materialet många gånger i sin helhet. Båda författarna till studien läste igenom allt material flertalet gånger för att sedan påbörja analysen med att plocka ut meningsbärande enheter. För att hitta de meningsbärande enheterna som svarade mot syftet med studien valde författarna att använda sig av två domäner, hinder och möjligheter. Domän är enligt Lundman & Hällgren- Graneheim (2017) en del av texten som handlar om något specifikt och utgör en struktur utan någon större tolkning. För att bekräfta att författarna arbetade likvärdigt, jämfördes de bådas första analyser med varandra innan fortsatt analysarbete kunde ske från varsitt håll.
Jämförandet kunde konstatera att analyserna skett på likvärdigt vis. Efter att ha plockat ut de meningsbärande enheterna kondenserades dessa, för att sedan ges en kod. Alla
meningsbärande enheter, kondenserade texten och koderna samlades i ett exceldokument.
Koderna som passade ihop med varandra innehållsmässigt placerades sedan i
underkategorier och kategorier. Alla kategorier fick inte underkategorier, detta för att vissa underkategorier inte hade koder som avvek från varandra och därav bildade huvudkategorin själva (Tabell 1). Att plocka ut meningsbärande enheter, kondensera dessa, ge dem en kod för att sedan bilda underkategorier och kategorier är enligt Lundman & Hällgren-Graneheim (2017) en analysprocess anpassad för kvalitativ innehållsanalys.
Tabell 1: Exempel av innehållsanalysen
Domän Menings-
bärande enhet
Kondenserad text
Kod Underkategori Kategori
Hinder
… jag hade önskat få lite mer information och lite mera pepp liksom från vården
Hade önskat lite mera information från vården.
Önskat mer information
Hur den fysiska aktiviteten ska gå till
Sakna information om fysisk aktivitet
…den gav sån här rethosta av och till… (medicinen)
Den gav rethosta. Rethosta Symtom/
Biverkningar
Kroppsliga förutsättningar
Möjligheter
Motivationen… ja men, motivationen är ju att jag slipper äta tabletterna och att jag slipper vara så trött
Motivationen är att jag slipper äta tabletter och vara trött
Slippa biverkningar
- Ha inre motivation
Jag har en aktivitetsklocka som påminner mig att jag måste ställa mig upp och som talar om hur långt jag gått
Har en
aktivitetsklocka som påminner
Aktivitets- klocka påminner
Digitala hjälpmedel Stödjande omgivning
4.6 Etiska överväganden
Ett informationsbrev med utförlig information kring studien skickades till varje eventuell informant som visat intresse för deltagande. De fick sedan tid att läsa detta och ta ställning om de ville delta i studien. Som bekräftelse att vilja delta fick de skicka tillbaka ett
underskrivet samtycke. Informanterna blev tydligt informerade i såväl informationsbrevet som muntligt innan intervjuns start att det är helt frivilligt att delta och att de när som helst, utan orsak eller anledning kan välja att avbryta. Allt inspelat material förvarades under hela arbetet inlåst så att ingen obehörig kunnat komma åt detta. När detta arbete blir godkänt raderas samtliga inspelningar. Personuppgifter och annan information som vi tagit del av i samband med detta arbete behandlades hela tiden med största möjliga konfidentialitet för att skydda från obehöriga att ta del av detta. I studien framgår inga namn eller andra
personuppgifter, endast ålder och kön. Varje individ får en egen kod, för att på detta vis inte namnges i studien.
Det har varit av stor vikt att som intervjuledare ha ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande mot varje informant i studien. För att informanterna ska känna sig trygga fick samtliga information om att ifall de inte ville svara på någon specifik fråga är det tillåtet att stå över. Allt med etiskt övervägande, att de inte ska upplevas för ansträngande eller känsligt när det handlar om personliga hinder och möjligheter. Tydlighet kring att det inte finns några rätt eller fel har även framgått i informationsbrev. Nyttan med denna studie är att få fram en ökad förståelse hur dessa informanter med hypertoni upplever hinder och
möjligheter inför fysisk aktivitet.
Allt har utförts med ett etiskt tänk och överväganden utifrån vad Vetenskapsrådet (2017) kodexar säger om forskningsetik. Att forskarna innan samlat in samtycken och givit
information om studien, förvarat materialet oåtkomligt för andra under hela processen och undvikit att ta några risker.
5 RESULTAT
Resultatet av denna intervjustudie visar att informanterna upplevde både hinder och
möjligheter inför hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet. Därav redovisas resultatet utifrån två domäner: hinder och möjligheter, och dess underrubriker representerar de olika kategorierna. Resultatet består av nio kategorier, fyra hinder och fem möjligheter, se tabell 2 och 3. Varje citat från intervjuerna kodas inom parentes med ID-nummer ett till sju och representerar respektive informant. Underkategorierna presenteras i texten som kursiverade.
5.1 Hinder
Det som informanterna upplevde som hinder och motstånd inför hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet representeras av kategorierna: saknar information om fysisk aktivitet, hindrande omgivning, negativa känslor och tankar, och kroppsliga
förutsättningar. Alla kategorier fick inte underkategorier.
Tabell 2: Domänen hinder, dess kategorier och underkategorier.
5.1.1 Sakna information om fysisk aktivitet
Informanterna upplevde en saknad av information om hur den fysiska aktiviteten ska gå till vid hypertoni och betydelsen av den. De menar att de borde ha fått sådan information från vårdpersonal vid diagnostillfället. De upplevde att den information och uppföljning som framgick handlade om enbart medicinering med tabletter.
” …jag tror det var en del av medicineringen, men när man kommer på återbesök så frågar de ingenting om man rör sig.” (1)
De saknade också brist på uppföljning av den fysiska aktiviteten, att inte ha fått någon vidare plan eller uppföljning kring fysisk aktivitet från vården. De upplevde det som svårt att endast få uppmaningar i form av att behöva gå ner i vikt, men ingen vidare hjälp eller
uppföljning kring detta.
”…gick hos en privatläkare första tiden… sa gå ned i vikt, börja träna… men det var det enda han sa, utan det var ingen instruktion eller en plan.” (7)
Domän Kategori Underkategori
Hinder
Sakna information om fysisk aktivitet Hur den fysiska aktiviteten ska gå till
Brist på uppföljning av den fysiska aktiviteten
Hindrande omgivning
Sämre väder, halka, besvärande trafik Tidsbrist
Pågående pandemi Arbeta hemifrån Negativa känslor och tankar -
Kroppsliga förutsättningar
Symtom och biverkningar Övervikt
Annan sjukdom/skada
5.1.2 Hindrande omgivning
En hindrande omgivning uppdagade flera underkategorier som sämre väder, halka och besvärande trafik, tidsbrist, den pågående pandemin samt att arbeta hemifrån.
Informanterna uttryckte att sämre väder, halka, besvärande trafik var hinder för att utföra fysisk aktivitet utomhus.
”…för kallt och halt att springa ute.” (4)
Tidsbrist upplevdes som ett hinder för att få till den fysiska aktiviteten. Bristen på tid berodde på olika saker som för mycket arbete eller att barnens aktiviteter tar upp tiden.
”…det är bara tiden som begränsar…” (4)
Att försöka få till fysisk aktivitet under en pågående pandemi var för informanterna ett hinder. Flera gym var stängda, de ville eller vågade inte träna med rädsla att bli smittade och hade svårt att komma igång med fysisk aktivitet igen efter en längre period utan tillgång till exempelvis gym.
”Det här med pandemin ...nej jag menar jag har blivit bra mycket mer stillasittande… vårt gym stängde ett tag till och med… sedan har jag inte gått tillbaka till det, så är det.” (6)
Upplevelsen av att arbeta hemifrån jämfört med på kontor var för informanterna en hindrande faktor för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet. Här finns inte samma ytor och förutsättningar att röra på sig i vardagen menade de.
”Det blir så mycket stillasittande ändå när man jobbar hemifrån.” (4)
5.1.3 Negativa känslor och tankar
Negativa känslor och tankar handlar om det som påverkade individerna negativt utifrån vad de kände eller tänkte. Tvångstankar kring träning, att behöva ta tid från barnen för att få tid till sin egen fysiska aktivitet eller känna att det inte finns energi mentalt är några exempel som informanterna uppgav under intervjuerna.
”Jag tar tid från barnen när jag åker iväg och tränar.” (5)
5.1.4 Kroppsliga förutsättningar
Kroppsliga förutsättningar som hindrade fysisk aktivitet var till exempel symtom och biverkningar, övervikt eller annan sjukdom och skada.
Att ha symtom och biverkningar av hypertoni och dess medicinering upplevdes som hinder för fysisk aktivitet. Symtom handlade främst om huvudvärk och trötthet. Biverkningar av medicinen var rethosta, klåda eller att behöva springa på toaletten ofta av vätskedrivande medicin.
”Så att det är rävgift de här blodtrycksmedicinerna, enligt mig då.” (5)
Övervikt var en faktor som spelade in i resonerande kring fysisk aktivitet. Det upplevdes som ett hinder, att med övervikt inte orka träna på samma sätt och kanske inte heller vill visa sig på ett gym.
” …orkar inte vara aktiv med den övervikten sen får folk säga vad de vill men man orkar inte.”
(5)
Att ha annan sjukdom/skada upplevdes av informanterna som hindrande. Det kunde vara tillfälliga sjukdomar eller skador som kunde påverka den fysiska aktiviteten negativt, som en infektion eller en knäskada.
”Om jag varit sjuk så märker jag, inte tränat på en vecka eller fjorton dagar. Det är stor skillnad.” (7)
”Tills det här med knät började krångla, nu funkar ju inte löpningen.” (3)
5.2 Möjligheter
Här presenteras det som informanterna upplevde som möjligheter inför hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet. Möjligheterna utgörs av: få information, se en effekt på blodtrycket, ha inre motivation, stödjande omgivning samt ha vanor och rutiner. Alla kategorier fick inte underkategorier.
Tabell 3: Domänen möjligheter, dess kategorier och underkategorier.
Domän Kategori Underkategori
Möjligheter
Få information -
Se effekt på blodtrycket -
Inre motivation -
Stödjande omgivning
Digitala hjälpmedel
Tillgänglighet till gym/material Fint väder, vacker natur
Socialt umgänge Tillåtande arbete
Vanor och rutiner -
5.2.1 Få information
Att få information upplevdes som viktigt för informanterna. För de som fått till sig information från vården kring att fysisk aktivitet vid hypertoni är viktigt, upplevdes detta som positivt, en möjlighet till att öka den fysiska aktiviteten. Efter att exempelvis fått höra att behöva gå ner i vikt eller att öka rörelsen i vardagen är tillräckligt.
”…kanske inte behöver köra tokhård träning, det räcker med att promenera... cykla…” (6)
”… det var inte förrän jag hade varit på läkarbesöket som jag satte igång…” (1)
5.2.2 Se effekt på blodtrycket
Att se effekt på blodtrycket handlar om att informanterna faktiskt kunde sänka blodtrycket med hjälp av fysisk aktivitet. Att informanterna själva upplevt och sett detta genom att mäta blodtrycket regelbundet efter olika träningstillfällen. Informanterna märkte också att regelbunden träning och att röra på sig varje dag gav bäst effekt på blodtrycket.
”Fokus är konditionsträningen eftersom den har varit bäst mot blodtrycket.” (5)
5.2.3 Inre motivation
Att ha inre motivation syftar på informanternas positiva känslor, inre drivkrafter, att tycka om att vara fysiskt aktiv och att de upplevde ett eget ansvar för sin hälsa. Det beskrevs i form av att älska aktivitet, inte vilja sitta still, att det är nyttigt för hälsan, att bli pigg och få
endorfinpåslag. Flera av informanterna såg sin fysiska aktivitet som egenvård av sin hälsa och var tacksamma över att ha den medvetenheten och möjligheten att kunna ha kontroll.
”För man mår ju bra av det. Du ångrar ju inte ett träningspass.” (5)
”Tacksam att jag kan ta hand om mig själv på det här viset”. (7)
5.2.4 Stödjande omgivning
Stödjande omgivning inkluderar flera underkategorier som digitala hjälpmedel, tillgängligheten till gym/material, fint väder, vacker natur, det sociala samt att ha ett
tillåtande arbete. Att ha en stödjande omgivning omkring sig ansåg informanterna kunde ge både en och flera möjligheter. De berättade om aktivitetsklockor som räknar steg, hur de hade tillgång till gym eller material hemma, att omgivningen i naturen lockade dem ut, att promenera tillsammans med någon och att ha ett arbete där möjligheter finns att röra på sig eller gå ifrån för en promenad som gav möjligheter att vara fysiskt aktiv.
Digitala hjälpmedel som aktivitetsklockor och appar med tillbehör i mobiltelefonen kunde hjälpa till att hålla koll på blodtrycket. Klockan räknar steg, påminner om att ha varit stilla för länge, håller koll på pulsen och verkar som en stöttande hjälp för att fysisk aktivitet ska bli av under kontrollerade förhållanden.
”Räknar steg och vet att man presterat mer än förra gången… kändes bra. (1)
Det upplevdes som en möjlighet att ha tillgänglighet till gym/material nära hemmet, eller att ha material hemma att träna med, då är det större chans att träningen blir av menade informanterna på.
”Det är sju minuters gångväg upp till Friskis & Svettis härifrån.” (3)
Fint väder, vacker natur var upplevda möjligheter för att utföra fysisk aktivitet utomhus.
Enligt informanterna var det enklare att komma iväg ut och promenera eller vandra om det var fint väder.
”Så fort det är fint väder så är vi ute och vandrar…” (5)
Att ha socialt umgänge kunde öka möjligheterna till den fysiska aktiviteten tyckte
informanterna. Det gav både umgänge och träning, blev trevligare och roligare. Att känna folk kunde också i vissa fall bidra till hjälp att komma igång med träning som inte annars skulle blivit av.
” Man kanske spelar paddel eller om vi är ute och vandrar så är det ju hela familjen.” (5)
” Spinningen gör jag med min man, han tycker om att sporta.” (2)
Att ha ett tillåtande arbete gav möjligheter och tillgång till att röra på sig både under arbetstiden och raster. Att kunna komma ut och ta lunchpromenader bidrog till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet i vardagen menade
informanterna. Att ha tillgång till friskvårdstimme upplevdes som en fantastisk möjlighet.
Informanter som arbetade med att hålla i träningspass såg detta som en stor möjlighet för fysisk aktivitet.
”Det blir alltid en lunchpromenad…” (4)
5.2.5 Vanor och rutiner
Vanor och rutiner handlar om hur rutiner i vardagen utgör en möjlighet för informanterna.
De uppgav att det är rutin, att ha utfört en viss aktivitet under många år, som gör att det går av bara farten att fortsätta med dessa vanor. Informanterna berättade om att de alltid varit aktiva hela livet och att de fått med sig det från uppväxten.
” Vi har nog sprungit nu i 20 år regelbundet, hon började och fick med hela familjen” (7)
”följt med mig hela livet…kommer hemifrån man skall röra på sig, det är bra för dig.”
(2)
6 DISKUSSION
6.1 Resultatsammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter individer med
hypertoni upplever för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet. Resultatet analyserades utifrån två domäner, hinder och möjligheter som mynnade ut i nio kategorier, vissa med tillhörande underkategorier (Tabell 2 och 3). Kategorierna visade att
informanterna ansåg sig sakna information om fysisk aktivitet, en hindrande omgivning, negativa känslor och tankar samt individens kroppsliga förutsättningar kunde vara hinder och att få information, ha inre motivation, se en effekt på blodtrycket, en stödjande
omgivning samt att ha vanor och rutiner var möjligheter.
6.2 Resultatdiskussion
Informanterna beskrev i intervjuerna flertal upplevda hinder för fysisk aktivitet. Vissa av dessa hinder har också identifierats i tidigare studier, dock utan hypertoni i fokus. Detta kunde vara exempelvis tidsbrist (Justine et al., 2013) eller en hindrande omgivning (Spiteri et al., 2019). I denna studie framkom en del andra hinder som direkt kan kopplas till
hypertonin, som symtom och biverkningar av blodtrycksmedicinen. Även ett antal upplevda möjligheter inför fysisk aktivitet beskrevs av informanterna. Här kunde likheter ses från tidigare studier som exempelvis att aktivitetsklockor kan ha en god effekt för fysisk aktivitet (Lynch et al., 2018). Det framkom också att när informanterna själva såg att blodtrycket sänktes av den fysiska aktiviteten uppmuntrades de att fortsätta vara fysiskt aktiva.
Informanterna upplevde att brist på information från vården var ett hinder. De upplevde att de inte fått information kring hur fysisk aktivitet vid hypertoni kan utföras, samt bristen på uppföljning kring annat än medicinering. Trots att det finns rekommendationer (Börjesson et al., 2016) att livsstilsförändringar ska vara den första insatsen vid lägre grad av hypertoni, hade flera av informanterna inte fått någon information om levnadsvanornas betydelse och att de kan påverka sitt höga blodtryck själva genom beteendeförändringar. Detta väcker frågan ifall riktlinjerna är för otydliga eller kan det bero på att läkarna har tidsbrist eller för få behandlingstekniker. Enligt en forskare vid Karolinska Institutet menar flertalet läkare att de inte har vad som krävs för att kunna hjälpa alla patienter med högt blodtryck (Lund, A.
2021). Fysioterapeuter skulle kunna spela en viktig roll i att ge information och stöttning eftersom fysioterapi är den profession som har kunskaperna om hur fysisk aktivitet kan verka både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande (Broberg & Lenné 2019; Fysioterapeuterna 2014).
Sämre väder, halka, besvärlig trafik, tidsbrist och pågående pandemi upplevdes som hinder för fysisk aktivitet. Detta bekräftar det som Spiteri et al., (2019) beskriver, att miljön kan identifieras som ett hinder. Flera av dessa omgivningsfaktorer är svåra att påverka men vissa är påverkbara och skulle kunna ses över. Författarna anser att fysioterapeuter som arbetar
utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv och har ett biopsykosocialt synsätt skulle kunna hjälpa individer att anpassa och hitta strategier för att minska de hindrande faktorerna i omgivningen. Fysioterapeuter har kunskap om att omgivningen kan innebära en stor utmaning i utförandet av beteendet.
Informanterna hade negativa känslor och tankar inför att utföra fysisk aktivitet. Forskning visar att psykologiska och sociala faktorer som skuldkänslor, rädsla, otillräcklighetskänsla kan också vara orsak till problemet att fysisk aktivitet inte blir av (Mancia et al., 2013;
Börjesson et al., 2016). Det är viktigt att ha förståelsen att kroppsliga och psykologiska aspekter samverkar och att det behöver beaktas vid mötet med patienter och vid en beteendeförändring (Fossum, 2019).
Informanterna nämnde att kroppsliga förutsättningar kan vara ett hinder för fysisk aktivitet.
Det handlade om symtom av det höga blodtrycket och biverkningar av mediciner, övervikt samt sjukdom och skada. Symtom vid högt blodtryck är inte vanligt menar Boström (2016), men att huvudvärk, trötthet och andnöd som exempel förekommer och det kunde enligt informanterna i denna studie vara påfrestande för att kunna leva ett fysisk aktivt liv.
Informanterna berättade bland annat om trötthet som ett symtom som gjorde att orken inte fanns till träning. Biverkningar som rethosta var även ett hinder för fysisk aktivitet för informanterna som gärna ville slippa medicinering på grund av detta. Malik et al., (2019) menar att högt blodtryck har ett samband med övervikt. Övervikt har också ett samband med att vara fysiskt inaktiv. Informanterna i denna studie talade om hur övervikt påverkade att inte vilja gå till gymmet på grund av detta och inte heller orka träna med övervikt. Här anser författarna att det är extra viktigt att vården inte bara säger ”du måste gå ner i vikt”, utan hjälper till med en struktur och individuell plan för att öka möjligheten för individer att kunna öka sin fysiska aktivitet, gå ner i vikt och sänka sitt blodtryck. Fysioterapeuter kan arbeta med att ge samtal om levnadsvanor och även strukturera individuella
träningsprogram för individer oavsett hälsoproblem (Broberg & Lenné, 2019).
Att få information kring fysisk aktivitet och andra livsstilsåtgärder vid hypertoni upplevdes som en möjlighet för att utföra fysisk aktivitet. Enligt Pelletier et al., (2017) är det av stor betydelse att vården ger information och råd för att individer ska öka sin fysiska aktivitet.
Författarna anser att fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll att hjälpa till att sprida den informationen på såväl individ- som grupp- och samhällsnivå.
Att efter fysisk aktivitet faktiskt se en positiv effekt på blodtrycket upplevdes stimulera till att utföra fysisk aktivitet. Det bekräftar som Cornelissen & Smart (2013) säger, att fysisk aktivitet har en blodtryckssänkande effekt. Författarnas hypotes blev att om individer med högt
blodtryck fick hjälp att komma igång med fysisk aktivitet och att de själva fick se en effekt på sitt blodtryck skulle detta kunna leda till ökad chans att de vill fortsätta bibehålla sunda levnadsvanor och vara fysiskt aktiva.
Inre motivation innebär att informanterna själva hade ett driv för att utföra fysisk aktivitet.
Faskunger (2013) menar att det inte är tillräckligt att ha kunskapen om att fysisk aktivitet är hälsofrämjande, utan det behövs även motivation. Bristen på motivation var ett upplevt hinder inför fysisk aktivitet enligt Justine et al. (2013), alltså drar författarna slutsatsen att ha motivation är en viktig möjlighet. Motivationen kan öka till att vara fysiskt aktiv om man har
ett egenintresse och har satt upp personliga mål som exempelvis viktminskning eller välmående (Bandura, 2004; Ashton et al., 2017).
En stödjande omgivning upplevdes av informanterna som en bidragande faktor att vilja utföra fysisk aktivitet. Thompson et al. (2011) menar också att en naturlig miljö bidrar till fysisk aktivitet, i detta fall gjordes en jämförelse mellan att träna inomhus och utomhus. Den visade att miljön utomhus bidrog till ett ökat välbefinnande men också ökade chansen till att fortsätta utföra sin fysiska aktivitet. Författarna anser utifrån det att när informanterna i denna studie uppger att de gärna vandrar, promenerar och tränar i fina miljöer och väder då också ökar chanserna till att upprepa dessa fysiska aktiviteter.
Vanor och rutiner i vardagen var för informanterna en möjlighet för att nästan automatiskt utföra sina fysiska aktiviteter. Faskunger & Hemmingsson (2005) menar att ett beteende som utförs ofta och upprepande blir en vana och att ha ohälsosamma vanor kan vara svårt att bryta. Men dessa individer har hälsosamma vanor och därmed ökade möjligheter till att utföra sina fysiska aktiviteter.
Enligt Bandura (2004) samspelar en individs beteende med individfaktorer och
miljöfaktorer. Detta blir tydligt i resultatet där kopplingar till SKT kan utläsas av författarna.
Denna studie visade att just dessa faktorer hade en stor inverkan på beteendet, i detta fall fysisk aktivitet. Det kunde vara att individen själv hade en inre motivation, stöd av sin omgivning såväl miljö- material- och vädermässigt som socialt och detta bidrog som möjligheter till att beteendet blev av. Motsatsen som var en hindrande omgivning i form av sämre väder, tidsbrist, pandemin och hemarbete visade istället på att omgivning också kunde spela en hindrande roll inför utförandet av beteendet. Att ha negativa tankar och känslor var också ett hinder som informanterna upplevde, en individfaktor som spelar roll inför
beteendet fysisk aktivitet.
Bandura (2004) tar också upp att vanor och rutiner är viktigt och menar på att det är
familjens vanor redan tidigt i livet som lägger grunden för hur individen kommer att fortsätta sina rutiner som vuxen. Informanterna i denna studie talade om hur lämpliga vanor kring fysisk aktivitet redan sedan tidigare i livet var en bidragande faktor till att de än idag var fysiskt aktiva. Bandura (2004) menar att self-efficacy har en stor betydelse för ett beteendes utförande. Self-efficacy mättes inte i denna studie men en koppling till att informanterna hade en hög self-efficacy skulle ändå kunna dras. Hög self-efficacy inför ett beteende ökar chansen att individen utför det. Att lyckas med beteendet ökar self-efficacy och ökar chansen att upprepa beteendet gång på gång, göra det till en vana eller rutin, precis som
informanterna i denna studie gjort för att bibehålla sina fysiska aktiviteter. Detta skulle kunna tyda på att informanterna hade en hög self-efficacy inför sina aktiviteter.
Utfallsförväntningar på ett resultat innebär att ha en förväntan på hur resultatet ska bli (Bandura, 2004). Informanterna hade utfallsförväntningar på effekten det gav på blodtrycket att vara fysiskt aktiva och att kunna slippa ta mediciner med dess biverkningar. Att ha
utfallsförväntningar kan vara till hjälp för att genomföra ett beteende menar Bandura (2004).
Att kunna hantera och ta ansvar för sig själv samt förstå konsekvenserna av sitt beteende är något som författarna anser att informanterna i denna studie var välmedvetna om. Detta är vad som kallas självreglering (Bandura, 2004). Informanterna talade om hur de tog hand om
sig själva, kunde påverka sin hypertoni själva med fysisk aktivitet och hade ett medvetande kring sina beteenden och dess konsekvenser.
6.3 Metoddiskussion
En kvalitativ beskrivande design valdes för denna studie då det är en design som lämpar sig för att undersöka upplevelser kring hinder och möjligheter för fysisk aktivitet vid hypertoni, som var syftet med denna studie (Carter & Lubinsky, 2016). Vid en kvalitativ intervjudesign kan verkligheten tolkas på olika sätt och forskningen baseras på berättelser som kräver förståelse och samarbete mellan forskarna och informanterna (Graneheim & Lundman, 2004). Detta betyder att resultatet inte innehåller endast en sanning utan flera. Valet av denna metod, en kvalitativ beskrivande intervjudesign blev en lämplig metod för denna studie eftersom den gjorde det möjligt att få rika berättelser av informanternas upplevelser, känslor och tankar kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet vid hypertoni. Om det istället skulle ha gjorts som exempelvis en enkätstudie skulle det varit svårt att få lika utförliga berättelser och följdfrågor hade inte kunnat ställas, vilket gjorde att denna design passade bäst för detta syfte.
Urvalet gjordes genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval. Individer med hypertoni och som uppfyllde studiens inklusionskriterier eftersöktes på en facebookgrupp ”Vi som har högt blodtryck” som i skrivande stund har 2040 medlemmar. Urvalet kan ha påverkat resultatet och giltigheten av studien då individer som går med i en facebookgrupp troligtvis är aktivt intresserande av sin sjukdom och därmed kan det ha påverkat svaren i intervjun. Ett
passande urval innebär att få informanter som kan svara på studien syfte (Carter & Lubinsky, 2016), vilket författarna anser har uppfyllts i detta fall.
De enskilda intervjuerna var semistrukturerade, vilket gav möjligheter att ställa
bakgrundsfrågor, öppna intervjufrågor med kompletterande följdfrågor för att få utförliga berättelser som möjligt anpassade till studiens syfte (Carter & Lubinsky, 2016). Detta kan ha påverkat resultatet, eftersom intervjuguiden skapades utifrån författarnas förförståelse med frågor som förväntades kunna ge svar på syftet med studien. Författarnas förkunskaper och erfarenheter kan ha påverkat vad som skulle kunna vara möjligheter och hinder vid
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet vid hypertoni. Valet av öppna frågor i intervjufrågorna gjorde det dock möjligt för informanterna att få berätta fritt utan att intervjuledaren påverkade svaren. Fem intervjuer gjordes digitalt med kameror på och två över telefon. Att se informanterna gör det mer personligt och möjliggör att kunna läsa av mimik och kroppsspråk. Att endast tala över telefon tillät inte den möjligheten. Detta upplevdes dock inte som något hinder för att få tillförlitliga beskrivningar och svar på intervjufrågorna i den här studien. Under datainsamlingen var det ett samspel mellan informanterna och intervjuledarna vilket betyder att alla parter i intervjun är medskapare och delaktiga till resultatet (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017). Författarnas tidigare erfarenheter och kunskaper kan ha påverkat delaktigheten och tillförlitligheten av resultatet (Graneheim och Lundman, 2004).
Båda författarna till denna studie var med vid alla intervjuer och turades om att vara
huvudansvariga för själva samtalet. Det var en fördel att båda närvarade då ingen följdfråga riskerade att gå förlorad. Att båda författarna var närvarande ökar också tillförlitligheten till studien. Det som kan ha minskat tillförlitligheten var att inte samma person ställde alla intervjufrågorna, då tonfall och val av följdfrågor kan ha varit olika. Två testintervjuer gjordes och togs med i studien då inga förändringar av intervjuguiden behövde göras. Ingen av författarna har någon tidigare erfarenhet av att göra intervjuer vilket kan ha medfört att något kan ha missats, som gjort att viss information inte framkommit som annars skulle ha gjort det. Det upptäcktes att ju fler intervjuer som genomfördes, ju rikare och utförligare svar framkom. Att avsluta med frågan om det finns något mer att tillföra, var ett tillfälle för informanten att uttrycka något som annars inte hade kommit fram.
Intervjuerna transkriberades omgående efter varje avslutad intervju för att författarna skulle kunna minnas intryck och tankar som framkom i samband med intervjuerna. Sedan startade analysprocessen och den första transkriberade texten gjordes tillsammans. Resterande av de transkriberade texterna delades upp och meningsbärande enheter och koder skapades enskilt. Därefter byttes materialet mellan författarna för att båda skulle kunde vara delaktiga i alla kodningarna. Båda författarna läste och kondenserade allt material flera gånger för att inget viktigt skulle förloras samt för att lära känna texterna. Koderna sorterades sedan in i kategorier som skapades tillsammans för att besvara studiens syfte. Detta arbete ökade tillförlitligheten av studien, då författarna har haft möjlighet att analysera arbetet tillsammans. Fördelen med att göra en innehållsanalys var att den kunde bearbeta stora volymer textdata och få fram bevis för fenomen. Nackdelen med processen var att det var svårt att få en enkel överblick då materialet var omfattande och gjorde att bearbetningen tog mycket tid (Elo & Kyngäs 2008).
De meningsbärande enheterna, koderna och kategorierna sorterades in i en exceltabell för att få en överskådlighet för att minimera förlust och sammanhang. En textnära tolkning gjordes enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen genomfördes förutsättningslöst, utan förbestämda teorier och kategorier, allt enligt en induktiv ansats. Trots en manifest och textnära analys krävs viss tolkning av materialet för att inte riskera att helheten går förlorad (Lundman & Hällgren-Graneheim 2017). Författarna i studien anser att tolkningsnivån har hållits låg och textnära i denna studie, utan att tappa helhet eller sammanhang. Hinder och möjligheter valdes som domäner som författarna använde sig av i analysen för att besvara studiens syfte. Sedan utmynnade kategorier och underkategorier utifrån koderna under respektive domän. Kategorierna formulerades för att spegla ämnet och syftet i studien för att få fram ett tillförlitligt resultat (Elo & Kyngäs, 2008). I vissa fall bildades flera
underkategorier för att underlätta och förtydliga resultatet, medan vissa kategorier bildades i sin helhet, utan tillhörande underkategorier. Resultatet speglar breda och målande svar på syftet i detta fall. Det tog tid att formulera kategorier och krävdes flera sorteringar och tankeprocesser innan slutresultatet blev färdigt. Viss svårighet upplevdes att inte formulera dem utifrån olika teorier och begrepp enligt hälsopsykologin, tanken fick släppas fritt och processen börja om flera gånger. Tillförlitligheten stärktes av att två författare skapade resultatet tillsammans och var överens om valen av kategorier och underkategorier och att det kontrollerades flera gånger att de stämde överens med de meningsbärande enheterna.
Studien skulle ha kunnat förbättras genom att söka efter informanter på andra vis,
exempelvis via livsstilsmottagningar. På grund av Covid-19 pandemin valde författarna att göra studien digitalt, både sökandet av informanter och intervjuerna. Via
livsstilsmottagningar hade kanske fler informanter kunnat rekryteras då det inte uppstod någon mättnad av upplevelser i denna studie. Mättnad menas att ingen ny information tillförs vid nya intervjuer (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017). I denna studie satte tiden begränsningar för att rekrytera flera informanter men med de sju intervjuer som genomfördes besvarades syftet. Fördelningen mellan män och kvinnor som var tre män och fyra kvinnor och fördelningen av åldrar som var mellan 42 – 78 år gav en rik variation och ökade möjligheten att få området belyst utifrån olika erfarenheter och upplevelser. Gällande studiens giltighet var den rika variationen även en viktig aspekt för att få ämnet belyst från olika individers upplevelser. I resultatet presenteras sedan citat från alla intervjuerna, vilket också stärker giltigheten av studien (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017).
Denna studie kan vara svår att överföra eftersom antalet deltagare endast var sju. Att informanterna påbörjat och bibehållit beteendeförändringar gällande fysisk aktivitet kan ha påverkat överförbarheten. Nu handlar överförbarheten om att läsaren får avgöra om
resultatet är överfarbart till en annan grupp eller individ. För att underlätta bedömningen har varje del av processen noggrant beskrivits. Hur urvalet och deltagandet har gått till, arbetet kring datainsamling och innehållsanalysen och beskrivit omständigheter kring studiens uppbyggnad (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017).
6.4 Etikdiskussion
I denna studie har författarna utifrån ett etiskt perspektiv tagit hänsyn till de aspekter som eventuellt hade kunnat bli etiska dilemman. Noggrant övervägande har hela tiden funnits kring alla frågor och handlingar utifrån Vetenskapsrådet (2017) och dess kodexar. Därför har författarna inte upplevt några problematiska situationer. Informanterna har fått skriva under samtycken i samband med att de läst informationsbrevet, vilket ger en bekräftelse på att de fått den viktiga informationen och frivilligt ville delta i studien. Hela tiden förvarades material som tillhörde studien, som diktafon, inlåst och oåtkomligt för andra att ta del av, som en trygghet för informanterna att deras identitet inte på något vis hamnar hos obehöriga utanför studien. I studien kodas informanterna och koden kan inte spåras tillbaka till
individen, vilket är av stor vikt för att uppfylla ett etiskt krav i denna studie.
Ur informanternas perspektiv skulle någon av intervjufrågorna ändå kunnat upplevas som känslig att svara på när det handlar om personliga upplevelser och tankar. Därför valdes att vara tydliga med att de när som helst fick bryta, eller be intervjuledaren att hoppa över
frågor. Ingen av informanterna i studien upplevde några obehag och alla informanter svarade på alla frågor. Informanterna fick själva bestämma tid och hur intervjun skulle gå till för att de skulle känna sig bekväma och trygga.
Valet att skriva ut gruppnamnet av facebookgruppen där informanterna till studien rekryterats gjordes med tanke på storleken och spridningen av gruppen. Med över 2000
