Den här studien bidrar med konkreta möjliggörande och hindrande faktorer för att utföra fysisk aktivitet vid hypertoni. Det finns, enligt författarnas vetskap, inga tidigare studier som har undersökt individer med hypertoni och hur de upplever hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande fysiska aktivitet. Den kunskapen skulle kunna vara av vikt för fysioterapeuter genom att underlätta arbetet med att stötta och individanpassa fysisk aktivitet till denna grupp patienter. Fysioterapeuter med kunskap om hur biopsykosociala faktorer påverkar beteendeförändringar skulle kunna vara en viktig profession i
förebyggande av allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ett verktyg som
fysioterapeuter kan använda för att öka följsamheten är fysisk aktivitet på recept (FaR) som är en individanpassad och skriftlig ordination på fysisk aktivitet och som kan användas för både primär och sekundär prevention. Fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll i att bidra med att sprida mer kunskap om fysisk aktivitet vid hypertoni.
Inga generella slutsatser kan dras utifrån denna studie, men den skulle kunna ligga till grund för vidare forskning inom ämnet. Författarna till studien ser en väsentlig nytta med vidare forskning inom detta område, då det skulle kunna ha stor genomslagskraft och bidra till förändringar i vården av patienter med hypertoni. Eventuellt skulle fysioterapeuternas insatser kunna leda till mindre behov av framtida vård, samt minska risken för allvarlig sjukdom och död för denna patientgrupp. Mer forskning skulle kunna fånga upp fler
individers upplevelser och utforma bredare kunskap om hur träning, stöd och upplägg skulle kunna anpassas för individer med denna diagnos. Vidare forskning skulle kunna ske i form av intervjuer med flera individer eller i enkätform för att kunna nå ut till en större
population, då skulle resultatet kunna bli mer generaliserbart. Det skulle även vara av intresse om det genomfördes studier på hur vårdkostnaderna skulle påverkas om fysioterapeuter sattes in tidigt i behandlingen vid hypertoni, då framtida vårdkostnader eventuellt skulle minska.
REFERENSLISTA
1177 Vårdguiden. (6 maj 2019): Högt blodtryck. Hämtad den 21 maj 2021 från:
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/hogt-blodtryck/
Ashton, L. M., Hutchesson, M. J., Rollo, M. E., Morgan, P. J., & Collins, C. E. (2017).
Motivators and Barriers to Engaging in Healthy Eating and Physical Activity. American journal of men's health, 11(2), 330–343.
https://doi.org/10.1177/1557988316680936
Bandura A. (2004). Health promotion by social cognitive means. Health education &
behavior, 31(2) 143–164. https://doi.org/10.1177/1090198104263660 Boström, K.B. (17 november 2016). Hypertoni. Hämtat den 20 maj, 2021 från
Läkemedelsboken. https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hypertoni.html Broberg, C., Lenné, R. (2019). Fysioterapi: Profession och
vetenskap. https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om -professionen/fysioterapi-webb-navigering-20190220.pdf
Börjesson, M., Onerup, A., Lundqvist, S., Dahlöf, B. (2016) Fysisk aktivitet vid hypertoni.
I FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Läkartidningen förlag AB
Carpio-Rivera, E., Moncada-Jiménez, J., Salazar-Rojas, W., & Solera-Herrera, A. (2016).
Acute Effects of Exercise on Blood Pressure: A Meta-Analytic Investigation. Arquivos brasileiros de cardiologia, 106(5), 422–433. https://doi-org/10.5935/abc.20160064 Carter, R.E. & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation research: principles and applications.
(Fifth edition). St. Louis, Missouri: Elsevier.
Cornelissen, V. A., & Smart, N. A. (2013). Exercise training for blood pressure: a systematic review and meta-analysis. Journal of the American Heart Association, 2(1), e004473.
https://doi-org/10.1161/JAHA.112.004473
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of advanced nursing, 62(1), 107–115. https://doi-org.ep.bib/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Faskunger, J. & Hemmingsson, E. (2005). Vardagsmotion: vägen till hållbar hälsa: fysisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring. Stockholm: Forum.
Fiuza-Luces, C., Garatachea, N., Berger, N. A., & Lucia, A. (2013). Exercise is the real polypill. Physiology (Bethesda, Md.), 28(5), 330–358.
https://doi-org/10.1152/physiol.00019.2013
Folkhälsomyndigheten. (4 mars 2021). Fysisk aktivitet och matvanor, 2021. Hämtat den 20 maj 2021 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor
Fossum B, (2019) Kommunikation och bemötande. I: Fossum, B. (red.) Kommunikation:
samtal och bemötande i vården. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Fysioterapeuterna. (8 januari 2014). Fakta om fysioterapeuter. Hämtat den 14 januari 2022 från: https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/broschyrer-nytt-2014/fakta-om-fysioterapeuter.pdf
Gentry Jr, K. K., Snyder, K., & Utley, J. J. (2021). Clinical Utility of the Adapted
Biopsychosocial Model: An Initial Validation Through Peer Review. Open Journal of Occupational Therapy (OJOT), 9(2), 1–21. https://doi-org/10.15453/2168-6408.1750 Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research:concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Henriksson, J. & Sundberg, C. J. (2016) Biologiska effekter av fysisk aktivitet. I FYSS 2017:
fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm:
Läkartidningen förlag AB
Henriksson, O. & Rasmusson, M. (2018). Fysiologi med relevant anatomi. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Hua, L. P., Brown, C. A., Hains, S. J., Godwin, M., & Parlow, J. L. (2009). Effects of low-intensity exercise conditioning on blood pressure, heart rate, and autonomic
modulation of heart rate in men and women with hypertension. Biological research for nursing, 11(2), 129–143. https://doiorg/10.1177/1099800408324853
International Society of Behavioral Medicine. (u.å). Hämtat den 20 maj, 2021 från https://www.isbm.info/about-isbm/charter/
Justine, M., Azizan, A., Hassan, V., Salleh, Z., & Manaf, H. (2013). Barriers to participation in physical activity and exercise among middle-aged and elderly individuals. Singapore medical journal, 54(10), 581–586. https://doi-org/10.11622/smedj.2013203
Lindström, J., Louheranta, A., Mannelin, M., Rastas, M., Salminen, V., Eriksson, J., Uusitupa, M., Tuomilehto, J., & Finnish Diabetes Prevention Study Group (2003).
The Finnish Diabetes Prevention Study (DPS): Lifestyle intervention and 3-year results on diet and physical activity. Diabetes care, 26(12), 3230–3236.
https://doi.org/10.2337/diacare.26.12.3230
Lund, A. (20 augusti 2021) Har du koll på trycket? Hämtat den 22 januari, 2022 från:
https://ki.se/forskning/har-du-koll-pa-trycket
Lundman, B., Hällgren-Granheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. Höglund-Nielsen, B.
& Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
(Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lynch, B. M., Nguyen, N. H., Reeves, M. M., Moore, M. M., Rosenberg, D. E., Wheeler, M. J., Boyle, T., Vallance, J. K., Friedenreich, C. M., & English, D. R. (2018). Study design and methods for the ACTIVity And TEchnology (ACTIVATE) trial. Contemporary clinical trials, 64, 112–117. https://doi-org.ep.bib/10.1016/j.cct.2017.10.015 Malik, K. S., & Adoubi, K. A. (2019). Obésité, hypertension artérielle et niveau d’activité
physique dans une population noire africaine. Obesity, high blood pressure and physical activity levels in a black African population. Annales de cardiologie et d'angeiologie, 68(3), 133–138. https://doi.org/10.1016/j.ancard.2018.08.017 Mancia, G., Fagard, R., Narkiewicz, K., Redón, J., Zanchetti, A., Böhm, M., Christiaens, T.,
Cifkova, R., De Backer, G., Dominiczak, A., Galderisi, M., Grobbee, D. E., Jaarsma, T., Kirchhof, P., Kjeldsen, S. E., Laurent, S., Manolis, A. J., Nilsson, P. M., Ruilope, L. M., Schmieder, R. E., Task Force Members (2013). 2013 ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension: the Task Force for the management of arterial
hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of Cardiology (ESC). Journal of hypertension, 31(7), 1281–1357. https://doi-org/10.1097/01.hjh.0000431740.32696.cc
Mattsson, M C., Jansson, E., Hagströmer, M. (2016) Fysisk aktivitet vid – begrepp och definitioner. I FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling. Stockholm: Läkartidningen förlag AB
Pelletier, L., Shanmugasegaram, S., Patten, S. B., & Demers, A. (2017). Self-management of mood and/or anxiety disorders through physical activity/exercise. Autogestion des troubles de l’humeur et/ou d’anxiété par l’activité physique et l’exercice. Health promotion and chronic disease prevention in Canada: research, policy and practice, 37(5), 149–159. https://doi-org.ep.bib/10.24095/hpcdp.37.5.03
Pereira, N., Lanza, F. M., & Viegas, S. (2019). Living under treatment for Systemic
Hypertension and Diabetes Mellitus: Feelings and behaviors. Revista brasileira de enfermagem, 72(1), 102–110. https://doi-org/10.1590/0034-7167-2016-0500 Rydén, O. & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi: psykologiska aspekter på hälsa och
sjukdom. (4. uppl.) Stockholm: Sanoma utbildning.
Spiteri, K., Broom, D., Bekhet, A. H., de Caro, J. X., Laventure, B., & Grafton, K. (2019).
Barriers and Motivators of Physical Activity Participation in Middle-aged and Older-adults - A Systematic Review. Journal of aging and physical activity, 27(4), 929–
944. https://doi-org.ep.bib/10.1123/japa.2018-0343
Thompson Coon, J., Boddy, K., Stein, K., Whear, R., Barton, J., & Depledge, M. H. (2011).
Does participating in physical activity in outdoor natural environments have a greater effect on physical and mental wellbeing than physical activity indoors?
A systematic review. Environmental science & technology, 45(5), 1761–1772.
https://doi-org.ep.bib/10.1021/es102947t
Tornberg, Å. (2016). Fysisk träning som medicin, Fysioterapi (3) 30 – 36
https://fysioterapi.se/wp-content/uploads/forskningpagar_fysioterapi_3_16.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad den 28 maj 2021 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Walthall, H., Floegel, T., Boulton, M., & Jenkinson, C. (2019). Patients experience of fatigue in advanced heart failure. Contemporary nurse, 55(1), 71–82.
https://doi-org/10.1080/10376178.2019.1604147
Whelton, P. K., Carey, R. M., Aronow, W. S., Casey, D. E., Jr, Collins, K. J., Dennison Himmelfarb, C., DePalma, S. M., Gidding, S., Jamerson, K. A., Jones, D. W., MacLaughlin, E. J., Muntner, P., Ovbiagele, B., Smith, S. C., Jr, Spencer, C. C., Stafford, R. S., Taler, S. J., Thomas, R. J., Williams, K. A., Sr, Williamson, J. D., … Wright, J. T., Jr (2018). 2017
ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. Hypertension (Dallas, Tex.: 1979), 71(6), e13–e115. https://doi-org/10.1161/HYP.0000000000000065
Withall, J., Jago, R., & Fox, K. R. (2011). Why some do but most don't. Barriers and enablers to engaging low-income groups in physical activity programmes: a mixed methods study. BMC public health, 11, 507. https://doi-org.ep.bib/10.1186/1471-2458-11-507
BILAGA A - FACEBOOKINLÄGG
Vi är två fysioterapeutstudenter som söker deltagare till vår studie om upplevda hinder och möjligheter för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet vid högt
blodtryck. Studien är en intervjustudie och som tar ca 30 min och kommer ske digitalt via Zoom eller telefon.
Kriterier för att delta:
- 18 år eller äldre, tala och förstå svenska - Konstaterat högt blodtryck >140/90
- Vara fysiskt aktiv eller ha påbörjat en beteendeförändring mot ökad fysisk aktivitet - Ej ha andra kroniska sjukdomar som kan komma att påverka dina svar kring hinder och möjligheter för fysisk aktivitet
Vi är intresserade av dina tankar och upplevelser, det finns inga rätt eller fel. En fördel att delta i denna studie är att du får dela just dina erfarenheter. Det kan förekomma känsliga frågor men du väljer själv vilka frågor du vill svara på.
För mer information eller frågor kring studien och för ett eventuellt deltagande så kan du skicka ett mail till: lsm19004@mdh.se
Vi hoppas på ditt deltagande, välkommen!
Annette Sandström och Marina Nääv
BILAGA B - INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor:
Hur gammal är du?
Vad arbetar du med?
Hur ser familjesituationen ut (ogift/gift/barn)?
Hur ser boendesituationen ut (stad/förort/landsbygd/villa/lägenhet)?
Hur upptäcktes din hypertoni och hur länge har du haft diagnosen?
Hade du några symtom innan upptäckten, vilka i så fall?
Kommer du ihåg hur högt blodtryck du hade när det upptäcktes?
Medicinerar du för din hypertoni och får du i så fall några biverkningar?
Intervjufrågor:
Vad är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet för dig?
(Alltså vad är det för någonting) - Förklara varför du tänker så
Hur ser dina hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysiska aktiviteter ut?
- Hur ofta och hur intensivt, hur länge utför du den aktiviteten?
- Är hälsan/hypertonin en anledning till att du utför aktiviteten?
- Hur tänker du att denna aktivitet påverkar din hälsa?
Har du känt någon skillnad, psykiskt/fysiskt, om du under någon period inte utfört aktiviteten?
- Kan du berätta mer om det?
Gör du alltid samma aktivitet/aktiviteter, gör du det du ensam eller tillsammans med någon, kan du berätta hur det går till?
- Hur kommer det sig?
- Påverkar det på något vis att du utför aktiviteten ensam/med någon?
- Kan du berätta hur en vanlig vecka kan se ut gällande dina fysiska aktiviteter?
Har någon rekommenderat dig att öka din fysiska aktivitet i och med hypertonidiagnosen?
- Vem var det?
- Kommer du ihåg vad denne sa?
Hur ser du på fysisk aktivitet nu jämfört med hur du tänkte innan diagnosen, är det någon skillnad?
- Kan du beskriva på vilket sätt?
- Förstod jag dig rätt att…?
Hur gör du för att hitta motivation till fysisk aktivitet?
- Hur viktigt känns det för dig?
- Hur kommer det sig tror du?
- Finns det något mer som motiverar dig?
När du kommer hem efter utförd aktivitet, hur känns det då?
- Om det känns bra, motiverar det till att göra samma sak igen?
- Om det känns tungt/dåligt, blir det ett hinder att utföra aktiviteten igen?
Kan du berätta om ett tillfälle då det gick bra för dig att utföra någon fysisk aktivitet.
- Vad var det som gjorde att det gick bra?
- Kan du utveckla?
Kan du berätta om ett tillfälle då det gick mindre bra att utföra någon fysisk aktivitet?
- Vad var det som gjorde att det gick mindre bra?
- Vilka hinder stötte du på?
- Kan du utveckla?
Om du kunde välja själv, hur skulle dina vanor kring fysisk aktivitet se ut då?
- Vad är det som gör att du i dagsläget inte kan uppfylla detta?
- Vad krävs för att kunna uppnå det?
Utför du någon annan vardagsaktivitet som du tror bidrar till att vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande?
- Kan du förklara varför du tänker så?
- Hur ofta utför du dessa?
Du som har/haft symtom av ditt höga blodtryck eller biverkningar av din medicin…
- Om du har haft symtom/ biverkningar, på vilket sätt har dessa påverkat dina möjligheter till fysisk aktivitet, eller har de varit ett hinder för dig?
Vad tänker du om högt blodtryck och fysisk aktivitet, motiverar det eller skrämmer det dig?
- Påverkar dessa tankar dina möjligheter till att utföra fysisk aktivitet?
Vad gäller andra levnadsvanor så som sömn och mat, hur upplever du att du hanterar dessa?
- Är dessa levnadsvanor något som påverkar dina möjligheter till fysisk aktivitet?
Har du något mer som du vill tillägga?
- Är du nöjd med hur det ser ut för dig idag?
BILAGA C - INFORMATIONSBREV
Information till deltagare, och förfrågan om medverkan i en intervjustudie med titeln;
Upplevelser av hinder och möjligheter kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet vid hypertoni.
Vi är två fysioterapeutstudenter från Mälardalens högskola som ska göra en kvalitativ intervjustudie där vi vill undersöka olika individers erfarenheter kring hur hinder och möjligheter upplevs för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet vid hypertoni.
Information till dig som vill delta i studien
• Du behöver vara 18 år eller äldre, tala och förstå svenska.
• Du ska ha av sjukvården konstaterat högt blodtryck (140/90 eller högre före eventuella insatser eller medicinering)
• Du ska ha påbörjat en beteendeförändring mot ökad fysisk aktivitet eller vara fysiskt aktiv.
• Du ska ej ha andra kroniska sjukdomar som kan påverka svaren.
• Intervjun äger rum över videolänk eller telefon. Samtalet spelas in med diktafon, allt material förvaras oåtkomligt för obehöriga och raderas när studien är
färdigställd.
• Studien kommer att resultera i en uppsats där din identitet kommer att kodas, dvs inga namn eller personuppgifter kommer att förekomma offentligt.
• Deltagandet är helt och hållet frivilligt och du kan när som helst avbryta. Du kommer att få ge ett skriftligt samtycke till deltagande i studien.
• Vi är intresserade av dina tankar och upplevelser, det finns inga rätt eller fel. En fördel att delta i denna studie är att du får dela just dina erfarenheter och upplevelser. Det kan förekomma känsliga frågor men du väljer själv vilka du vill svara på.
• Intervjun beräknas ta cirka 30 minuter.
VÄLKOMNA med frågor
Annette Sandström, lsm19004@student.mdh.se tel, 070-4950469 Marina Nääv, mka19002@student.mdh.se
Handledare Johanna Fritz, johanna.fritz@mdh.se
BILAGA D – INFORMERAT SAMTYCKE
Skriftligt, informerat samtycke till medverkan i intervjustudie med titeln; Upplevelser av hinder och möjligheter kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet vid hypertoni. Jag har informerats om studiens syfte, om hur informationen samlas in, hanteras och bearbetas. Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivillig och att jag, när jag vill, kan avbryta min medverkan i studien utan att ange någon orsak. Jag samtycker härmed till att medverka i denna intervjustudie.
Ort och datum:………
Namnunderskrift:………..
Namnförtydligande:………..
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00