De elever som idag är mottagna i grundsärskolan får sin skolgång organiserad på olika sätt. Vi har funnit sex olika variationer på hur den organiseras i de fyra kommunerna och vi väljer att kalla dem; helintegrering, delintegrering, utanförintegrering med tillhörighet i grundskoleklass, särskoleklass, särskoleklass med integrering och utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan. Fördelningen av elever och personal i de olika variationerna ser ut som tabell 3 nedan visar. Med gruppen övriga menar vi antalet fritidspedagoger, elevassistenter, barnskötare samt vårdare som jobbar i de olika variationerna.
Tabell 3: I denna tabell visar vi en översikt över antalet elever och personal som finns i de sex olika variationerna. Tabellen
visar även personalens utbildning.
Antal elever Antal personal med lärarexamen Antal lärare med special- pedagogexamen Antal lärare med special- lärarexamen Övriga: Helintegrering: Bedrivs på 4 skolor 7 10 3 0 0 Delintegrering: Bedrivs på 12 skolor 26 36 8 1 6 Utanförintegrering- grundskola: Bedrivs på 1 skola 1 2 1 0 2 Särskoleklass: Bedrivs på 1 skola 25 6 0 1 11 Särskoleklass med integrering: Bedrivs på 5 skolor 26 19 6 0 3 Utanförintegrering- särskola: Bedrivs på 2 skolor 2 2 0 0 5 Summa 25 skolor 87 75 18 2 27
Sammanlagt har vi fått svar ifrån 23 skolor i de fyra kommunerna. Två av dessa skolor organiserar elevernas skolgång med två olika variationer. Det innebär att vi räknar två skolor två gånger och antalet skolor vi räknar genom hela resultatdelen blir 25. Många av den ansvariga personalen påpekar att det är viktigt att man ser till elevernas individuella behov för att få den bästa organisationen för var och en.
”Alla elever ska ha en skolgång som gynnar deras utveckling o behoven o formen kan variera under skoltiden för eleven. Men A o O är kunskapsutveckling, social tillhörighet o få må känslomässigt bra.”
5.1.1 Helintegrering
I vår undersökning har vi funnit att ett sätt att organisera skolgången för elever mottagna i grundsärskolan är att de är helt integrerade i en grundskoleklass. Detta innebär att de aldrig lämnar undervisningen i klassen. Dock kan någon elev gå ifrån till ett närliggande grupprum för att till exempel göra ett prov. Eleverna kan även få extra stöd genom att en specialpedagog är med inne i klassrummet, säger en ansvarig personal. En rektor säger:
”Vi har diskuterat med föräldrarna och de har tagit ställning för att eleven ska vara kvar och inte gå ifrån för att få mer tid i vissa ämnen.”
Av svaren vi har fått får sju elever sin undervisning på detta sätt. Dessa sju elever finns på fyra olika skolor. Sammanlagt delar tio personal på ansvaret för dem. Alla har lärarexamen och tre av dem har även specialpedagogexamen. Personal med specialpedagogexamen finns på tre av skolorna och på den fjärde får personalen handledning av en specialpedagog utifrån. Att ha helintegrerade elever på skolan ser rektorerna och den ansvarig personalen både för- och nackdelar med. De ser fördelar för eleverna genom att de får stimulans av att vara i en ”vanlig” lärandemiljö, att de är i sin hemmiljö och att eleverna får ett rikare socialt liv genom att de kan ha samma kompisar både i skolan och på fritiden. Det finns dock en risk att eleverna blir ensamma om de inte hittar någon jämbördig kamrat på skolan. En nackdel för eleverna är att de kan blir lurade av andra elever till att göra fel saker. En svårighet kan vara att personalen inte har den kompetens som krävs. En rektor säger att det är svårt att få all personal att förstå och bemöta eleverna på rätt nivå, för ”det ställer stora krav på insikt, kompetens och förberedelse av var och en”. En annan rektor säger att hur bra integreringen lyckas beror på graden av elevens utvecklingsstörning. Några respondenter nämner även att man ser även ekonomiska fördelar med att ha eleverna på skolan.
5.1.2 Delintegrering
Delintegrering är ett annat sätt att integrera elever i grundskolan. Det innebär att de är med sin grundskoleklass vissa tider, men att de utifrån sina behov och förutsättningar också måste få undervisning på andra sätt och i andra lokaler än klassen i övrigt. I vår undersökning har det framkommit att det förekommer fyra sätt som eleverna får sin undervisning på utanför klassen. Vid samtliga sätt får eleverna sin undervisning i lokaler som ligger antingen i anslutning till eller i angränsande lokaler som sin klass.
1. Det första är att eleverna går ifrån klassen för att arbeta i en särskild undervisningsgrupp, tillsammans med andra elever från grundskolan i behov av särskilt stöd.
2. Det andra är att eleverna går ifrån klassen för att få arbeta i en samundervisningsgrupp, tillsammans med andra grundsärskoleelever och grundskolelever på skolan.
3. Det tredje är att eleverna går ifrån klassen för att få enskild undervisning. Den bedrivs antingen med hjälp av elevassistent, barnskötare eller speciallärare.
4. Det fjärde är att eleverna är ifrån sin klass stora delar av skoltiden, utom när klassen har undervisning i ett praktiskt ämne.
En ansvarig personal påpekar att tiden som eleven går ifrån klassen varierar, det är inte alltid schemastyrt. Han/hon säger att ”då rörelsebehovet pockar på” eller då eleven behöver kunna koncentrera sig, till exempel vid läs- och skrivträning, måste eleven kunna få gå ifrån klassen till ett enskilt rum och få sin undervisning där. Precis som för elever som är helintegrerade kan delintegrerade elever få extra hjälp inne i klassrummet av en extra personal.
Av svaren vi har fått in får 26 elever undervisning genom delintegrering på något av de fyra sätten. Eleverna finns fördelade på tolv skolor. Sammanlagt arbetar 42 personal med dessa elever. Av dem har 34 lärareexamen och de övriga är fritidspedagoger, barnskötare respektive elevassistenter. Specialpedagogexamen har åtta av de 34 lärarna och en är speciallärare. Det finns specialpedagoger på sju av de tolv skolorna.
På de tolv skolorna ser både rektorerna och personalen flera fördelar med att elever är delintegrerade. Nästan samtliga ser det som en fördel att eleverna kan bo kvar hemma och gå i sin hemskola. En rektor säger att det skapar en trygghet för föräldrarna om deras barn är kvar hemma. Eleverna slipper då även långa resor. En personal skriver att utan restid har eleverna mer fri tid. Det kan vara en fördel att få gå kvar med sina gamla klasskompisar, menar en personal, förutsatt att det är en bra klass och en bra pedagog. Kamratrelationer menar många kan innebära både fördelar och nackdelar. Oftast fungerar det bra när eleverna är yngre, men när de blir äldre uppstår svårigheter genom att övriga elever drar ifrån i utvecklingen. Eleverna har då socialt sett inte längre något utbyte av jämnåriga elever säger en personal. Då det finns delintegrerade elever på skolan finns det ofta större specialpedagogiska kunskaper hos personalen, vilket gynnar alla elever menar flera rektorer och personal. En rektor säger att det även är kompetenshöjande för personalen att möta dessa ungdomar, för de tvingas öka sin kreativa förmåga. Pedagogerna tvingas tänka individuellt och annorlunda och eleverna får större utmaningar om de undervisas i en ”vanlig klass”, anser en personal. Genom att ha grundsärskoleelever på skolorna tycker man att förståelsen och toleransen för att vi alla är olika ökar. ”Mångfalden berikar och ger kunskap om olika förutsättningar”, skriver en personal. En annan säger:
”Alla elever i en klass med särskoleelever gör vinster. Nyttigt att se att alla inte är stöpta i samma form. Rättvisetänk – glöm det!”
Man ser inte bara fördelar utan även många svårigheter med att ha grundsärskoleelever på skolorna. Flera ser att det saknas kompetens och resurser för att kunna tillgodose och hantera
elevernas olika behov. Det innebär att det är svårt att individualisera, hitta anpassat material och det blir mycket extra arbete. En personal säger:
”Det är inte bra när det inte följer resurser som behövs. Det blir inte ”en skola för alla” utan ”inte en skola för någon”. Alla blir förlorare.”
Vid en skola upplever man svårigheter när familjen vill att skolan ska hemlighålla att eleven är mottagen i grundsärskolan. Vid en annan menar man att det kan uppstå knepiga situationer vid betygsättningen, genom att en del ska ha betyg och andra inte. På flera skolor tycker man sig se att de särskolemottagnas självförtroende är lågt, då de nästan alltid presterar sämst.
5.1.3 Utanförintegrering med tillhörighet i grundskoleklass
Förutom de elever som är helintegrerade och delintegrerade i en grundskoleklass, har vi funnit ytterligare en variant på hur skolgången organiseras inom grundskolan i kommunerna. Denna variant är att elever tillhör en grundskoleklass, men de deltar aldrig i klassens undervisning. De får hela sin skolgång enskilt. En respondent säger att den elev han/hon har, undervisas i ett eget rum. Rummet ligger i samma byggnad, men i angränsande lokaler till klassen.
Av svaren vi fått in får en elev undervisning på detta sätt. Med denna elev arbetar fyra personal. Två lärare, varav en har specialpedagogexamen, samt två fritidspedagoger.
Att få skolgången organiserad på detta sätt, har för denna elev inneburit att eleven har gjort fantastiska framsteg, enligt personalen. De menar att det finns både fördelar och nackdelar med att få undervisning på detta sätt. Personalen ser det som en stor fördel om eleven kan träffa sina klasskamrater så mycket som möjligt, men det är viktigt att se till elevens funktionshinder och vad han/hon klarar av. Att vara på hemmaplan innebär att man slipper långa resor och kan ha sociala kontakter där man bor, till exempel gå på samma fritids.
5.1.4 Särskoleklass
Ett sätt att organisera undervisningen är att grundsärskoleelever har hela sin skolgång organiserad i en särskoleklass. En skola organiserar elevernas skolgång på detta sätt. När grupperna sätts ihop på skolan, går man inte efter elevernas fysiska ålder. En gång varje läsår går man igenom grupperna för att se om sammansättningen av elever fungerar. Det är viktigt att elevernas undervisning bedrivs i välfungerande grupper, men det är inte alltid lätt att få till i praktiken. Alla elever klarar inte av stora grupper, vilket är viktigt att se till. Elevernas individuella behov måste få styra hur organisationen ska se ut. En respondent säger:
”Det är viktigt att hitta en bra konstellation och det är frågan vad är det som ska vara det viktiga. Är det att hitta en lärare som kanske kan just den här typen av funktionshinder, vet hur man ska lägga upp en bra typ av undervisning, att sätta dom eleverna tillsammans, eller efter ålder på dom till exempel. Eller är det att se ett socialt bra fungerande sammanhang som gör att det andra kommer på köpet och funkar bra ändå. Där finns det ingen bra eller enkel framkomlig väg skulle jag vilja säga.”
Eleverna undervisas i lokaler som ligger på första våningen i samma byggnad som en grundskola. En personal menar att det är viktigt vart lokalerna ligger. För att inte svårigheter
ska uppstå är det bra att de ligger på första våningen för att eleverna lätt ska kunna ta sig ut på skolgården. En annan respondent säger:
” … för att lösa sådant här så skulle jag se det som en byggnad som på nåt sätt var utformad som en tårta eller i alla fall med flexibla väggar och så vidare så att man lätt skulle kunna stuva om från en dag till en annan, kanske från en förmiddag till en eftermiddag. … då kan vi liksom skärma av det utrymmet … för då är det inget som stör.” På skolan går det idag 25 elever i fyra särskoleklasser. Med eleverna arbetar sammanlagt sjutton personal. Sex personer har lärarexamen och en av dem har en speciallärarexamen. De övriga arbetar som fritidspedagoger, elevassistenter, vårdare och barnskötare.
Några elever på skolan kommer från andra kommuner och de åker långt för att komma till skolan. En personal säger att om eleverna inte har kompisar hemma kan det vara värt att resa, för att komma till en skola där de kan få bra socialt utbyte. Det är viktigt att se till varje elev när det gäller att välja om de ska gå i en lokal skola eller resa till en central skola, menar en annan personal. Om eleverna klarar att gå i en lokal skola, är det ett bra alternativ, men om de inte klarar det eller inte har kompisar, undrar personalen för vems skull eleverna placeras där.
5.1.5 Särskoleklass med integrering
En annan variant är att grundsärskoleeleverna går på sin hemskola i en särskoleklass, men att de under vissa tider av skoldagen, när det fungerar, är integrerade i en grundskoleklass. Fem skolor arbetar på detta sätt och flera grundsärskoleelever som går på dem får sin undervisning organiserad på detta sätt. Övriga elever har all sin undervisning i särskoleklassen. En rektor säger följande om att organisera elevernas skolgång på detta sätt:
”Vi bygger upp särskolan så att den hänger ihop med ett arbetslag på 7-9-skolan och då ska alltså någon elev som är duktig i musik kunna delta i sin vanliga klass, så att säga, på musiken eller slöjden eller på något annat.”
En skola har grundsärskoleelever i år 7-10, men skolan i sig är ingen 7-9-skola. För att eleverna på denna skola ska kunna integreras vissa lektioner med jämnåriga elever på grundskolan, har personalen ett samarbete med en närliggande 7-9-skola. Oftast sker denna integrering i de praktiska ämnena. Även de fyra andra skolorna som arbetar på detta sätt nämner de praktiska ämnena. Integrering förekommer också vid teoretiska ämnen om eleverna har intresse och förutsättningar för det. En ansvarig personal menar att det är viktigt att se till varje elev och hitta lösningar för en lyckad integrering för var och en. Vissa elever känner sig tryggare i en liten grupp och får därför all undervisning där. Andra elever vill vara med sin grundskoleklass och då hittar man former för hur detta ska gå till. Att organisera grundsärskoleelevers skolgång så att de går i en särskoleklass, men är integrerade vissa tider i en grundskoleklass kan innebära att eleverna får mer tid i vissa ämnen och mindre tid i andra. En rektor säger att de inte tar bort något ämne för eleverna, men att de inte heller sitter och räknar minut för minut i ämnena utan gör det som är bäst för varje elev.
När eleverna undervisas i särskoleklassen sker det i lokaler som ligger i samma byggnad som grundskolan. På samtliga fem skolor ligger lokalerna på en lugn plats där eleverna inte störs för mycket av de övriga grundskoleleverna. För att få organisationen att fungera nämner någon på var och en av de fem skolorna att lokalernas placering är en viktig faktor. Grundsärskoleelevernas behov styr lokalernas utformning och placering. På två skolor
nämner man att särskoleklassen tidigare hade lokaler som låg centralt placerade i grundskolornas byggnader. Då de märkte att eleverna stördes av andra elever och höga ljud, fick grupperna flytta till lokaler som låg på en lugnare plats. På en av skolorna flyttade man eleverna till en lokal som enbart har en förbindelsegång till grundskolans byggnad.
På de fem skolorna är sammanlagt 26 elever mottagna i grundsärskolan. På skolorna arbetar sammanlagt 23 personal med eleverna. Nitton har lärarexamen och sex av dem specialpedagogexamen. Övriga fyra arbetar som barnskötare och elevassistenter.
Särskoleklasser som arbetar med integrering, har få elever i varierande åldrar. Med tanke på att eleverna är få tillhör alla samma grupp och en konsekvens av det kan bli att de inte fungerar socialt bra tillsammans och inte hittar kompisar. En personal anser att det är lättare för eleverna att få kompisar i särskoleklassen i de lägre åldrarna, men att det är svårare att bli accepterad för den de är ju äldre de blir. Två andra personal tror att det är lättare att hitta kompisar om man är på den centrala särskolan, med tanke på att det går fler elever där. Dock är det mycket varierande, en elev kan ha många kompisar på hemskolan och andra blir mer isolerade. En skola nämner:
”Det sociala är viktigt, att man får känna sig stor och få möta, vilket funktionshinder man än har och vilken nivå man än ligger på även om man ligger på en sexårings nivå fast man är fjorton behöver man ändå, tycker jag, få se ungdomskultur. Så kan jag känna det och då är det lite problematiskt då det bara är upp till sexan. Så därför har vi elever som vi åker med till Xskolan bara för att få vara i deras kafeteria och hjälpa till där och få se liksom en annan värld eller vad jag ska kalla det för.”
Elever som får sin skolgång på detta sätt befinner sig i sin hemmiljö och slipper långa resor, vilket flera anser är en fördel för eleverna. En annan fördel är att övriga elever och personal på skolorna ser att vi är olika och lär sig att ta hänsyn och acceptera skillnader. En nackdel är, menar en personal, att man känner sig otillräcklig och att det är svårt att hinna med den praktiska verksamheten för eleverna. Då eleverna är i hemkommunen säger även en respondent:
”Alltså sen kan man inte sticka under stolen med, vi vet ju att det blir billigare för kommunen också, men det ska inte vara något huvudargument. Men så är det ju också, det är ju billigare att hålla dem hemma.”
5.1.6 Utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan
En sista variant är att elever är mottagna i grundsärskolan, men att de får enskild undervisning. På detta sätt arbetar man på två skolor med två elever. På den ena skolan tillhör eleven en särskoleklass, men på den andra tillhör eleven ingen klass. En personal som arbetar på detta sätt säger att eleven får sin undervisning ”hela dagen i egen och anpassad lokal”. Man använder delvis grundskolans lokaler, men gör det oftast då inga andra elever är där. Sammanlagt är sju personal involverade i elevernas skolgång. Två av dem har huvudansvar och båda har lärarexamen. Att organisera undervisning på detta sätt är resurskrävande och en respondent säger att det inte alltid finns förståelse för varför så mycket resurser satsas på en elev. Dock är det behoven som styr och skolor är skyldiga att anordna en skolgång som fungerar för alla elever, då vi har skolplikt, nämner en personal.
5.2 Undervisningstid
Hur undervisningstiden fördelas på de skolor som ingår i undersökningen varierar; om de arbetar efter någon timplan och i så fall vilken, om skolorna arbetar utifrån särskoleförordningen, hur mycket prao eleverna får och om skolorna erbjuder år 10. Ute på skolorna får eleverna olika mycket tid i skolämnena och fördelning av tiden för respektive ämne ser olika ut beroende på om eleverna arbetar efter särskolans eller grundskolans timplan och om skolorna arbetar med eller utan timplan. Hur fördelningen ser ut mellan skolorna gällande timplan, särskoleförordning, prao och år 10 kan ses i tabell 4 nedan.
Tabell 4: I denna tabell visas hur många skolor som för sina särskoleinskrivna elever arbetar efter grundskolans timplan, utan
timplan, efter lokal timplan och utifrån särskoleförordningen samt hur många skolor som erbjuder prao och år 10.
Antal skolor: Utifrån grundskolans timplan Utan timplan för särskolan Lokal timplan för särskolan Utifrån särskole- förordningen Erbjuder prao Erbjuder år 10 Helintegrering: Bedrivs på 4 skolor 3 1 0 0 3 2 Delintegrering: Bedrivs på 12 skolor 0 3 9 4 3 4 Utanförintegrering- grundskola: Bedrivs på 1 skola 0 1 0 0 0 0 Särskoleklass: Bedrivs på 1 skola 0 0 1 1 1 1 Särskoleklass med integrering: Bedrivs på 5 skolor 0 1 4 3 2 2 Utanförintegrering- grundsärskola: Bedrivs på 2 skolor 0 0 2 2 2 2 Summa 25 skolor 3 6 16 10 11 11
5.2.1 Utifrån grundskolans timplan
På tre skolor där eleverna är helintegrerade i grundskoleklass, arbetar de helt eller delvis efter grundskolans timplan. På en av skolorna säger man att eleven där följer grundskolans timplan i alla ämnen utom ett, där eleven får mindre tid av den anledning att den behöver mer tid i andra ämnen. En rektor säger följande:
”Vi har anpassat undervisningen så att vi minskat på tiden i engelska till förmån för andra ämnen som eleven bättre behöver.”
På en av de andra skolorna har man utgått ifrån grundskolans timplan, men gjort förändringar i den utifrån elevens behov.
5.2.2 Utan timplan
På sex skolor arbetar man utan timplan med sina grundsärskoleelever. De sex skolorna finns inom variationerna helintegrering, delintegrering, utanförintegrering med tillhörighet i
grundskoleklass samt särskoleklass med integrering. Tre av dessa skolor nämner att alla elever på skolorna arbetar utan timplan med alla skolans elever. En rektor säger följande: ”Vi är en skola i projektet ”utan timplan” och tar hänsyn till dessa elever.” Även om det inte finns någon timplan som styr hur elevernas skolgång ska organiseras, tar man hänsyn till elevernas behov, ser till att de ska få nya utmaningar och når målen.
5.2.3 Lokal timplan
Lokal timplan arbetar man efter på sammanlagt sexton skolor. Dessa sexton skolor finns inom variationerna delintegrering, särskoleklass, särskoleklass med integrering samt utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan. På en av skolorna är man dock osäker på om timplanen är nedskriven eller inte.
”Ja formellt vet jag inte … vi har väl gjort en, så man kan väl i princip säga att vi har en lokal timplan. Men jag tror inte att den finns på pränt.”