Att arbeta med grundsärskoleelever är resurskrävande gällande både ekonomi och personal. Många rektorer och ansvarig personal ser trots det inga större svårigheter med organisationen kring eleverna. En rektor säger dock att de resurser och pengar som man har till sitt förfogande inte alltid räcker till och på tre skolor anser man att mer pengar och personal behövs, för att få den praktiska verksamheten att fungera på ett bra sätt.
För att få skolarbetet att fungera i praktiken är det många faktorer att tänka på och ta hänsyn till. Rektorer och ansvarig personal i de fyra kommunerna säger att; scheman, individualisering, tid, flexibilitet, tydlighet, material, bilder, kommunikation, medvetenhet, datorer och film är viktigt i arbetet med elever mottagna i grundsärskolan. En personal menar att särskolans pedagogik skulle passa lika bra även för grundskolans elever.
5.3.1 Scheman
Alla elever följer ett veckoschema där man ser fördelningen av tid i varje ämne. Enligt personalens svar, utformar de elevernas scheman olika beroende på hur skolgången är organiserad. De elever som är helintegrerade, följer klassens schema. De elever som är delintegrerade och de som går i en särskoleklass med integrering, har veckoscheman som anpassas efter varje elev, beroende på hur mycket tid eleverna är i grundskoleklassen. För de elever som är delintegrerade spelar det också in hur mycket tid som kan läggas på de praktiska ämnena. De elever som har utanförintegrering, i grundskolan och i grundsärskolan, följer helt individuella veckoscheman. Elever som går i särskoleklasser har ett gemensamt veckoschema, men då eleverna går i olika årskurser ska de ha olika mycket tid i en del ämnen och då förekommer vissa variationer.
För att skoldagarna ska fungera och för att eleverna ska veta vad som kommer att hända, är en tydlig visuell struktur mycket viktig, menar många av personalen. Man använder sig av dagsscheman, vilka visar hur hela skoldagen är upplagd. En personal säger att de använder digitala bilder i schemat och en annan att de ritar bilder, för att förtydliga för eleverna. Man använder sig även av arbets- eller studiescheman, för att eleverna ska veta vad de ska göra under varje arbetspass. Att använda ett och samma schema till alla grundsärskoleelever fungerar inte, säger en personal, beroende på att eleverna har olika behov. Eleverna måste ha individuella scheman, så att de får den struktur och den träning som de behöver.
5.3.2 Individualisering
Undervisningen, menar nästan all personal, behöver vara individuellt upplagd för att tillgodose varje elevs behov på bästa sätt. Beroende på vilket av de sex variationerna eleverna får sin skolgång organiserad på, ger personalen olika svar. En rektor menar att det är svårt att få till en helt individuell undervisning för varje elev. Även om alla har den ambitionen, så är det inte alltid praktiskt lätt att genomföra det. Det skulle då krävas en-till-en-undervisning för alla elever. Rektorn menar att då man sätter samman elever med olika behov, både inom
grundskolan och inom grundsärskolan, innebär det att det blir svårare att få till en helt individuell undervisning. Den blir då ibland mer kollektiv. En ansvarig personal säger att man gärna skulle vilja vara flera i personalstyrkan, för att ha möjlighet att kunna gå iväg med en elev och ha en-till-en-undervisning. Flera av de i personalen som har delintegrerade elever, tycker att det ibland är svårt att kunna tillgodose eleverna på bästa sätt. En respondent säger:
”Det finns inte en chans att i en klass på 25 elever hinna med eleverna i särskolan. Det behövs mycket mera lärarresurser för att kunna ge dessa elever den bästa undervisningen och allt praktiskt de ska ha i sin studieplan. … Man ska kunna individualisera undervisningen inte bara för de särskoleinskrivna utan även för alla övriga elever som har stora behov av hjälp.”
För de elever som får sin skolgång organiserad genom utanförintegrering, inom både grundskolan och grundsärskolan, kan undervisningen läggas upp helt individuellt. En personal säger att man då kan ta hänsyn till elevernas behov, dagsform och intressen. Att kunna göra detta är inte alltid lätt, men flera personal menar att det är viktigt att kunna göra det för att få undervisningen att fungera. På de ställen där personaltätheten är hög, menar personal, att det är lättare att ta hänsyn till detta.
5.3.3 Extra tid
Det behövs extra tid på olika sätt i arbetet med de elever som är mottagna i grundsärskolan, enligt ansvarig personal. När det gäller eleverna har man ingen tidspress på att uppnå några mål, utan allt utgår från elevernas förmågor och förutsättningar. I grundsärskolan har man inga nationella prov och personalen har ingen press på sig att behöva sätta betyg, vilket flera upplever som positivt. Då eleverna oftast har en långsammare inlärningstakt och behov av mycket repetitioner, krävs mer tid för inlärning av olika moment, enligt en personal. Detta kan orsaka problem då eleverna är integrerade i grundskolan. Flera av personalen skriver att de känner sig frustrerade, då de inte hinner med grundsärskoleeleverna på ett sådant sätt som de skulle önska. Ofta är det även svårt att hitta material som passar eleverna. Många av personalen nämner att de på grund av det måste tillverka eget material som fungerar i undervisningen, men att göra det tar tid. En tid som flera nämner att de inte har.
Inom personalgruppen, menar två ansvariga lärare, att det är svårt att organisatoriskt få till en gemensam tid för planering och reflektion. Att ha en gemensam tid är viktigt, för att få organisationen att fungera. För som en annan personal säger, är man oftast stora team runt varje grundsärskoleelev och det gör att det är svårt att hitta en gemensam tid under skoldagen där alla kan delta. Det är viktigt att personalen har tillräckliga kunskaper och kan hantera de svårigheter som kan uppstå, säger en rektor och påpekar att det därför är viktigt att personalgruppen regelbundet får fortbildning. En annan rektor nämner vikten av tid till handledning, för att personalen ska kunna hantera sin arbetssituation. Personal som arbetar med delintegrerade och särskoleklass med integrering säger att tid saknas för planering och samarbete med personal i de klasser där eleverna integreras. En personal säger att det är viktigt ”att alla runt barnet är med på tåget och är intresserade”. En annan personal önskar:
”Att undervisande ämneslärare fick ta del av specialpedagogik i större utsträckning så att vi tillsammans arbetar åt samma håll/samsyn. Det känns som om vissa lärare ”lämnar” mycket i knäet på oss speciallärare eftersom de känner att de inte kan hantera problemen inom ramen för sin undervisning.”
Det är viktigt för personalen som jobbar med grundsärskoleelever att lära känna eleverna ordentligt, enligt en personal, och att det oftast tar tid. En rektor påpekar att det är lika viktigt att eleverna känner personalen. Rektorn menar att det är svårt att hitta vikarier när någon i personalgruppen är borta. Dels för att man inte kan ta in vilken vikarie som helst då eleverna inte känner dem och dels för att få vill vikariera på särskolan. Ibland måste man, enligt en rektor, prioritera personlig lämplighet framför kompetens när man anställer personal om personen är motiverad och gör allt för att göra ett bra jobb, vilket gynnar eleverna.
5.3.4 Flexibilitet
I arbetet med eleverna är det viktigt att vara flexibel, enligt både rektorer och personal. Elevernas behov och dagsform måste komma i första hand och det gör att man inte strikt kan följa dagsschemat utan ibland får gå ifrån det, enligt en personal. Då elevernas koncentrationsförmåga och rörelsebehov gör att de inte längre kan vara kvar inne i klassrummet med sin klass eller då någon elev får ett raseriutbrott, måste man som personal vara flexibel och snabbt hitta lämpliga lösningar. Det är, enligt en personal, viktigt att lyssna in eleverna och enligt en rektor måste man ibland ta till okonventionella lösningar utan att eleverna känner sig särbehandlade eller utanför.
5.3.5 Tydlighet
Genom att vara tydlig och noga med fasta rutiner, skapar man trygghet för eleverna enligt en personal. Tydlig är personalen genom att de är noggranna med att upprätta scheman för varje elev och genom att de tänker på vad de säger och hur de uttrycker sig. Då vissa elever har mycket speciella behov, är det bra om personalen förklarar för annan personal och för andra elever varför eleverna gör som de gör.
”… vi är väldigt tydliga med att inför eleverna också att säga att det är faktiskt så att den här eleven behöver sitta här själv och då gör vi si eller så. M, ”han tycker inte om att” eller ”han mår inte bra av” och därför gör vi såhär istället. Liksom är tydliga med att berätta för varandra, så att alla vet varför det är på olika sätt. Det är inget som man hymlar om eller så.”
5.3.6 Anpassat och konkret material
Grundsärskoleelever är i behov av anpassat och konkret material för att kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt, enligt många av personalen i undersökningen. En nämner att de har fått gå ifrån färdiga läromedel, för att istället arbeta mera praktiskt med till exempel matematik. Flera nämner även att de måste tillverka eget material, då de inte har eller kan hitta färdigt anpassat att köpa. Främst är det personal som arbetar med helintegrerade, delintegrerade och utanförintegrerade grundsärskoleelever i grundskolan som säger att detta är en svårighet i arbetet med eleverna. Flera av dessa nämner även att de inte har kompetensen eller tiden till att kunna göra det. Elever får undervisningen anpassad genom att de bland annat får annat material, förenklade och reducerade texter och frågor, anpassade laborationer och läshjälp. Två personal ser följande svårigheter:
”Att veta hur man ska arbeta med och stödja varje elev med vitt skilda diagnoser och bekymmer så att det verkligen blir efter deras förutsättningar, men ändå utmaningar.”
”Ibland svårt att individanpassa. Många elever som kräver olika saker. Man måste vara både flexibel och strukturerad i sitt tänk.”
Personal som arbetar med elever i särskoleklass, särskoleklass med integrering och utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan, säger däremot att de har ett stort utbud av anpassat och konkret material som de kan använda sig av i undervisningen med eleverna. Dock nämner några att man ändå måste göra anpassningar i det materialet eller att man måste göra allt material själv, efter elevernas olika behov. Ingen nämner att de ser några problem med att skaffa lämpligt material till eleverna.
Den personal som har elever som på något sätt integreras i en grundskoleklass nämner som en svårighet, att annan personal inom grundskolan som arbetar med eleverna inte alltid har erfarenhet eller förstår att dessa behöver anpassat material och att man inte kan göra samma saker med alla elever.
5.3.7 Bilder
Flera av personalen i undersökningen nämner att de använder sig mycket av bilder i undervisningen för att skapa tydlighet. En nämner att man genom att använda bilder ger de elever som behöver visuellt stöd i arbetet. Ett sätt att använda bilder är att ha det på elevernas scheman, säger en personal, för att visa vad som kommer att hända under dagen. Ett annat sätt är att använda sig av bilder för att dokumentera det eleverna gör, vilket flera av personalen nämner. En säger att de tar jättemycket bilder med digitalkamera, för att dokumentera det eleverna är med om, och att de sedan skriver texter till de bilderna. En annan personal nämner att de tar kort som eleverna sedan får spara i mappar. Genom att göra det kan eleverna gå tillbaka och se vad de varit med om och de kan även visa sina föräldrar vad de gjort i skolan.
5.3.8 Praktiskt arbete
I arbetet med grundsärskoleelever uppger en personal att man arbetar mera här-och-nu. Man lägger upp undervisningen med flera praktiska lektioner, för att varje elev lättare ska kunna tillgodogöra sig den. Trots att man arbetar mera praktiskt har man ändå ”målen i bakhuvudet” säger en annan personal. Ett exempel på praktiskt arbete beskriver en personal så här:
”Man ska inte prata om en bankomat och en bank utan att det är bättre att gå och titta på en bankomat och gå in och fråga vad är det som händer på baksidan. Det här med bankomatkort, det är ju liksom lättare att hålla pengar i handen, att göra så mycket som möjligt konkret och praktiskt.”
Flera nämner att de gör studiebesök av olika slag, några att de har en naturruta som de besöker med jämna mellanrum och några att de regelbundet går till biblioteket. Det är även bra om elever kan följa med om man behöver göra några inköp till undervisningen, säger en personal. För elever som har en tillhörighet i en grundskoleklass, är det för några av dem naturligt att de är med sin klass när de gör exkursioner eller har pyssel.
5.3.9 Kommunikation
Att kommunicera är viktigt och mycket av undervisningen går ut på att lära eleverna kommunicera med andra människor. Det ligger en tyngdpunkt på kommunikation, som en personal uttrycker det. En annan säger att målen sätts med betoning på kommunikation och bild, utifrån elevernas förutsättningar, förmågor och behov. En respondent säger:
”Ofta behöver elever i särskolan en ind. genomgång och lär sig i dialog i högre utsträckning, deras förmåga till att jobba självständigt är sämre så blir det att hitta lösningar.”
En personal som arbetar med delintegrerade elever säger att om det sociala fungerar i klassen brukar eleven kunna vara mer integrerad, men om det brister i det sociala samspelet mellan eleven och klassen blir eleven ofta mer exkluderad, det vill säga får mer tid i en mindre grupp. Det finns enligt personalen i denna undersökning olika sätt att kommunicera och träna detta. Till exempel använder man sig av tal, tecken som stöd, läsa och skriva till exempel mail. En personal nämner att de använder sig av SET-undervisning (social och emotionell träning), där man bland annat diskuterar olika förhållningssätt gentemot andra människor.
5.3.10 Självinsikt
Många elever vill vara som andra, men de har inte förmågan, som en personal uttrycker det. För den grupp elever som har förmågan att vilja vara som andra, men inte kan, kan det bli en svårighet och skapa problem med elevens självkänsla. En personal menar att:
”Den största svårigheten tycker jag är identitetsproblem som kommer. Dels är man tonåring, man vill mer än man ibland förmår, och den här dubbla tillhörigheten, när är jag med min klass, när är jag här, är jag speciell, måste jag ha sånt hela livet och kommer jag att kunna detta och detta? Alltså de tankarna de är, man vill ju vara så normal, man vill vara som alla andra. Hur bemöter vi det, hur stärker vi det på ett bra sätt?”
En personal menar även att ju äldre eleverna blir, desto mer medvetna blir de också om att de inte är som alla andra. Flera i undersökningen tar upp detta som en svårighet i det praktiska arbetet med eleverna. Några har inget svar på hur man kan arbeta konkret med eleverna, men att det är viktigt att eleverna lär känna sig själva för att veta vilka de är och kunna hantera sin situation. Någon säger att man måste vara lyhörd och flexibel i sitt arbete för att kunna hjälpa eleverna bli medvetna om sig själva och att man aktivt arbetar med det i undervisningen, till exempel genom SET.
5.3.11 Datorn
Datorn är ett hjälpmedel som flera i undersökningen använder sig av i arbetet med eleverna. De ser den som ett bra hjälpmedel genom att man med olika dataprogram kan arbeta med ämnena i skolan på ett roligare och mer individuellt sätt. Några av personalen önskar att de hade flera datorer att använda sig av i undervisningen. På en skola har man för tillfället fått plocka bort datorerna, då eleverna använt dem på fel sätt.
5.3.12 Film
Att använda sig av film, nämner enbart personalen inom särskoleklass, särskoleklass med integrering samt utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan, att de gör. Man tittar både på faktafilmer och på underhållningsfilmer. Att titta på film, blir ett tillfälle då alla grundsärskoleelever gör något gemensamt och får gemensam undervisning.
5.3.13 Dokumentation
Det varje grundsärskoleelev behöver träna på och arbeta med i undervisningen, dokumenterar personalen på de 23 skolorna i; individuella utvecklingsplaner (IUP), individuella studieplaner (vilka vi väljer att förkorta ISP) och/eller åtgärdsprogram. På samtliga skolor utom en säger alla rektorer och all ansvarig personal att man upprättar IUP för samtliga grundsärskoleelever. Personalen på skolorna uppdaterar dem två eller tre gånger per läsår. Gällande ISP och om de ska upprättas eller inte ger rektorer och personal lite olika svar, utom på de skolor där eleverna går i särskoleklass, särskoleklass med integrering eller utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan, där alla säger att de skriver dem. På de övriga skolorna är det få som svarar att de skriver ISP och det är fler rektorer än personal som säger att de skrivs. Endast på en skola säger man att man inte alls upprättar ISP. Gällande åtgärdsprogram har nästan samtliga skolor svarat att man skriver åtgärdsprogram och att man gör det vid behov. På en skola uppger man att man enbart använde sig av åtgärdsprogram och inget annat.
6 DISKUSSION
Den 1 januari 1996 skulle alla kommuner ha tagit över ansvaret för särskolan, enligt Skolverket (2005). Trots det kunde, och kan än idag, flera kommuner med stöd av skollagen (Regeringen, 2000) tillsammans organisera skolgången för sina grundsärskoleelever. De kommuner som ingår i denna undersökning valde tidigare att ha en gemensam särskoleorganisation för sina elever, men idag har varje kommun en egen organisation. Några elever går dock kvar i den kommunen som tidigare anordnade all undervisning, då de redan påbörjat sin skolgång där och önskade att få gå kvar.
6.1 Organisation
De rektorer och personal som ingår i denna undersökning har genom sina svar beskrivit den nya organisation, där eleverna från att ha fått sin skolgång organiserad centralt till att idag få den lokalt anordnad. Genom dessa svar har vi kunnat urskilja sex olika variationer, vilka ser lite annorlunda ut mot de fyra sätt som Blom (2003:3) och Skolverkets rapport 216 (2002) beskriver att grundsärskoleelever får sin undervisning på. Respondenterna inom varje variation upplever både för- och nackdelar med dem. De som arbetar med elever som på något sätt är integrerade på lokal ort ser fördelar med detta om eleverna har kompisar på skolan. Fördelar de ser är till exempel att elever får större utmaningar i sitt lärande. De ser även pedagogiska svårigheter som till exempel tidsbrist, att hitta lämpligt material samt bristande kompetens och resurser. Samma fördelar och svårigheter nämner även de som jobbar med elever i särskoleklasser på lokal ort, men svårigheterna upplevs enbart då eleverna integreras i en grundskoleklass. Vi ser även att de som arbetar med elever inom särskolan på den tidigare centrala skolan, främst ser fördelar med att elevernas skolgång organiseras på detta sätt. De ser fördelar från både elevernas och personalens perspektiv, genom att man inte har några problem med till exempel anpassat material. Då elevantalet är större har eleverna större möjlighet att ingå i en grupp som passar dem och att de där kan hitta en eller flera kompisar. Som flera respondenter menar i undersökningen är kompisar viktigt, för fungerar det sociala fungerar oftast elevernas skolgång också. Skolverket (2002) skriver även i sin rapport att man ska placera varje elev där de har störst möjlighet att socialiseras tillsammans med andra. I introduktionen ställde vi oss frågan om skolan kan tillgodose alla elevers olika behov, och utifrån svaren vi fått in framgår det tydligt att det är allas ambition att kunna göra det, men att få till det i praktiken är inte alltid möjligt. Dock ser vi utifrån svaren att möjligheten att tillgodose elevernas olika behov är större på den tidigare centrala särskolan, då den är etablerad och anpassad för verksamheten. Men vi märker också att man ute i