hållbar utveckling. Hur man bygger påverkar i hög grad hur mycket man tvingas resa. Tack vare bilismen kan människor bo i decentraliserade småhu-sområden och pendla ganska långa sträckor till och från job-bet. Men den utvecklingen mås-te vända om resandet ska min-ska.
Forskningsgruppen för miljöstrategis-ka studier har i sin rapport Färder i framtiden utrett transporterna i ett hållbart samhälle och vilken roll den fysiska planeringen har för att uppnå det hållbara samhället. Gruppen utgår från att de "tvungna resorna", d v s ar-bets- och inköpsresorna, minskar.
Däremot är det inte lika viktigt att be-gränsa fritidsresorna. "Mobiltets-tvånget", resor som man tvingas göra för att vardagen ska fungera, men som man gärna avstår ifrån, är det som man vill komma åt genom smartare sam-hällsplanering.
Framtidsbilden som målas upp bygger i stor utsträckning på utnyttjande av modern teknik för att stärka den lokala förankringen. Idén utgår från att många arbetsuppgifter kan genomfö-ras från ett antal knutpunkter, s k no-der eller telekontor, i ett globalt nätverk. Knutpunkterna är lokala cen-tra i städerna som är sammanlänkade med miljövänliga kommunikationer.
Service- och fritidsanläggningar finns i närheten av knutpunkterna.
Den här bilden av det framtida sam-hället påminner i mångt och mycket om det förindustriella samhället där boende, arbete, service och fritid före-kom inom en begränsad yta till följd av begränsade transportmöjligheter.
Un-der industrisamhället delade vi mer och mer på arbete, fritid och service och har genom bilens expansion och det låga priset på bensin och olja blivit ett mål i sig, allt ska nås med bil. Det har lett till en kraftig utglesning av samhället. Det i sin tur har lett till att vi måste i allt större utsträckning ha bil för att kunna leva i dagens samhälle.
Om vi vill göra oss oberoende av bilen måste vi ändra samhällets struktur.
Eftersom den fysiska planeringen är en mycket långsam process, - vi lever idag vid en planering som växte fram under 1960-talet - måste vi börja tänka om nu för att det ska ha någon påver-kan på samhället om 30 år.
Forskargruppen beräknar att mellan 40 och 50 procent av arbetskraften kan IT-pendla redan 2020.Högni Hansson har en bild av framtida Landskrona där man kan nå arbetsplatsen för det mes-ta till fots. På telekontoret sitter en som jobbar med telefonutveckling för Ericsson och i rummet intill en som sysslar med Haldex bokföring för Ki-nafabriken och i nästa rum igen en som sköter lagerhanteringen åt IKEA i Polen. Denna arbetsplats är på gång-avstånd hemifrån. Och på samma sätt finns dagis, skola, fritids på gångav-stånd från hemmet. För lite längre re-sor tar man bussen eller möjligen en
li-ten eldriven småbil. Dagligvarorna finns i affären i nästa kvarter och varor längre ifrån beställer man via nätet och får hemkörda. Eftersom biltrafiken och bilinnehavet har minskat kraftigt finns det gott om mark att bygga på i stan, tomma parkeringsplatser och breda gator som inte behövs för den lilla biltrafik som finns. Därför kan man bygga hus på parkeringsplatserna och på flertalet gator. Därmed förtätas stan och underlaget för kollektivtrafi-ken ökar.
Vägen till den här framtidsbilden bör-jar redan nu, menar Högni Hansson, miljöchef i Landskrona. Den dagliga fysiska planeringen ska fungera så re-dan idag att den inte fjärmar Lands-krona från målet. Snart måste vi hitta en planering som gör att vi kan skapa de framtida noderna eller
knutpunk-terna och därmed minska transporter-na radikalt. Vi kan förstås inte räktransporter-na med en kraftig ändring av resandet förrän bränslepriserna stiger ännu mer, men då är det bra att ha en färdig bild av hur samhället ska se ut i en transportsnål framtid. Den som har en sådan planering färdig kommer att få stora fördelar. Vi behöver i nära fram-tid även fundera på var de s k tele-kontoren ska vara placerade.
Förtätning av staden är en viktig åt-gärd för att möjliggöra ett förverkli-gande av den önskade framtiden. Ett första steg kan vara att identifiera obe-byggda områden inne i staden, där det redan finns god infrastruktur. Man kan redan idag tänka sig att man förtä-tar genom att i samråd med de boende i området stänga av vissa gatukors-ningar för genomfartstrafik och ändå ha det körbart till varje dörr i området
som då består av fyra kvarter. Kors-ningen kan omvandlas till en lekplats, uteservering, park eller rabatter, be-byggas med uterum eller bebe-byggas med fler bostäder. Gatorna som tidi-gare var trafikerade och farliga för barn att vistas på blir nu lekområden för barnen.
När man väl identifierat vad som går att bebygga kan kommunen inleda samarbete med aktörer som vill be-bygga områdena och som samtidigt är beredda att arbeta för att minimera hushållens miljöbelastning. Bostäder-na ska vara energisnåla, läget sådant att mobilitetstvånget inte uppkommer och dagligvaruhandel och annan service kan lockas att etablera sig. Ska-pandet av en nod, en arbetsplats för distansarbete, bör finnas med i plane-ringen redan nu.
Aktivitetslokalisering i olika samhällen (enligt P. Steen m. fl., 1997). Bilden visar hur vårt dagligrum har ökat från det förindustriella samhälle, där aktiviteterna var lokaliserade till närheten av bostaden, fram till dagens servicesamhälle. Numera krävs det många transporter mellan bostad, arbetsplatsen, serviceinrättningar och fritidsaktiviteter.
Framtida nodsamhälle där arbete och den dagliga servicen är i nära anslutning till bostaden och den dagliga fritids- sysselsättningen likaså.
En del sällanservice är längre bort och likaså viss fritidssyssla. Arbetsplatsen kan man ibland behöva besöka långt borta när fjärrkontakt inte räcker. A och B representerar olika
förtätningsgrader.
Faktaruta
Färder i framtiden, Forskningsgruppen för miljöstrate-giska studier, KFB-rapport 1997:7.
Korsningen har stängts av i samråd med de boende. Nu kan barnen leka på gatan utan att riskera att bli påkörda och de boende kan ändå köra fram till sin dörr. Uteplatserna kan byggas ut i gatan och byggas om till uterum, uteservering kan etableras och lekplats anläggas i korsningen.