Vattendrag
Saxån och Braån
Bakgrund
Saxån och Braån flyter ihop vid Hä-ljarp strax innan de når Öresund.
Avrinningsområdet berör stora de-lar av Eslöv, Kävlinge, Landskrona och Svalövs kommuner. Åarna är likartade till sitt utseende och är båda kraftigt påverkade av omgi-vande jordbruksmark. De tillhör tillsammans med Råån de vatten-drag som är mest belastade med nä-ringsämnen i landet. Saxån-Braåns vattenvårdskommitté, som är ett samarbetsorgan för miljömyndighe-terna i de berörda kommunerna, har sedan mitten av 1970-talet bedrivit ett omfattande kontrollprogram.
Vattenkvaliteten mäts regelbundet i 10 punkter och omfattar bl a av kvä-ve, fosfor, syrehalter, pH, grumlig-het, suspenderat material, totalt organiskt kol, metaller och bekämp-ningsmedel. Med hjälp av beräknad vattenföring under året kan trans-porten av olika ämnen ut i Öresund beräknas.
Vattendragen kantas av värdefulla och vackra naturmarker och åarna har därmed också stora natur- och rekreationsvärden. Fritidsfisket är också tämligen omfattande.
År 2007 var som bekant ett neder-bördsrikt år och därmed var också transporten stor av både kväve och fosfor ut i Öresund. Halterna av både kväve och fosfor var dock lägre än många tidigare år och det finns tydliga tecken på att halterna sjunker för fos-for och även i viss mån för kväve.
Generellt är halterna av syre gott och den omgivande jordbruksmarken gör att försurningsrisken är liten, pH som är ett mått på vattnets surhet visar att vattnet blir mindre surt.
I och med den omfattande nederbör-den har erosionen och därmed
grum-ligheten varit högre än tidigare år. Hal-terna av metaller har liksom tidigare år varit låga eller måttliga. Nära mynning-en av Saxån har kommittén mätt hal-terna av bekämpningsmedelsrester se-dan mitten av 1980-talet.
Högsta halterna av bekämpningsme-delsrester uppmättes i juni liksom of-tast även tidigare år. 32 olika substan-ser kunde bestämmas och spår av ytterligare 17 substanser registrerades.
De flesta tillhör gruppen ogräsbe-kämpningsmedel.
Karta över provtagningspunkter i Saxån-Braån.
pH i Saxån-Braån har stigit.
Kväve och fosfor i Saxån visar nedgående trender.
Bottenfaunaprovtagningen i Saxån-Braån omfattar bara fem lokaler. Bedömningarna av föroreningspåverkan var att lokalerna vid Svalövsbäcken och Välabäcken var betyd-ligt påverkade av föroreningar medan Braån vid Asmund-torp och Långgropen norr om Eslöv bedömdes som svagt påverkade och Saxån vid Saxtorp som obetydligt påverkad.
Ingen av lokalerna bedömdes vara mer påverkade än jäm-fört med 2005.
Ytterligare information finns på vattenorganisationernas hemsidor.
Värdena visar att transporterna av näringsämnena fosfor och kväve från vattendraget Saxån-Braån ut till Öresund har reducerats under de senaste 20 åren.
Råån
Bakgrund
Råån avvattnar ett område på 193 km2. Den rinner upp i Svalövs kommun, vidare genom Tågarp in i Helsing-borgs kommun, bildar gräns mot Landskrona kommun, fångar upp Tjutebäcken från Bjuvs kommun för att till sist ha sitt utlopp vid Råå i Öresund. Avrinningsområdet för Råån omfattar delar av Bjuv, Svalöv, Helsingborg och Landskrona kommuner.
Rååns omgivningar är ett populärt naturområde för många. På de bördiga jordarna inom Rååns avrinnings-område bedrivs också ett jordbruk som är av stor bety-delse för livsmedelsproduktionen. Den storskaliga förändringen av vattenbalansen i landskapet har innebu-rit höga näringsämnestransporter, förlorade naturmiljö-er och arter. Sedan mitten av 1980-talet har kommunerna samarbetat om ett kontrollprogram för vattenkvaliteten i vattendraget. Kontrollprogrammet har i huvudsak inriktat sig på halterna av kväve, fosfor och totalt organiskt kol (TOC). Kväve och fosfor speglar på-verkan av näringsämnen som i huvudsak kommer från åkermarkerna. TOC anger mängden av organiskt kol som kommer från levande och döda växter och djur men även från andra källor som t ex gödselanläggningar och enskilda avlopp.
I Råån har man sedan år 2000 ett omfattande kontroll-program för livet i vattendraget. Man kontrollerar sammansättningen av bottendjuren på elva lokaler i både huvudfåran och biflödena.
Totalt transporterades 630 ton totalkväve, 7,3 ton totalfos-for och 370 ton TOC ut från Råån till Öresund under 2007.
Transporterna av totalkväve, totalfosfor och kol (TOC) var störst under högflödesmånaderna januari och juli. Under dessa månader transporterades 46-47% av årets TOC-mängd och totalkvävemängd och 59 % av fosfor-mängden ut till Öresund.
Under juli månad kom stora mängder nederbörd som gav mycket höga flöden. Till exempel i vecka 27 i juli då flödet var extremt högt 9 miljoner m3, skedde de i särklass största transporterna av kväve, fosfor och TOC. Enbart transpor-ten av fosfor denna vecka var 15 % av årets totala trans-portmängd. De totala ämnestransporterna av totalkväve, totalfosfor och TOC 2007 var högre än medel för åren 1988-2006. Transporten av fosfor var även högre än trans-porten 2006. Däremot transporterades mindre mängd to-talkväve och TOC 2007 än under 2006. I en jämförelse med år 1994 då flödet var ungefär lika högt som 2007 trans-porterades mindre mängder av både kväve, fosfor och TOC ut till Öresund från Råån år 2007.
Totalt hittades över 80 olika arter av bottendjur i undersök-ningarna. Några av dem var sällsynta och rödlistade. Ge-nom att titta på artsammansättningen kan man dra slutsatser om vattenkvaliteten.
Tipsfråga 9
Hur har näringsämnestransporten från Saxån-Braån ut i Öresund fö-rändrats sedan 1980?
1. Kvävetransporten har minskat och fosfortransporten ökat
X. Både kväve- och fosfor transpor-ten har ökat
2. Både kväve- och fosfor transpor-ten har minskat
Provtagning av bottenfauna i Råån.
Kustvattenkontroll
Bakgrund
Övergödning, miljögifter och utfiskning utgör idag de största miljöproblemen i våra kustvatten. På sikt kom-mer även en ökande växthuseffekt att påverka hydrogra-fin och artsammansättningen i våra kustvatten.
Orsaken till övergödning är främst näringsämnen som fosfor och kväve från avlopp och näringsämnen som transporteras från åkermarker till havet via vattendrag och dräneringar. Under flera decennier, ända fram till 1980-talet, steg näringshalterna markant i både Väster-havet och egentliga Östersjön. Den främsta orsaken var en snabbt tilltagande näringstillförsel från kringliggande jordbruksområden.
Till följd av övergödningen ökar algblomningar, speciellt trådformiga arter under våren. Dessa alger leder normalt till ökade bakteriehalter och därmed sämre badvatten-kvalitet.
Miljöövervakning
Den massiva blomningen av blågröna bakterier i Östersjön och Öresund under sommaren 2006 upprepades inte un-der år 2007. Det krävs perioun-der med varmt och lugnt väun-der för att en massförekomst av blågröna bakterier ska kunna utvecklas. En kall och regnig sommar under det gångna året medförde, att algblomningar av de potentiellt giftiga arterna uteblev.
Näringsämnen
För att kunna studera förändringar i miljön och se om mi-ljöåtgärder får önskad effekt krävs långvarig och konse-kvent genomförd provtagning. Mitt i Öresund utanför ön Ven har svenska SMHI och danska DMU (Danmarks
Miljøundersøgelser) mätt halter av näringsämnena kväve och fosfor sedan 1970-talet. Tyvärr har kontinuiteten i mät-ningarna varit varierande men trots detta kan trender skön-jas.
Liksom i vattendragen kan man se sjunkande halter av både kväve och fosfor i ytvattnet.
Totalfosfor och totalkväve i ytvattnet vid Ven.
Syret i bottenvattnet minskar
Syrehalter i bottenvattnet avgör om bottenlevande organis-mer kan överleva. I samband med en hög växtproduktion i våra kustvatten har halter organiskt material på och i havs-bottnarna ökat. När organiskt material bryts ned av bakte-rier förbrukas det syre. Vid höga bakterieaktiviteter kan sy-rehalter sjunka till alarmerande nivåer. Vid halter 2 ml/l lämnar rörliga organismer området och stationära organis-mer utsätts för kraftig syrestress. Under 2 ml/l kan bottenorganismer dö.
Trenden för de lägsta syrehalterna är nedgående. Under se-nare delar av 1980-talet och framåt har bottenorganismer-na periodvis slagits ut i områden med syrebrist. Denbottenorganismer-na ut-veckling har skett trots att halter av näringsämnena kväve och fosfor har sjunkit i ytvattnet.
Som i alla biologiska system finns det dock en viss tröghet och förhoppningsvis medför minskade halter av närings-ämnen på sikt en lägre växtproduktion och därmed även mindre mängder organiskt material som ansamlas i och på sedimenten.
Badvattenkvaliteten beror också på vädret
Varje badsäsong kontrolleras badvattnet med avseende på olika typer av bakterier, vattentemperaturer och om bad-platsen har en blå flagg (EU:s kvalitetsnorm) även pH, grumlighet m.m. I Landskrona finns 10 allmänna badplat-ser, sju på fastlandet och tre på Ven. Av dessa är nu nio stycken klassade som EU-bad d v s har minst 75-100 ba-dande per dag och omfattas av EG-direktivet. Badsäsong-en är i södra Sverige fastställd till 15/6 - 15/8.
Sammantaget togs det 79 st badvattenprover under 2007 varav 27 bedömdes som tjänliga med anmärkning och 5 som otjänliga. Det innebär att ca 62 % av proven var tjänli-ga, 34 % tjänliga med anmärkning och 6 % otjänliga. Pro-verna har tagits varannan vecka och oftare när prov visat sig vara otjänliga eller tjänliga med anmärkning. Anledningen till att så pass många badvattenprov visat tjänligt med an-märkning eller otjänliga var troligen p g a att sommaren 2007 var väldigt nederbördsrik och många kommuner hade problem med dåliga badvattenprover.
Regn i så stora mängder medför mycket ytvattenavrinning, vilket för med sig bakterier ut i havet, som i sin tur resulte-rar i dåliga badvattenprov. Under badsäsongen 2007 drab-bades Landskrona badstränder ej av någon algblomning, p g a att sommarvädret ej varit varmt nog under en längre period.
Tipsfråga 10
Vad tros vara orsaken till att många badvattenprover vi-sade tjänligt med anmärkning eller otjänligt under som-maren 2007?
1. Det var en sommar med mycket nederbörd X. Det var ovanligt många som badade 2. Det var en mycket varm sommar Diagrammet visar de lägsta syrehalterna i bottenvattnet mellan olika
år samt trenden för de lägsta halterna. Det röda området i diagrammet visar syrehalter 2 ml/l eller lägre vilket utgör gränsvärdet där rörliga organismer lämnar området och stationära utsätts för syrestress.
Andelen av alla badvattenprov som fick betyget "tjänligt med anmärkning" och "otjänligt". Den regniga sommaren år 2007 återspeglas i flera badvattenprov som fick dåliga betyg.