Medel-värdet för blyhalten i sallat var under året 2007 0,20 mg/kg mätt i färskvikt. Medelvärdet för jäm-förbara platser år 2007 var det högsta sedan 1993. Detta kan troligen förklaras av att på prov-platsen Tegelbruksgatan, nära industriområdet, var blyhalten mer än dubbelt så hög som grän-svärdet.
Gränsvärdet för halten bly i sallat och grönkål är 0,30 mg/kg och är fastställt genom EG-förordning.
Medelvärdet för bly i grönkål odlad på jämförbara platser 2007 var 0,34 mg/kg. 2006 var medelvärdet för bly i
grön-kål 0,73 mg/kg, dvs mer än dubbelt så högt som gränsvär-det.
Blyhalterna i grönkål har varierat kraftigt mellan mätåren.
Trenden visar att blyhalterna i grönkål minskat sedan mät-ningen startade 1981. Dock kvarstår rekommendatio-nerna att inte odla grönkål i kommunen.
Grönkålsodling.
Bly i gräs
På sju platser i kommunen utförs undersökningar av bly och andra metaller i odlat gräs. Gräs placeras ut på sju olika platser i Landskrona och klipps var 14:e dag. Undersök-ningen ger ett mått på blyinnehållet i luften.
Medelvärdet för bly i Landskrona har successivt minskat från starten 1987 till 2001. Åren 2002, 2003 och 2004 var halterna för bly förvånansvärt höga. Från 2005 var halterna väsentligt lägre, nästan nere i nivå med värdena innan 2002.
Medelvärdet för samtliga 32 mätplatser i Landskrona 2007 är 24 mg/g jämfört med 32 mg/g 2006 och 23 mg/g 2005.
Det brukar vara ett par mätstationer som drar upp medel-värdet och det är de som är närmast utsläppskällorna på in-dustriområdet.
Bly i nedfallande stoft vid Boliden Bergsöe
När det gäller tungmetaller är det främst blyets hälsoeffek-ter som är aktuella. Nedfallet av bly i Landskrona har un-dersökts sedan 1988. Syftet med undersökningen är dels att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. Efter 1989 sjönk nedfallet kraftigt men har därefter legat kvar på ungefär samma nivå. Branden i Boli-den Bergsöes batterilager 2001 orsakade en kraftig ökning av nedfallet. Nedfallet av bly nära Boliden Bergsöe AB, var under 2007 ca 60 gånger högre än vid mätstationen på andra sidan av staden (bakgrund). Nedfallet i Landskrona är ca 10 gånger större än i Malmö.
Partiklar PM10
Faktaruta Hälsoeffekter
Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen på-verkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus.
Effekter på naturmiljöer och material
Partiklar kan påskynda korrosion av metaller och skada kulturföremål.
Källor
Vägtrafiken är en viktig källa till både grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier bidrar samt naturliga källor. Källa: IVL- rapport, B1667
PM10 utgör partiklar som är mindre än en hundradels (1/100) mm i diameter.
Landskrona mäter partiklar dels i takhöjd (urban bak-grund) på polishusets tak och dels i gaturum på Eriksgatan vid Hvilan där många människor vistas.
För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m3i utomhusluft mer än 35 dygn under ett ka-lenderår.
I Landskrona gaturum överskeds denna gräns 10 dygn un-der vinterhalvåret (okt-mars) och 3 dygn i den urbana bak-grunden. Det ska noteras att det saknas 20 dygn under ja-nuari för båda stationerna p g a datakrasch hos IVL.
PM10har mätts dagligen i gaturummet, d v s året om sedan år 2004. För år 2006 överskreds miljökvalitetsnormen för PM10(50 µg/m3) i gaturummet under 25 dygn. Årsmedel-värdet för år 2006 var 28 µg/m3. I statistiken saknas en må-nads mätningar för gaturummet i januari/februari 2006 p g a att mätfilter kom bort på posten. Dygnen med överskri-dande över miljökvalitetsnormen i gaturummet var föru-tom under vintermånaderna även fördelade under framfö-rallt april, i början av maj och i slutet av september.
Tabell. PM10mätningar i Landskrona gaturum, kalenderår.
Kalenderår Antal dygns-medelvärde
> 50 µg/m3(miljökvalitetsnorm som inte får överskridas mer än 35 dygn)
2004 10
2005 21
2006 25
Kvävedioxid
Faktaruta Hälsoeffekter
Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvä-vedioxid är en indikator för trafikens utsläpp och sam-band finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildande av marknära ozon.
Effekter på naturmiljöer och material
Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bi-drar till försurning samt skador på växtligheten genom bildande av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål.
Källor
Tidigare främst från bilavgaser. Betydande utsläpp från arbetsmaskiner, uppvärmning, industrier och energip-roduktion. Källa: IVL- rapport, B1667
Kvävedioxid (NO2) har mätts i urban bakgrund (tätortsluft i takhöjd) i Landskrona sedan 1988. NO2-halterna har upp-visat en nedåtgående trend sedan starten vilket framgår av figuren. Kvävedioxid har också mätts i gaturummet sedan 2002. Mätningarna visar att miljökvalitetsnormen och den övre utvärderingströskeln underskrids (d v s där mätkrav föreligger) både för dygn och för år i gaturummet.
Vinterhalvårsmedelvärdet för NO2 var under vinter-halvåret 06/07; 13 µg/m3 i den urbana bakgrunden och 15 µg/m3i gaturummet vilket kan jämföras med 6 µg/m3på bakgrundsstationen Vavihill på Söderåsen och miljökvalitetsnormen 40 µg/m3(årsmedelvärde).
I gaturummet är det s k "aktiv" mätning med dygnsmedel-värden medan det i bakgrunden är s k "passiv" mätning med diffusionsprovtagning på månadsbasis.
Sot
Sot har mätts i Landskrona tätort sedan 1973. Vinterhal-vårsmedelvärdet för sot var under vinterhalvåret 2006/07 i gaturummet 4 µg/m3. Som en jämförelse var vinterhalvårs-medelvärdet för sot på Vavihills mätstation i Skåne 3 µg/m3.
Svaveldioxid
Faktaruta Hälsoeffekter
Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga hal-ter. Svaveldioxid som luftförorening har i Sverige knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt.
Effekter på naturmiljöer och material
Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korro-sion och nedbrytning av kulturföremål.
Källor
Främst uppvärmning, energiproduktion, utsläpp från industrier och sjöfart. Källa: IVL- rapport, B1667
Svaveldioxidhalterna i Landskrona har minskat kraftigt och vinterhalvårsmedelvärdena är idag endast ca 10 % av de halter som uppmättes under 1970- och 1980-talen. Orsa-ken beror på minskat svavelinnehåll i drivmedel och eld-ningsolja. Utbyggnaden av fjärrvärme med en minskande
uppvärmning med eldningsolja har också stor betydelse för de minskade svaveldioxidhalterna i luften.
Vinterhalvårsmedelvärdet för svaveldioxid (SO2), ba-serat på passiva månadsmätningar, var 1,5 µg/m3i den urbana bakgrunden vilket kan jämföras med vinter-halvårsmedelvärdet 0,7 µg/m3på Vavihills mätstation och miljömålet 5 µg/m3.
Tipsfråga 6 Vad har högst blyhalt?
1. Grönkål X. Sallat 2. Äpplet
Luftföroreningar.
Bensen
Faktaruta Hälsoeffekter
Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. VOC (ben-sen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige.
Effekter på naturmiljöer och material
Indirekt skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av ozon.
Källor
Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Källa: IVL- rapport, B1667
Under vinterhalvåret 2006/07 och sommaren 2006 mättes flyktiga organiska kolväten (VOC) i Landskro-na i gaturum. Vinterhalvårsmedelvärdet (1,5 µg/m3) för bensen i gaturum underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m3) som ska vara uppfylld år 2010. Även den undre utvärderingströs-keln (2 µg/m3) underskrids för vinterhalvår. Resultatet lig-ger dock över generationsmålet för Sverige som ska nås se-nast år 2020 (1 µg/m3, årsmedelvärde). Under sommarhalvåret 2006 var bensenhalten i Landskrona gatu-rum lägre (0,7 µg/m3).
Marknära ozon
Faktaruta Hälsoeffekter
Korttidsexponering för ozon har samband med dödlig-het och inläggning på sjukhus och kan förvärra astma-besvär. Ozon kan påverka lungfunktionen och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödlighet eller förekomst av astma.
Effekter på naturmiljöer och material
Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier.
Källor
Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kvä-veoxider och flyktiga organiska ämnen.
Källa: IVL- rapport, B1667
Ozon är en s k sekundär luftförorening som bildas då kvä-veoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus vilket gör att ozonhalterna är betydligt högre på sommar-halvåret. De uppmätta ozonhalterna var något lägre denna säsong (63 µg/m3) beroende på att den senare delen av sommaren var solfattig. Det nya EU-direktivet till skydd för hälsa överskreds inte någon gång under sommarsä-songen (se www.oresundsluft.se).
Tipsfråga 7
Hur mycket högre är kvävedioxidhalterna i Landskrona jämfört med Vavihill på Söderåsen?
1. Dubbelt så högt X. 10 gånger så högt 2. 100 gånger så högt
Tipsfråga 8
Kvävedioxidhalten i tätortsluften har sedan år 1988.
1 ökat X. minskat 2. inte förändrats
Luftmätningsutrustningen på Eriksgatan.
Europa, Sverige & Skåne Europa
Sverige tillhör de länder i Europa som har de lägsta halterna av luftfö-roreningar i tätorter. Vissa dagar kan dock halterna av partiklar vara myck-et höga, troligen på grund av kallt kli-mat och användningen av dubbdäck samt halkbekämpande medel.
Årsmedelvärdet för länder i Europa söder om Norden för PM10och NO2
är mellan 20-40 µg/m3i urban bak-grund d v s i tätortsluft i takhöjd. I svenska tätorter är årsmedelvärdet i bakgrundsluften 10-20 µg/m3 om-räknat från vinterhalvårsvärden. I ga-turum är årsmedelvärdena vanligtvis högre. I Landskrona gaturum var det faktiska årsmedelvärdet för PM1028 µg/m3under kalenderår 2006.
Sverige och Skåne
Landskrona urbana bakgrundsluft d v s tätortsluft i takhöjd har jämförts
med några andra städers bakgrunds-luft. Vinterhalvårsmedelvärden av partiklar (PM10), kvävedioxid och svaveldioxid från mitten av 90-talet och framåt har studerats. Jämförel-sen har gjorts genom att välja några orter som ingår i IVL:s urbanmätnät som är jämförbara räknat i befolk-ningsmängd (Trelleborg, Falkenberg och Karlskoga). Några större städer i Skåne (Malmö och Helsingborg) har också valts samt en mätstation som är opåverkad (Vavihill på Söderåsen).