Innehåll
Förord . . . 3
Klimatförändringar. . . 4
Stora förändringar väntas . . . .4
Vi är ansvariga. . . 4
Nya arter på väg till oss . . . 6
Hälsoaspekter - nya farsoter på väg . . . 7
Skogen och granbarkborren. . . 8
Nya grödor i jordbruket. . . 9
Tidig vår . . . 10
Haven förändras. . . 11
Havet är på väg upp . . . 13
Lägre havsnivå under stenåldern . . . 17
Strandängens fåglar hotade . . . 18
Ökad avrinning . . . 19
Reningsverket . . . 20
Klimatarbete . . . 21
Hur mycket CO2får vi bort genom KLIMP-arbetet? . . . 21
KLIMP 2006-2010, status. . . 21
Företag & transporter . . . 23
Klimatinformatör Håkan Almström har ordet. . . 24
Kommande KLIMP-projekt . . . 25
Fysisk planering . . . 27
Det hållbara samhället . . . 27
Fysisk planering Landskrona . . . 30
Klimatanpassad energiproduktion. . . 31
Miljötillståndet . . . 32
Luftkvalitetsmätningar i Landskrona . . . .32
Landskronaluften jämfört med andra städer . . . .37
Vattenkvalitetsmätningar . . . .39
Vattendrag . . . 39
Kustvattenkontroll . . . 42
En unik undersökning av bekämpningsmedel . . . 44
Undersökning av 100 brunnar i Landskrona . . . 44
Grundvattenkontroll . . . 46
Lågstrålande zoner . . . .47
Resultat. . . 47
Tio frågor om farliga kemikalier . . . .49
Barnens miljörelaterade hälsa . . . .50
Åtta miljömål . . . 52
I mål år 2008? . . . .52
Miljöbarometern. . . 55
Om du vill veta mer . . . .56
Klimatlänkar . . . 56 Miljöredovisningen har producerats av miljöförvalt-
ningen på kommunstyrelsens uppdrag.
Högni Hansson har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare.
Nino Simic har gjort huvuddelen av intervjuerna och skrivit texterna om klimatförändringar. Håkan Ärn- flykt ansvarar för avsnittet om miljötillståndet och Thomas Hylén och Rainer Weich om gröna nyckel- tal. Rose-Marie Stigsdotter och Emilie Jönsson har skrivit huvuddelen av texterna om miljötillståndet.
Rainer Weich har formgivit dokumentet och gjort di- agram och andra illustrationer. Mona Olsson har korrekturläst.
Ytterligare information om gröna nyckeltal och mi- ljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, www.landskrona.se under ”Miljö”.
Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.
Upplaga: 1000 ex Formgivning: Rainer Weich
Fotografer: Mats Svensson (4, 11, 13, 17 n, 19 u, 31 ö, 51, omslag framsida). Övriga foton: Olle Nordell, Rainer Weich, Janne Jönsson (omslag, baksida) och Håkan Almström (8 ö), Per Blomberg/Skånska bilder (18 u), Mikael Arinder/Skånska bilder (18 ö). Teck- ningar Måns Sjöberg.
Miljömärkt trycksak Tryckning:
Wallin & Dalholm
Förord
Ännu en gång handlar kommu- nens miljöredovisning om kli- mateffekten. Det är naturligt, eftersom den griper in i våra liv redan nu och ser ut att bli den dominerande miljöfrågan – och kanske samhällsfrågan – en lång tid framöver. Det ser ut att kräva en stor omställning av vår livsstil.
Det är ingen enkel fråga att lösa.
Många vill bo havsnära samtidigt som havsnivån förväntas stiga. Vi vill kun- na resa fritt, men transporterna är kan- ske det stora klimathotet. Vi vill alla ha vatten och andra livsmedel utan gifter även om det kan medföra lägre livs- medelsproduktion, men samtidigt som det rapporteras om stundande livsmedelsbrist i världen.
Vi behöver hitta smarta lösningar för att klara framtidens miljöproblem.
Och vi behöver tänka efter vad det är vi eftersträvar. Vill vi ha friheten att förbruka så mycket energi som det passar oss i vårt boende, eller kan vi nöja oss med att ha det varmt och skönt inomhus när det är kallt ute och ändå inte förbruka mer än en bråkdel av den energi vi förbrukar idag? Vill vi kunna ta bilen med våra barn från dörren hemma till dagis eller är det minst lika hög livskvalitet att kunna ta en kort promenad till dagis med bar- net? Vi behöver hitta en smart sam- hällsplanering som ger oss den livskvalitet vi önskar utan att förstöra miljön.
Lösningar som vi redan ser försöker kommunen nu tillämpa. Vi ger bidrag till energismarta hus som förbrukar mindre energi och påverkar miljön mindre än vanligt boende och ändå ger den inomhusmiljö som vi eftersträvar.
Vi skissar på förtätning av stan så att bilåkandet minskar och ändå ska vi kunna uträtta våra ärenden på det sätt vi önskar. Vi genomför ett stort ener- gieffektiviseringsprogram i kommu- nens fastigheter – en av de största samlade investeringarna kommunen gjort. Vi för en dialog med industrin om vad den kan göra genom att ändra sina transporter och därmed minska miljöeffekten och ändå kunna bedriva sin verksamhet. Vi vill kunna svara våra barn och barnbarn när de i framti- den frågar: vad gjorde ni? Och svaret ska inte vara: inget eller vi förstod inte.
Torkild Strandberg
kommunstyrelsens ordförande
Klimatförändringar
Stora förändringar väntas
Landskrona kommuns miljöredovis- ning för 2007 fokuserar på klimatfrå- gorna. De inledande artiklarna handlar om vad som håller på att hända och vilka konsekvenser det får för Sverige och Landskrona. Därefter beskrivs kommunens arbete för att minska ut- släppen av växthusgaser. I ett avsnitt om fysisk planering skisseras hur fy- sisk planering kan användas i klimatar- betet. Liksom tidigare år beskrivs mi- ljötillståndet i kommunen för luft, vatten och hälsa. Rapporter om be- kämpningsmedel i brunnar, elfria zo- ner och en enkät om barns hälsa redo- visas kort. I det avslutande avsnittet beskrivs hur vi ligger till när det gäller kommunens egna miljömål.
Vi är ansvariga
Med mycket stor säkerhet har männis- kans aktiviteter sedan mitten av 1700-talet bidragit till den globala upp- värmningen. Att det verkligen har skett en uppvärmning under 1900-ta- let är otvetydigt och att det är växthus- gaserna som är boven i dramat, slås fast i den rapport som FN:s Interna- tionella klimatpanel, IPCC, presente- rade i slutet av 2007. Flera tusen forskare har deltagit i arbetet.
Det är fastslaget att växthusgaskon- centrationerna i atmosfären vida över- stiger förindustriella värden. År 2005 var koncentrationerna av metan och koldioxid högre än någonsin under de senaste 650 000 åren.
Våra utsläpp blir allt värre: De män- skligt orsakade utsläppen av växthus- gaser ökade med 70 procent mellan 1970 och 2004, koldioxiden ensam ökade med hela 80 procent.
IPCC slår fast att utsläppen ser ut att öka under överskådlig tid vilket orsa- kar större förändringar i det globala klimatsystemet än vi såg under 1900-talet. Medeltemperaturen kom- mer att öka med mellan 1,8 och 4 gra- der jämfört med perioden 1989-1999.
Eftersom det finns en betydande trög- het i systemet, kommer både tempera- turhöjningen och havsnivåhöjningen att fortsätta under århundraden fram- över, även om vi omedelbart skulle stoppa utsläppen.
.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat stadigt sedan 1720-talet. Under 1700-talets början gick startskottet för den industriella revolutionen och användning av kol till de nyuppfunna ångmaskinerna sköt i höjden.
Temperaturen har hittills ökat med 0,6º C globalt under 1900-talet. Även om vi skulle lyckas stoppa samtliga utsläpp av växthusgaser på jorden idag, skulle det bli ytterligare 0,6º C varmare på grund av trögheten i klimatsystemet och den mängd växthusgaser som vi har ”innestående”.
IPCC har 29.000 dataserier till sitt förfogande varav 90 procent pekar på att man redan nu kan se förändring- ar i fysikaliska och biologis- ka system sedan 1970. I sin förra rapport från 2001 identifierade IPCC fem an- ledningar till oro: Risker för unika och hotade ekosys- tem, risker för extrema vä- derhändelser, fördelning av effekter och sårbarhet, de samlade nettoeffekterna och risker för storskaliga förändringar.
På samtliga punkter har an- ledningen till oro ökat, an- ser IPCC i rapporten från 2007. Försvinnande korall- rev, vattenbrist, torka och migrerande arter är exem- pel på förväntade konsekvenser.
IPCC påpekar att det är bråttom att vidta åtgärder.
Ju tidigare vi gör det, desto större är chansen att undvi- ka mycket allvarliga effek- ter. Åtgärder och investe- ringar under de närmaste 20-30 åren är helt avgörande.
IPCC:s rapport är inte natt- svart läsning. Även om läget är mycket allvarligt, finns det möjliga åtgärder som kan förhindra de allvarligas- te konsekvenserna. Det finns inte en enskild tekno- logi som kan trolla bort våra bekymmer men en bred kombination av olika tek- nologier, som är tillgängliga redan i dag eller är på väg att kommersialiseras inom de närmaste årtiondena, kan lösa en stor del av proble- men. Det gäller att skapa rätt incitament och riva strukturella barriärer.
IPCC påpekar med kraft att en storskalig minskning av utsläppen av växthusgaser är möjlig till relativt begrän- sade kostnader.
Till samma slutsats har den brittiske ekonomen Nicho- las Stern kommit. Han skrev sin rapport på upp- drag av den dåvarande brit-
tiske finansministern, nu- mera premiärministern, Gordon Brown. Nicholas Stern uppskattar att kostna- den för en 5 graders medel- temperaturhöjning fram till år 2100 skulle uppgå till mellan 5 och 20 procent av den globala bruttonational- produkten, en gigantisk summa som i princip inne- bär ekonomisk katastrof.
Däremot skulle det kosta bara 1 procent fram till 2050 att med omedelbara åtgärder bromsa de ökande växthusgasutsläppen.
Rossby Centre på SMHI i Norrköping har brutit ner de globala klimatprogno- serna på lands- och regional nivå. Man har tagit fram scenarior för hur Sverige påverkas av en global tem- peraturökning. Enligt cen- trets beräkningar skulle en global medeltemperaturök- ning med 2,6 grader leda till 3,5 grader högre tempera- tur i Sverige.
Ökningen blir större på vintern än på sommaren.
Nederbörden kommer att variera mer mellan olika år än temperaturen. I södra Sverige får vi mer neder- börd på hösten, vintern och våren men troligen mindre under sommaren. För oss innebär det risk för som- martorka samtidigt som skyfallen blir fler och ökar i intensitet.
Den totalt ökade nederbör- den och mer intensiva sky-
fall orsakar översvämningar både längs kuster, sjöar och vattendrag.
Växtperiodens längd beräk- nas öka med så mycket som tre månader hos oss, i södra Sverige. Längre norrut för- längs växtperioden med mellan en och två månader.
Detta har hänt
•
Elva av de tolv åren 1995-2006 finns bland de tolv varmaste som registrerats sedan 1850.•
Temperaturökningen är spridd över hela jorden och är störst vid höga nordliga breddgrader.•
Havet har stigit med i genomsnitt 3,1 millimeter per år sedan 1993. Höjningstakten är väsentligt snabbare än om man räknar sedan 1961.•
Utbredningen av Arktis istäcke har minskat med 2,7 procent perårtionde. Under sommaren är minskningen 7,4 procent.
•
Nederbörden har ökat markant mellan 1900 och 2005 i de östra delarna av Nord- och Sydamerika,Nordeuropa och Nord- och Centralasien. Den har minskat kring bl a Medelhavet, i södra
Afrika och i delar av södra Asien.
•
Det är, enligtvetenskapligt språkbruk, mycket sannolikt att det under de senaste 50 åren har blivit mer sällsynt med kalla dagar, kalla nätter och frost. Varma dagar och varma nätter har blivit vanligare.
•
Förekomsten av extremt höga havsvattenstånd har ökat över hela världen.Intensiv tropisk cyklonaktivitet i norra Atlanten har ökat sedan omkring 1970.
Bakgrund
Jordens atmosfär fungerar som ett växthus. Medan värmen som kommer in i växthuset hålls kvar av glasskalet är det atmosfä- ren runt jorden som fyller samma funktion. Därav namnet växthuseffekt.
Tack vare en balanserad växthuseffekt råder en be- haglig medeltemperatur på jorden. Utan växthuseffek- ten skulle jorden vara en is- planet. Växthuseffekten har dock ökat, främst ge- nom människans utsläpp av isolerande gaser, s k växthusgaser, som håller mera solvärme kvar och medför att medeltempera- turen ökar.
Nya arter på väg till oss
Med varmare klimat får vi in både nya djur- och växtarter till Sverige. Processen går allt snabbare och skapar ett behov av en nationell strategi för främmande arter.
Helena Höglander på Naturvårds- verket arbetar med strategin.
- Vi arbetar med att skapa en nationell strategi för hur samhället ska jobba med främmande arter. Det är inte självklart att alla nya arter ska utrotas. Det finns många som är användbara, det är speciellt tydligt inom lantbruket. Tänk bara på potatis, många trädgårdsväxter och djur för djur- hållning.
Alla främmande arter är inte proble- matiska och det finns inhemska arter som är det: kvickrot och kirskål är ett par exempel från växtriket.
Det är svårt att förutse vad som hän- der när en art får fäste i en ny miljö.
Det kanske inte händer något speciellt men det kan också innebära allvarliga effekter för miljö, ekosystem, för nä- ringar och människors hälsa.
Hur ska strategin formuleras?
- Det är viktigt att inse att när en art väl fått fotfäste och sprider sig, är det svårt att bekämpa den. Den första delen av strategin är därför att arbeta förebyggande mot arter som man vet kan ställa till skada för exem- pelvis den biologiska mångfalden eller häl- san. Bland exemplen finns parasiter och den spanska skogssnigeln, den s k mördarsni- geln. Bland växter kan man nämna jättelo- kan, som ger brännliknande sår i kontakt med huden.
Vad består det förebyggande arbetet av?
- En del handlar om information både till allmänhet och till beslutsfattare. Informatio- nen bör vara riktad, exempelvis till träd- gårdsnäringen eller till oss konsumenter.
Det är viktigt att vi vet hur arter beter sig, att vi exempelvis bör låta bli att lägga även främmande växtarter på komposten. De kan vara bärare av sjukdomar som vi inte vill ha in i våra ekosystem.
Ett modernt problem är att transpor- terna är snabbare vilket gör att orga- nismer kan överleva och eventuellt etablera sig i den nya miljön. Det ökar rörligheten för arterna.
Hur påverkar klimatförändringarna spridningen av växter och djur?
- Nya arter kan få fäste och arter som re- dan finns men i svaga populationer kan plötsligt få ett uppsving när klimatet förän- dras.
En annan del av det förebyggande ar- betet är att skapa heltäckande lagar och regelverk. I dag finns inte samlan- de lagstiftning.
Hur går man vidare, om det förebyg- gande arbetet inte räcker?
- Om en art får fäste, gäller det att upp- täcka det så snabbt som möjligt. Vi behöver alltså ett ställe att rapportera in fynd. Art- databanken har en internetsida, www.art- portalen.se, som har det syftet. Det här behöver byggas ut, eventuellt med ett var- ningssystem till myndigheterna och en åt- gärdslista. Åtgärdsplanerna för olika främmande arter bör ligga färdiga redan när man ser att en art är på väg att etablera sig.
Det här måste vi lägga krut på, samla in kunskap och formulera.
I det jobbet måste vi även få med all- mänheten. Människor måste förstå varför vissa åtgärder är nödvändiga.
Ibland är det svårt, särskilt om det handlar om en vacker växt eller ett sött djur. I England har den gråa ekorren,
ett gulligt däggdjur, nästan konkurre- rat ut den röda ekorren.
Tvättbjörnen, ett annat sympatiskt däggdjur, har spridit sig från Norda- merika till bland annat Danmark och Tyskland. I Nordamerika hålls den i schack av stora rovdjur men vi vill inte ha in tvättbjörnen i vår fauna - den or- sakar stor skada på häckande fåglar.
Det är viktigt att vi försöker få accep- tans hos allmänheten att det förhåller sig så här.
Om man som åtgärdsplan fastställer en utrotningsplan, måste man se till att åtgärden inte ställer till större skada än den främmande arten. Nyligen bevilja- de kemikalieinspektionen tillstånd för användning av nematoder mot den spanska skogssnigeln. Jag fruktar att nematoderna angriper även andra sni- gelarter.
Hur hanterar man situationen när den främmande arten inte kan utrotas?
- Då handlar det om begränsning och kontroll. Det gäller att begränsa den främ- mande artens påverkan på de ursprungliga ekosystemen och att kontrollera utbredning- en. Det är viktigt att reda ut ansvarsförhål- landena, speciellt mellan kommuner och länsstyrelser. Begränsning och kontroll kos- tar pengar och ingen vill betala.
Vilken utveckling kan vi förvänta oss när det gäller främmande arter?
- Med allt snabbare transporter och för- väntade klimatförändringar väntar vi oss att alltfler främmande arter kommer in. Vi får in fler växter som vi kan odla, men vi får även in oönskade djur- och växtarter.
Det finns uppenbara risker för våra ekosys- tem.
Fakta
Här är ett par sidor som handlar om främmande arter, på internationell och på nationell nivå.
www.nobanis.org www.frammandearter.se
Tipsfråga 1
Hur mycket har den globala tempe- raturen ökat under 1900-talet?
1. 0,6°C X. 1 °C 2. 4 °C Jättebjörnlokan har inplanterats i den
svenska floran. Växten som vid hudkontakt kan ge exemliknande hudförändringar.
Hälsoaspekter - nya farsoter på väg
Klimatförändringar leder till fler fästingburna sjukdomar, sjuk- domar som sprids via myggor och via förorenat dricksvatten och livsmedel. Detta slås fast i den statliga Klimat- och sårbar- hetsutredningen. Smittorna ökar med stor sannolikhet sam- hällets vårdkostnader.
Det ändrade klimatet tros leda till ökad utbredning av sjukdomar som cirkule- rar i naturen hos gnagare, fåglar och rovdjur samt insekter eller spindeldjur.
Det finns också risk för att nya sjukdo- mar introduceras i södra Sverige.
Ökande utbredning norrut av sjuk- domsspridande fästingar har redan re- gistrerats. Det finns ett starkt samband mellan ökning av antalet borreliainfek- tioner och klimatförändring.
Även den fästingburna hjärnhinnein- flammationen kan komma att bli vanli- gare. På Smittskyddsinstitutet funde- rar man på om exempelvis det så
kallade Krim-Kongo viruset kan kom- ma till Sverige. Viruset är ytterst farligt, mellan 10 och 50 procent av patienter- na dör. Smittan sprids till människa via fästingar eller direkt från boskap till människa via blodsmitta under slakt- procedur.
Med varmare klimat ändras förutsätt- ningarna för spridning av insektsbur- na virus. Nya myggarter kan etablera sig i landet och många fler mygglarver hinner kläckas på grund av ökande vattenflöden.
Det är svårt att förutsäga exakt i vilken utsträckning klimatet ska bidra till mer sjukdomar. Förändringar i ekosyste- men kan ske både kontinuerligt men även plötsligt som konsekvenser av tröskeleffekter.
Ökade nederbördsmängder och flö- den väntas leda till fler infektioner när avloppsvatten riskerar att läcka in i dricksvattentäkter. Ökad avrinning från betesmark kan medföra att smitt- samma ämnen vandrar från boskap till badvatten eller ytliga dricksvattentäk- ter. Varmare klimat leder troligen till att vi badar mer och exponerar oss för smittämnen i badvattnet. Badsårsfeber och badklåda är två sjukdomar som lär öka med ökande badvattentempera- turer.
Även matförgiftningar väntas öka. De orsakas oftast av dålig livsmedelshan- tering antingen hos konsumenten eller i yrkesledet. Med ökande temperatur kan varje avbrott i kylkedjan bidra till bakteriell tillväxt och orsaka infektio- ner.
Borrelia överförs från fästingar till människan. Risken att bli drabbad av fästingbett ökar genom att fler fästingar överlever de milda vintrarna.
Mördarsnigelns ägg överlever milda vintrar.
Skogen och granbarkborren
55 procent av Sveriges landyta är skog och på drygt 95 pro- cent av denna yta bedrivs skogsbruk. Skogsbruket är oer- hört viktigt för Sveriges ekono- mi: 1996 svarade näringen för 23 procent av industriomsätt- ningen och 26 procent av sys- selsättningen inom industrin.
2003 var exportvärdet 109 mi- ljarder kronor, 13 procent av den svenska exporten.
Klimatförändringens effekter för det svenska skogsbruket är därför av stor betydelse för den svenska ekonomin.
En intressant aspekt är att skogsbru- kets planeringsperiod är mellan 70 och 120 år, d v s ungefär samma period som klimatmodellerna täcker. Plantor som sätts nu kommer alltså att uppleva det klimat som forskarna gör progno- ser kring.
Klimatprognoserna förutspår att torr- perioderna under sommaren ökar.
Eftersom granen, som är det ekono- miskt mest betydelsefulla trädet, har ytliga rötter är längre torrperioder ett hot mot dess tillväxt.
Paradoxalt nog tycks risken för frost- skador öka i ett framtida mildare kli- mat. Även om växtsäsongen förlängs, väntar sig prognosmakarna att de framtida, i och för sig mildare, vårarna råkar ut för oftare förekommande bakslag, d v s att temperaturen plöts- ligt sjunker under en kortare period.
Detta kan ge upphov till frostskador
som kan variera från att vara överkom- liga till att orsaka trädets död.
Stormskador på skogen hör till de van- ligaste effekterna efter extremt väder.
Analyser av stormskadorna visar att Skåne och Blekinge under 1900-talet haft en oproportionerligt stor andel stormskador på skogsbeståndet. Orsa- ken tros vara milda vintrar och avsak- naden av tjäle som hade kunnat fö- rankra träden i marken.
Granbarkborren lär bli ett ännu större hot mot skogen i framtiden. Den trivs i varmare klimat med riklig tillgång till
försvagade och döda träd. När den globala temperaturen ökar, ökar även riskerna för insektsskador. För närva- rande svärmar granbarkborren bara en gång per år i Skandinavien, i sällsynta fall två gånger i sydligaste Sverige. I framtiden kan den hinna utveckla två generationer i en större del av landet.
Om dessutom antalet försvagade och döda träd ökar till följd av längre torr- perioder och frostskador, ser gran- barkborren ut att bli en framtida klimatvinnare, till skada för skogen och den svenska ekonomin.
Olika skadeinsekter lägger sina ägg under barken och dödar träden på sikt. Det finns tydliga samband mellan skogsskador genom t ex granborren och vårt mildare och fuktigare klimat.
Stormen Gudrun ödelade enorma arealer med skog i Småland och norra Skåne. Stora virkesupplag fick läggas upp för att rädda de ekonomiska värdena och hindra utbrott av granbarkborrar.
Nya grödor i jordbruket
Klimatförändringar skapar nya affärsmöjligheter för jordbruket.
Samtidigt gäller det för jordbru- ket som för alla andra näringar, att minska utsläppen av väx- thusgaser, växla om från fossila energikällor och gardera sig:
ökad nederbörd på vintern krä- ver exempelvis annorlunda drä- nering medan det på sommaren kan uppstå brist på vatten.
Jan Eksvärd, miljöchef på LRF, är snabb med svaren. Det är uppenbart att frågan om de framtida klimatförän- dringarna är i högsta grad aktuell för de svenska bönderna.
- Vi tror att högre temperatur öppnar nya affärsmöjligheter och samtidigt innebär nya problem, säger han. Vi måste lära oss att ta vara på möjligheterna och ta problemen på allvar.
Med nytt klimat kan det krävas nya växtföljder, nya jordbearbetningsme- toder, eventuellt även förmåga att så när det är blött, vilket man inte har nu.
Nya grödor vinner insteg, majs, höst- havre, eventuellt hampa. Genom växt- förädling behöver växternas resistens öka, nya metoder krävs för att ta bort ogräs.
- Under de två senaste åren har det varit så blött vid skördetid, att Sverige har behövt importera spannmål, säger Jan Eksvärd.
Samtidigt ser vi att växtperioden i Mellan- sverige i dag är ett tiotal dagar längre än för 30-40 år sedan, i Skåne uppemot två veck- or.
Lantbrukets andra viktiga uppgift blir att leverera biobränsle till det övriga samhället. Egen produktion av biogas ger både bränsle till den egna gården och, om man vill uppgradera, miljö- vänligt fordonsbränsle. Om ett tiotal år räknar man med att det finns teknik för kommersiell produktion av bio- bränsle även från träråvara och halm.
- Men det finns en gräns för hur mycket biobränsle vi kan ta ut, säger Jan Eksvärd.
Därför måste vi även effektivisera energian- vändningen. Ett exempel är att byta ut ol- jan mot biomassa vid uppvärmning av växthusen i södra Sverige.
I dag odlas cirka 80 procent av tomaterna i
biomassaeldade växthus, en drastisk för- ändring på bara några år.
Att djurens ämnesomsättning orsakar utsläpp av metan går inte att göra så mycket åt. Dock pågår avel för att ska- pa "födoeffektiva" djur, alltså djur som producerar mindre gaser, liksom forskning kring hur man bäst ska kun- na optimera foderblandningen. Kli- matvinsten väntas dock inte bli särskilt stor.
Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser omfattar även försök att få bättre styrning av kvävet. Minskad
stallgödselspridning på hösten, mer fånggrödor och mer höstsäd skulle minska överskottet av kväve. Anled- ningen till att man vill minska kvävet är att det stimulerar bakterier som bildar lustgas. Lustgas är 300 gånger starkare växthusgas än koldioxid och har en uppehållstid i atmosfären som är läng- re än 100 år.
Enligt en del prognoser väntas klima- tet bli blötare på vintern med risk för torra perioder på sommaren.
- Det kan gynna majsodlingen som är vat- teneffektiv och växer bra även vid höga tem- peraturer, säger Jan Eksvärd. Vi kanske också måste lära oss att magasinera vatten och införa effektivare bevattningsteknik.
Vilket problem ser du som svårast att lösa?
- Det är viktigt att ha drivmedel som inte har fossilt ursprung och som ger bra drag- kraft åt våra maskiner, till traktorerna, sä- ger Jag Eksvärd. Det finns inga enkla lösningar. Eventuellt blir det möjligt att an- vända biobränsle från cellulosa som ger hög- re energiutbyte, men den produktionen är inte igång än. Det är viktigt att samhället stöttar olika satsningar på biobränsle.
Tipsfråga 2
Hur mycket längre är växtperioden i Skåne idag jämfört med för 30-40 år sedan?
1. 2 dagar X. 2 veckor 2. 2 månader Hampa kan bli ett vanligt inslag på våra åkrar.
Tidig vår
Rapporterna om det förändrade klimatets effekter duggar tätt. Havet stiger, isbjörnarna drunknar i Arktis eftersom isen försvinner, nya insekter kommer in i Skåne och fjärilar ses allt längre norrut i landet. Meteorologerna rapporterar om nya rekord av olika slag och visar diagram på det för- ändrade klimatet. Det blir allt varmare, blötare eller torrare – vädret förändras. I bl a Nordatlanten kan man se en lång- sam uppvärmning i både yt- och bottenvatten sedan 1970-talet.
Effekterna i naturen är ofta svåra att övervaka och andra orsaker än klimatet spelar också stor roll för vad som hän- der i naturen. Allt sedan Linnés tid har ”fenologin”, läran om tidsmönster i naturen, sysselsatt många forskare och in- tresserad allmänhet. När är björkbladen stora som musö- ron, när blommar häggen och när kommer lärkan är några
vanliga frågor för gemene man. Tiden för när olika händel- ser inträffar i naturen styrs av både dygnslängden och temperaturen. Sädesärlan kommer t ex oftast tillbaka näs- tan samma dag varje år medan tussilagon blommar när vårsolen börjat värma.
När träden blommar på våren styrs mest av temperaturen.
En varm och tidig vår innebär en tidig blomning och där- med pollenspridning. På flera håll i landet har man sedan 1970-talet mätt förekomsten av pollen i luften. Mätningar- na har gjorts för att ge service åt pollenallergikerna så de kan planera sin vardag och medicinering. I mätningarna re- gistreras förekomsten av olika pollen som kan ge allergiska reaktioner. Nu när mätningarna har pågått i 30 år kan man se att många växter börjar sin blomning och pollenspridning allt tidigare. Våren kommer allt tidigare.
Diagrammen nedan visar tydligt att träden börjar sin blom- ning allt tidigare.
Diagrammen visar ett urval av olika träd och deras pollenspridning från år 1970 och framåt. De röda linjerna visar trenderna för pollenspridningen under perioden. Trenderna är tydliga, pollenspridningen börjar allt tidigare. Källa: Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB.
Haven förändras
- Det pratas väldigt mycket om havet och havsmiljön i relation till klimatförändring- ar, om torsken och om miljögifter och över- gödning. Men man kan fråga sig varför det händer så lite trots så mycket prat.
Peter Göransson
är marinbiolog och havsmiljöansvarig i Hel- singborgs kommun. Kommunen har två anställda marinbiologer, vilket är mycket ovanligt och möjligen unikt i Sverige.
- Den enkla förklaringen är att det hän- der för lite därför att väldigt få arbetar med frågorna, säger Peter Göransson. Vill man få något gjort, måste man ha fler som jobbar med detta på heltid. I Helsingborg har det hänt en hel del tack vare kommunens med- vetna satsning.
Peter Göransson och hans kolleger gör regelbundna undersökningar av bottnarna utanför Helsingborg. Ett trettiotal lokaler undersöks en eller två gånger per år.
Man gör även kartläggning av miljögif- terna i närheten av industrier.
Ett 50-tal gånger per år gör man infor- mationsbesök i skolorna och har som mål att Helsingborgs samtliga femte- klassare ska ha följt med ut på Sundet för att få kvalificerad miljöinforma- tion.
År 2002 upptäckte Peter Göransson en ny art på havsbotten utanför Hel- singborg. Det var en havsborstmask, av nordamerikanskt ursprung, som på något sätt hade letat sig in i Öresund.
Nya fynd gjordes åren därefter, men aldrig särskilt många eller oroväckan- de.
Explosionen kom sommaren 2007
- På en enda lokalitet hittade vi 2.500 havsborstmaskar per kvadratmeter! säger Peter Göransson. Vi vet inte vad som hän- de men det är rätt typiskt att det kan slå till så här.
Vilka konsekvenserna blir är svårt att säga. Tidigare fanns där även andra djur, även inhemska arter av maskar.
- Oftast är det här negativt, säger Peter Göransson. Ekosystemet störs, omsättning- en av bottenmaterial blir annorlunda.
Havstulpanen är ett exempel på inva- siv art som haft stor negativ effekt.
Den introducerades på 1800-talet och har sedan dess kostat både pengar och miljö. För att den inte ska fästa på bot- tenskrovet målar båtägare sina båtar med både dyra och giftiga färger.
Kammaneten är det senaste marina exemplet på en oönskad och svårhan- terlig främmande invasiv art. Den kan ställa till med en formlig ekologisk ka- tastrof i svenska vatten. Den äter upp djurplankton och lämnar mycket plats åt växtplankton, vilket orsakar oerhör- da algblomningar. Den äter även fisk- larver, vilket hotar det redan trängda fisket. När den kom till Svarta havet slog den nästen helt ut ansjovis- och skarpsillfisket.
Sandmusslan är å andra sidan en rela- tivt harmlös inflyttare från Nordame- rika.
- Dess förekomst bevisar förresten att vi- kingarna kom till Amerika före Columbus, säger Peter Göransson. Sandmusslan har hittats bland vikingalämningar och kan ha kommit som larv i kölsvinet på ett vikinga- skepp.
Klimatförändringarna kommer att gynna varmvattenarter. Vid provfisk- ning under de senaste åren har Peter Göransson och hans kolleger allt ofta- re fått upp den gulstrimmiga mullusen och havsabborren.
Den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria viridis.
Havstulpaner är kräftdjur som lever fastsittande på stenar och andra hårda substrat i marina och brackvattenmiljöer.
Havstulpaner sätter sig också gärna fast på andra djur, företrädesvis på skaldjur, snäckor och musslor.
Den amerikanska kammaneten Bolinopsis infundibulum.
Skal av sandmusslan är idag vanligt förekommande längs våra stränder.
Gulstrimmig mullus (Mullus surmuletus). Foto Robert A. Patzner.
- Det kan vara det första tecknet på var- mare vatten, säger Peter Göransson.
Under de senaste 10 åren har havsvat- tentemperaturen höjts med cirka en grad. Det gynnar sydliga arter och gör livet otrevligt för arter som trivs i kalla- re vatten och som i Öresund är på gränsen av sin utbredning.
- I de djupaste partierna i Öresund, vid Helsingborg, Landskrona och Höganäs, har vattnet arktisk prägel, säger Peter Gö- ransson. Därför har vi en del rödlistade ar- ter som ligger illa till om vattnet blir varmare. Det gäller flera musslor och snäck- or.
Torsken, som fått så mycket uppmärk- samhet på sistone är en typisk kallvat- tenfisk. Den uppväxande torsken i Öresund är beroende av haploops- samhällen i djupen norr om Ven, på 25-40 meters djup. Haploops, ett slags kräftdjur, riskerar att decimeras om vattnen blir varmare, vilket naturligtvis även hotar torsken.
- Sen kan det rent allmänt vara så att varmare vatten leder till en annan typ av produktion, andra alger gynnas än nu, hela balansen kan rubbas, säger Peter Görans- son. Jag tycker att det är en ohygglig skada om torsken försvinner.
Det näringsfattiga Medelhavet är artri- kare men produktionen är mindre än i kallare vatten. Mindre produktion in- nebär mindre föda för människan och hot mot fiskerinäringen.
Låt torsken vara i fred!
Ät sill i stället!
Den uppmaningen riktar Peter Gö- ransson till oss konsumenter.
- Människan är allt bra konstig, menar han. När torsken var vanlig var det knap- past någon som tyckte att den var speciell, den var vardagsmat. Jag minns den från
matbespisningen i skolan, som något som simmade i en konstig buljong.
Peter Göransson menar att vi borde vända våra hungriga blickar mot sillen, som det finns gott om. Beståndet i Öresund beräknas till cirka 100.000 ton och en tiondel skulle man mycket väl kunna fiska varje år.
- Sill är en väldigt nyttig fisk med mycket låga uppmätta gifthalter och massor med Omega 3-fett, säger Peter Göransson. Tor- sken är en mager fisk, sillen har en bättre fettsammansättning.
Men mot sillen talar en viktig faktor:
Vi, konsumenter, ratar den. Fiskare får mellan 10 och 20 kronor per kilo fång- ad torsk men bara 2-3 kronor per kilo sill.
- Om vi bara hade vett att efterfråga sill, skulle vi kunna låta torsken vara ifred så att den återhämtar sig, säger Peter Görans- son.
Tipsfråga 3
Varför tror man att den amerikan- ska kammaneten som har invandrat till våra farvatten kan påverka havet negativt?
1. Den är giftig
X. De äter djurplankton vilket gör att algblomningarna ökar
2. Den äter upp utrotningshotade alger.
Havsabborren förekommer sporadiskt längs Bohuskusten men är en vanlig fisk längs Atlantkusterna. Foto Robert A. Patzner.
Sillen är en utsökt matfisk som inte är hotad.
Havet är på väg upp
Bakgrund
Den ökande isavsmältningen i kombination med vattnets volymökning, som orsakas av den globala temperaturök- ningen, ger upphov till en havsnivåhöjning. Höjningen har pågått sedan 1930-talet. Enbart en avsmältning av Grön- landsisen skulle medföra en havsnivåhöjning med ca 6 m.
Globalt beräknas havsnivån stiga 9-88 cm i medeltal till år 2100, dock med omfattande regionala variationer. Globala modeller har inte ännu den upplösning som behövs för mer detaljerade regionala uppskattningar av framtida havsnivå- höjningar. Osäkerheten om den regionala utvecklingen är fortsatt stor. Östersjön är t ex inte tillräckligt noggrant rep- resenterad i existerande globala modeller.
Vid Bottenviken sker en förhållandevis kraftig landhöjning, vilken i stort sett kan kompensera för en lokal havsnivåhöj- ning på upp till en halv meter under en 100-årsperiod. I syd- ligaste Sverige pågår dock inte någon landhöjning.
Förändringar i havsnivån skulle därmed påverka den fram- tida kustlinjens läge och öka sårbarheten vid stormar.
För utsatta kustkommuner gäller det att planera framtida byggnationer med utgångspunkt från kommande havsnivå- höjningar.
Till år 2100 beräknas havsvattennivån stiga med cirka 70 centimeter. Att temperaturen stiger och att vi får mer nederbörd är näst intill oomtvistat, även om vi idag skulle sluta släppa ut växthus- gaser. Osäkerhet råder däremot om hur stora förändringar vi har att vänta oss.
- Det ligger olika antaganden bakom alla klimatmodeller, säger Signhild Nerheimpå SMHI. Det är det som gör att olika model- ler ger olika resultat även om alla pekar åt samma håll.
Modellerna har en grov upplösning vilket gör det omöjligt att förutse processerna på detaljnivå. Småskaliga vädermo- deller har en upplösning på 500 meter medan isprocesser, exempelvis övergången från is till vatten, sker på millime- ternivå. De stora klimatmodellerna har en upplösning på 100 kilometer, vilket ger en tydlig bild av svårigheterna att i detalj förutse det framtida lokala klimatet.
- En av osäkerhetsfaktorerna är hur snabbt isen smälter på Arktis, säger Signhild Nerheim. Osäkerheten om issmältningen är en av de viktigaste orsakerna till att klimatmodellerna inte är preci- sare. När isen på Nordpolen smälter leder det i sig inte till höjd havsnivå eftersom den isen redan ligger i vatten. Däremot ger iss- mältningen upphov till den s k albedoeffekten. Den vita isytan re- flekterar mellan 80 och 90 procent av ljuset medan den mörka havsytan absorberar ungefär lika mycket. När is övergår i vatten leder det till en större mörk yta vilket i sin tur bidrar till ännu kraftfullare uppvärmning av havet. Det gör det osannolikt att isen kommer tillbaka.
När havets temperatur ökar påverkas hela jordens klimat.
Den globala uppvärmningen får ytterligare en skjuts. Fram- för allt berörs närliggande regioner som Skandinavien, tun- dran i norra Sibirien och Kanada.
Varmare hav kan även påverka de varma strömmarna från tropikerna till nordvästra Europa. Motorn för dessa ström- mar är när tungt, kallt och salt ytvatten vid Nordpolen sjun- ker ner i havsdjupen. Om vattnet vid Nordpolen blir var- mare och mindre salt, finns risken att dessa strömmar saktar av.
För samhällena kring Öresund är det havsnivåhöjningen som måste hanteras. Den ökade nederbörden kan ge upp- hov till en sötare Östersjö och därmed ett sötare utflöde ge- nom Sundet, men det väntas inte ge upphov till nämnvärt förändrade strömmar. Däremot påverkas grundvattnet som samverkar med havet: när havet stiger, stiger även grundvattnet, en faktor som måste hanteras i samhällspla- neringen.
Borstahusen, Pumphusets restaurang. En havsnivåhöjning med 1 m till följd av lågt lufttryck i kombination med en hård pålandsvind gav denna effekt.
Framtidsscenario
För Landskronas del kan en havs- ninvåhöjning med 1-2 m sätta stora delar av staden under vatten. Speciellt utsatta områden är industriområdet och diverse utfyllnader inklusive sop- tippsområdet. Innan effekterna blir så pass dramatiska, kommer det att upp- stå problem med stadens avloppssys- tem, som inte är anpassat för en per- manent havsnivåhöjning. Extrema situationer kan uppstå om ett djupt lågtryck och orkanvindar samverkar till en högvattensituation.
Stormen 1902
Bland berömda stormar i våra trakter är julstormen 1902 den mest ryktbara och många färgstarka ögonvittness- kildringar finns nedtecknade. Från Wadebäck, på Bjärekusten rapporteras t ex att hela hus jämnades med mar- ken. "Hafvet öfersämmade marken omkring 1000 m från den vanliga strandbädden" och fiskar slungades av vågorna högt upp på land.
Åke Jönsson har i boken "Historien om en stad" beskrivit julstormen 1902.
Där kan man läsa att "Inget hus i Landskrona undgick skador och delar av staden stod under vatten." "För var- je timme steg vattenståndet i hamnen.
Till slut kunde inte strandskoningarna stå emot och stora delar av Slottspar- ken fylldes av vatten. Också kvarteren i hamnområdet översvämmades.
Långt upp i Kungsgatan trängde vatt- net in." Många båtar gick under eller fick svåra skador. På land var skadorna enorma men som genom ett under hade inga människor omkommit.
Diagrammet visar trender för extremt högvatten mellan år 1935 och 2005. Efter 1992 har högvattnet stigit snabbare än under tidigare perioder (SMHI, 2007).
Kassakroken vid normalt medelvattenstånd (överst) och vid 60 cm högvatten (nederst).
Vattenståndsmätaren i Barsebäcks hamn.
Om havet stiger med 2 m
En grov bild av konsekvenserna av en havsytehöjning på 2 meter kan skapas genom att utnyttja befintliga höjddata i kombination med den digitala höjd- modell som finns tillgänglig hos Läns- styrelsen. Sannolikheten att detta ska inträffa den närmsta tiden är låg. Beak- tar man den förväntade havsnivåhöj-
ningen om en knapp meter till 2100 i kombination med en extrem högvat- tensituation så är det ett faktum.
Den nordliga delen av Landskrona kommuns kuststräcka påverkas i min- dre utsträckning. Delar av Borstahu- sens Camping, Borstahusens hamn och Nedre gatan ligger under vatten.
Lindhs hamn och delar av Citadellom- rådet hamnar under vattenytan.
Dramatiska händelser inträffar i Landskronas södra del. Bostadsområ- det öster om Citadellet, hamnområdet, hela industriområdet samt stora delar av tippområdet täcks av havet. Havet följer Saxåns lopp och svämmar över strandkanterna. Delar av västra Hä- ljarp drabbas.
Mellan södra Häljarp och Saxtorpsko- gen har vattnet bildat en grund havs- vik.
Om havet stiger med 5 m
Under den så kallade Littorina-tiden för bortåt 7000 år sedan var havet 4 - 5 m högre än idag. Gamla strandvallar från Littorinatiden kan studeras vid Järavallen och på Exercisfältets västra kant längs Strandvägen. De gamla strandvallarna som ofta är uppbyggda av sten och sand kallas Järavallen.
I grova drag kan man följa den gamla strandlinjen genom att följa 5 meters höjdkurvan på en topografisk karta.
En noggrann höjdmätning av kom- munen ska göras under 2008.
Vattenståndet i Öresund varierar all- tefter vädersituationen, lufttryck, vind och strömmar. Vattenståndet varierar mer i norra Öresund än i södra. För Landskrona hamn beräknas det högsta vattenståndet ligga på 1,6 m över me-
delvattenståndet, medelhögvattens- tåndet på 0,9 m och medellågvatten på -0,6 och den lägsta nivån på -1,2 m un- der medelvattenståndet.
För bortåt 8500 år sedan var havsytan betydligt lägre än idag. Utanför Lands- krona finns lämningar av stenålders- boplatser ute i Öresund på 6 meters djup. Det innebär att havet har stigit ett tiotal meter på 1500 år.
Lägre havsnivå under stenåldern
Bakgrund
För ca 8500 år sedan var vattennivån i Öresund lägre än idag. Inlandsisen täckte fortfarande delar av norra halv- klotet efter istiden, medan Sverige närmast var isfritt.
Havsnivån började sakta stiga i takt med att isavsmält- ningen ökade. Samtidigt höjdes landytorna när trycket från isen lättade.
I grunda delar av Öresund hade stenåldersmänniskor etablerat bosättningar. Även utanför Landskrona har man hittat flera boplatser på nuvarande 6 m nivå vid bo- jen Pilhaken.
På ön Ven i Öresund liksom i Landskronas om- givningar finns ett stort antal boplatser från äld- re och yngre stenålder.
Däremellan, i vad som idag är Öresund, finns ytterligare boplatser och aktivitetsytor från en tid då den nuvarande havsbotten utgjorde fast land. Under tidig mesolitikum (övergången mellan jägarkulturen och bondekulturen) fanns en landbrygga mellan nuvarande Sverige och Dan- mark i södra Öresund. Det område som benämns Pilhaken låg då på det östra fastlandet, alldeles invid en smal havsvik och utmed Saxåns dåvarande utlopp. På gränsen mellan sött och salt vatten och i skydd av ön Ven och den dåvaran- de holmen Staffans bank, var läget för kustboplatser myck- et strategiskt.
Det är osäkert hur många boplatser som har funnits vid Pil- haken, men fyra fyndplatser, som alla tolkats som utkastla- ger eller boplatser, indikerar att det rör sig om flera stycken.
Boplatserna förefaller kunna dateras till tidig mesolitikum eller övergången mellan boreal och atlantisk tid, d v s vid ti-
den för de stora klimatförändringar som skulle komma att medföra att Öresund bildades.
Fyndmaterialet, som utgörs av torv, träbitar och brända grenar, hasselnötsskal, djurben och bearbetad flinta i form av bl a skrapor, knivar, spån och sticklar, ger intryck av att boplatserna varit lika ansenliga och välplanerade som kust- boplatser senare under stenåldern.
Boplatser från stenåldern i nutidens Öresund nära Pilhakens boj.
Strandäng- ens fåglar hotade
När havet höjs hotas strandängarna i Skåne och med dem alla fåg- lar som häckar i exem- pelvis Lundåkrabukten.
Strandängar kan inte vallas in och skyddas - då upphör de att vara strandängar, åt- minstone för många vadarfåglar. Zonen mellan högvatten- och lågvattenstånden är mycket viktig som fö- dokälla. Sedan är det många arter som före- drar fri sikt ut mot ha- vet på de ängar där de häckar.
Men strandhäckande fåglar är inte de enda som kan drabbas av framtida klimat- förändringar. Även flyttan- de fåglar kan få problem.
- När medeltemperaturen ökar och det blir varmare, kommer även våren igång tidi- gare, sägerMåns Bruunpå Länsstyrelsens naturskyddssek- tion. Såväl växter som larver utvecklas allt tidigare.
Flyttfåglar, som bor i Afrika och vars beteende styrs av
ljuset, kan hamna i trubbel.
Solen påverkas ju inte av våra klimatförändringar här nere på jorden, vilket gör att fåglarna riskerar att missa våren med dess födotopp.
- Vi har märkt att våren kommer allt tidigare och att fåglar som är i Sverige häckar tidigare, säger Måns Bruun.
Normalt är det fåglar som är i bäst kondition som kommer först och etablerar sig bäst. Om de missbedömer födotillgången överlever det färre ungar.
Han påpekar dock att det är oerhört svårt att göra en de- finitiv bedömning av vad som verkligen kommer att hända. Det finns en flexibi- litet i naturen som gör det svårt att förutse framtiden.
Måns Bruun påpekar att kli- matförändringarna även kan leda till indirekta effek- ter. Våra ansträngningar att komma bort från fossila bränslen leder till att vi stäl- ler alltmer ambitiösa krav på jord- och skogsbruket.
Det ska inte bara försörja oss med mat och möbler utan även bl a bränsle till bilar och ersättningsmate- rial för plast.
Om också naturbetesmarker- na odlas upp eller planteras med energiskog och om även spillprodukter från skogsbru- ket i framtiden kan användas för exempelvis etanolpro- duktion riskerar många in- sekters och andra djurs bo- platser att försvinna. Och om insekter försvinner, slår man undan benen för en del av få- gellivet eftersom de flesta svenska fåglar föder upp sina ungar på insekter och larver.
- För andra arter kan den läng- re växtsäsongen vara bra, de får längre reproduktionstid, säger Måns Bruun. Det är inte heller otroligt att nya arter kommer in.
Huruvida det är positivt eller negativt är svårt att säga. Ett exempel är grågåsen och den vitkindade gåsen som nu finns i rikliga mängder på Kristianstadsslätten och i sydvästra Skåne. Mildare vintrar och längre växtsäsong har troligen bidragit till att de trivs på våra breddgrader.
- Dessa fåglar är ett problem för jordbruket, säger Måns Bruun. Det är svårt att bli av med dem när de väl har etablerat sig.
Enkelbeckasinen och andra vadarfåglar är förlorare om strandängarna försvinner.
Grågåsen är en vinnare som gynnas av milda vintrar.
Ökad avrinning
När havet stiger måste kustnära områden vallas in för att inte hamna under vatten. Men fram- tida klimatförändringar påverkar både bäckar och sjöar liksom grundvattennivån, konsekven- ser som inte är lika lätta att hantera.
- Kommer det mycket regn över Rönneber- ga backar en vinterdag när det fortfarande är tjäle i marken, kombinerat med kraftig avsmältning, måste vattnet hitta nya vägar ner i havet, sägerOlle Nordell, Landskro- nas kommunekolog.
Risken är uppenbar att dagvattensyste- men inte kan ta hand om allt vatten som kommer på en gång, och då riske- rar vi att drabbas av bl a källaröver- svämningar.
Havsnivåhöjning och kraftiga regn or- sakar även höjning av grundvattenni- våerna. Landskrona har lågt liggande förorenade områden nära havet. Sti- gande grundvatten, som därefter sjun- ker undan, hotar att dra med sig föro- reningarna.
En stor del av avloppsledningarna i Landskrona ligger under den förvän- tade nya havsnivån. Det krävs pålitliga pumpstationer som pumpar upp vatt- net för transport vidare till reningsver- ket.
Många problem som uppkommer till följd av klimatförändringar går att
lösa, tack vare att vi lever i ett rikt och välorganiserat samhälle. Vi kan valla in stränder och bebyggelse samt pumpa bort det mesta av dagvattnet.
- Men om katastrofen slår till och exem- pelvis elen slås ut, kan det bli mycket be- svärligt.
Rönneberga backar
Reningsverket
När vattenledningarna för av- lopp och dagvatten, d v s regn, byggdes, fanns inget renings- verk i Landskrona. Så småning- om, på vissa håll redan på 1940- och 1950-talen, blev man varse att det inte var så lyckat att släppa ut allt avloppsvatten direkt i Öresund. Därför började man bygga reningsverk. Lands- krona fick sitt på 1960-talet. Av- loppsvatten och dagvatten gick i samma ledningar till renings- verket och vidare ut i Sundet.
Under de senaste 40 åren har man medvetet arbetat för att dela ledning- arna, för att på det sättet avlasta re- ningsverket. Målet är att dagvattnet ska rinna direkt ut i Öresund, med eventuell fördröjning i dammar och bäckar. Avloppsvattnet ska först passera genom reningsverket.
- Man vill inte ha allt regnvatten till re- ningsverket men ännu är alla ledningar inte delade, sägerJan-Erik Petersson, produk- tionschefen på reningsverket i Landskrona.
Arbetet syns i statistiken: 1994 regna- de det 726 millimeter över Landskrona och reningsverket fick ta emot drygt 7 miljoner kubikmeter vatten.
I fjor, 2007, regnade det mer, 791 milli- meter, men reningsverket passerades av 5,5 miljoner kubikmeter vatten.
Om klimatförändringarna blir de för- väntade, väntar mer regn. Eftersom vattenflödet till reningsverket redan har minskat som en följd av att dag- vattnet i allt större utsträckning förs direkt ut i Öresund, finns det ledig ka- pacitet som kan ta hand om framtidens myckna regnande.
Värre kan det bli med den förväntade havsnivåhöjningen. Reningsverket lig- ger lågt. Tidigt under 2008 års första högvatten stod vattnet bara 70 centi- meter under marknivån.
- Om havsnivån höjs och vi blir översväm- made, kan vi inte driva reningsverket vida- re, säger Jan-Erik Petersson.
Än så länge har man inte byggt upp beredskapen för den framtida havsni- våhöjningen. Problemet kan lösas dels med invallning, dels med att tuben för det utgående vattnet höjs över den förväntade havsnivån.
Saxån-Braån kan svämma över rejält även under sommaren.
Klimatarbete
Hur mycket CO
2får vi bort genom
KLIMP-arbetet?
Landskrona kommun har satt upp som mål att koldioxiduts- läppen i kommunen som geo- grafisk enhet ska minska med 4 procent per invånare till år 2010 räknat från år 1990.
Målet innebär att koldioxidutsläppen måste minska med 66 000 ton från år 2002 till år 2010.
I oktober 2005 antog kommunstyrel- sen en klimatstrategi. Åtgärderna i kli- matstrategin medför en minskning av de årliga utsläppen enligt tabell, se sida 22.
KLIMP 2006-2010, status
Landskrona kommun ansökte 2005 om medel till klimatinvesteringsåtgär- der, KLIMP-bidrag, till ett tiotal pro- jekt för att reducera kommunens kol- dioxidutsläpp. Kommunen erhöll 17 miljoner kronor för perioden 2006 - 2010. Här ges en kort redovisning av de projekt som beviljats medel.
Öresundsparken
KLIMP-åtgärden innebär att 115 hus i Öresundsparken ska anslutas till fjärr- värme och detta har också uppnåtts.
Detta har inneburit ett minskat kol- dioxidutsläpp med 408 ton/år. Det har även inneburit en konvertering av 1 211 MWh el till fjärrvärme vilket också ger en betydande miljövinst.
Man har även minskat energianvänd- ningen med 192 MWh beroende på en bättre verkningsgrad i fjärrvärme jäm- fört med en oljepanna.
Småhus
Enligt åtgärden ska 300 småhus anslu- tas till fjärrvärme under år 2006-2009.
Hittills har 162 hus anslutits till fjärr- värmen i projektet. Detta har hittills inneburit ett minskat koldioxidutsläpp med 491 ton/år. Det har även innebu- rit en minskning av elenergianvänd- ningen med 1 379 MWh/år vilket ock- så ger en betydande miljövinst.
Utbyggnad av fjärrvärme till Asmundtorp
Åtgärden ingår inte längre som ett KLIMP-projekt utan stöds av annat bidrag.
Bidrag till passivhus
Målet med åtgärden är att 100 hus ska byggas som passivhus. Inga bidrag för
byggnation av självuppvärmande hus har sökts under 2006 och 2007.
Landskrona kommun har fattat beslut att satsa hårt på passivhus och energis- nålt byggande för framtiden. Kom- munstyrelsen beslöt under 2007 bl a att inleda diskussioner med samtliga de exploatörer som har nu gällande ex- ploateringsavtal med Landskrona kommun, för att därigenom åstad- komma att planerade ny-, om- och till- byggnationer uppfyller kriterier för passivhus. Vi hoppas att det ska leda till att byggandet av passivhus sätts igång.
Passivhusen i Glumslöv har extratjock isolering och värmeväxlare som tar tillvara på inomhusluftens värme.
Ny biogaspanna till fjärrvärme- nätet
Tack vare installationen av en ny och större biogaspan- na i juni 2007 har vi ökat förbränningen av biogas (deponigas) med 100%.
Biogasen utgjorde 2007 4%
av den totala bränslean- vändningen vilket kan jäm- föras med 2% 2006 då vi hade en mindre panna. Siff- ran kommer antagligen att öka för 2008 då pannan inte var i full drift förrän i mitten av året. Biogaspannan har inneburit en minskning med 6 058 ton koldioxide- kvivalenter/år, dels genom en minskning av naturgas- förbränningen och dels ett minskat läckage av metang- as på Lundåkradeponin.
Bidrag vid köp av gasfordon
Enligt den ursprungliga an- sökan skulle bidrag ges för totalt 400 bilar under pro- gramperiodens 3,5 år. Detta har bl a på grund av rege- ringens miljöbilspremie nu reviderats till 300 bilar. Bi- drag har totalt betalats ut till 6 bilar under 2006 och 2007.
Transportsam- ordning
Åtgärden löper i enlighet med plan. Se "Företag och transporter".
Information och folkbildning
Åtgärden löper i enlighet med plan. Se artikel om kli- matinformatören.
Transportsamordning och klimatinformation kommer även att minska koldioxi- dutsläppen.
Åtgärd Utförd/plane-
ras utföras
Årlig minskning av koldioxid Fjärrvärmeledning Hel-
singborg - Landskrona
Utförd 20 340 ton
Övergång till gasdrift på dieselbussar i stadstrafik
Utförd 102 ton
Anslutning av fjärrvärme till Öresundsparken
Utförd 408 ton samt minskad energi- mängd av 1 403 MWh (motsva- rar 140 ton CO2)
Anslutning av fjärrvärme till småhus
Pågår fram till och med år 2009
1 060 ton samt minskad energi- mängd av 1 255 MWh (motsva- rar 53 ton CO2)
Ny biogaspanna i fjärrvär- menätet
Utförd 6 058 ton
Bidrag vid köp av gasfor- don
Pågår fram till och med år 2009
1 462 ton
Bidrag till passivhus Pågår fram till och med år 2009
407 ton
Anslutning av fjärrvärme till flerbostadshus
2009-2010 429 ton
Utbyggnad av fjärrvärme i Asmundtorp
321 ton Energieffektiva hushålls-
maskiner
2008 263 000 kWh (motsvarar 26 ton CO2)
Offentliga lokaler som
passivhus 2008-2012 327 ton
Cykelprojekt 2008-2012 499 ton
Komplettering med en
fjärde trådbuss 2008-2009 76 ton
Energieffektiviserings- åtgärder i kommunens byggnader
Pågår fram till och
med år 2008 1 345 ton, energibesparing vär- me 7 525 MWh/år och min- skad elanvändning 1337 MWh/år
Summa totalt 33 000 ton
Utförda och planerade klimatåtgärder.
Företag &
transporter
Landskrona kommun betalar, tack vare statliga KLIMP-bidrag, endast hälften av kostnaden för en transportkonsult som ska hjälpa företag att effektivisera och miljöanpassa sina trans- porter. För många företag utgör detta ett nytänkande.
- Än så länge går det trögt, säger Lars Lindström, Landskrona kommuns trans- portsamordnare. Företagen tycker att de re- dan har koll på sina transporter, eller att det är för dyrt med konsulten, trots att kommunen betalar hälften.
Än så länge är det bara tre företag som funderar på om de ska gå vidare.
Det är förvisso inte lätt att från Lands- kronas horisont minska transporterna i kommunen. En stor del av transpor- terna sker på E6:an och då handlar det mesta, 70 procent, om transittrafik.
Den trafiken har varken sin startpunkt eller sitt mål i Skåne.
Men en del kan man trots allt göra på lokal nivå. Lars Lindström försöker ar- beta i tre etapper: Om företaget går med i projektet, är första steget att in- ventera nuläget för att få fram ett be- slutsunderlag. Det andra steget är att identifiera lämpliga åtgärder, som är effektiva både ekonomiskt och miljö- mässigt. Slutsteget, det tredje, innebär att företaget tar fram en transportpoli-
cy som man använder som verktyg i det framtida arbetet med transporter.
- Sedan jag började i oktober 2007 har jag hunnit ta kontakt med de företag som har flest antal anställda, säger Lars Lind- ström. Sedan arbetar jag mig neråt mot mindre företag men det är möjligt att vi får lägga om sättet att arbeta.
Det ingår både små och stora frågor i arbetet. I något fall har företag som han har mött framställt kravet på buss- hållplats på närmare håll. Kravet har framförts till Skånetrafiken, men ännu utan synbar effekt. Det är en process som tar tid och där både kommun och Vägverket har sina ansvarsområden.
- Det är möjligt att man får ta ett samlat grepp på ett område för att se om fler företag har intresse av hållplatser, säger Lars Lind- ström.
En omlastningscentral står högt uppe på Lars Lindströms önskelista. I cen- tralen är det tänkt att transporterna som ska till företag i Landskrona om- lastas till en eller ett par varubilar, som i sin tur är de enda godsbilar som får åka in i centrum. Systemet är ännu inte igång.
- Det finns egentligen inga bra svenska exempel, säger Lars Lindström. De har kommit igång men självdött när det inte har visat sig vara ekonomiskt lönsamt. Ett åke- ri här i Landskrona kör ut gods till Ven efter omlastning på åkeriet. Så istället för ett antal bilar med lite gods destinerat Ven så går en bil med allt gods till Ven. Ett lyckat exempel på omlastning som vi ska titta närmare på.
En lämplig väg för företagen vore att medvetet ställa miljökrav på sina trans- portörer.
- Då tror jag att vi skulle få både billigare och miljövänligare transporter, säger Lars Lindström.
Tipsfråga 4
Hur många procent av trafiken på E6:an utgör transittrafik?
1. 50 % X. 70 % 2. 85 %
Klimatinformatör Håkan Almström har ordet
Biogasbilar
Tack vare KLIMP-bidrag kan Landskrona kommun ge ersätt- ning för en del av merkostna- den vid inköp av en biogasdriv- en bil. Trots bidraget har bara sex bilar köpts och tilldelats bi- drag.
- Från början kunde vi ge bidrag även till privatpersoner men när regeringen beslutade att ge en miljöbilspremie på 10 000 kronor till privatpersoner, ändrades våra regler, sä- ger Håkan Almström, Landskrona kom- muns klimatinformatör. Numera kan vi ge bidrag bara till företag och organisationer.
Bidraget uppgår till högst 30 procent av mellanskillnaden till en bensin- eller dieselbil om inköparen är en vinstdri- vande verksamhet och högst 50 pro- cent till en icke vinstdrivande.
Att bidraget bara har delats ut till sex bilar är naturligtvis en besvikelse. Det finns flera förklaringar, menar Håkan Almström.
- Gastankningsmöjligheterna är begränsa- de, få mackar erbjuder än så länge gastank- ning, säger han. Det upplevs också som att biogasdrivna bilar bara kan klara av korta körsträckor.
Det handlar delvis om fördomar, på- pekar Håkan Almström. Biogasnätet byggs ut hela tiden, liksom tanknings- möjligheterna. Bilarnas körsträcka är betydligt längre än folk tror, även om den inte är lika lång som i moderna bensinbilar.
- Vissa människor är kanske misstänk- samma mot tekniken och fruktar att gasbi- lar kan explodera, vilket de inte kan.
Han menar att satsningen på biogas är en mer gedigen miljösatsning än eta- nol. Bilister som köper bilar som kan drivas med etanol får en miljöbilspre- mie men kan även köra på vanlig bensin.
- Det är lite grann som att både ha ka- kan och äta den om man inte alltid tankar med etanol, säger han.
Även om biogasbilar är dyrare i inköp än bensin- och dieselbilar, är de billiga- re att köra.
- Det viktiga är att man kan minska sina klimatfarliga utsläpp kraftigt, och samtidigt spara lite pengar, säger Håkan Almström.
Passivhus
Landskrona kommun har även fått pengar för att kunna ge bidrag till dem som bygger superisolerade hus, s k passivhus. Bidraget täcker högst 36 procent av merkostnaden för att bygga ett sådant hus.
- Passivhus definieras som hus som inte behöver tillskottsvärme, säger Håkan Alm- ström. De boende själva och alla apparater räcker för att hålla huset varmt.
Det finns olika uppgifter om huruvida passivhus verkligen är dyrare att bygga än traditionellt byggda hus. Schablon- mässigt räknar man med att merkost- naden är ungefär 8 procent, men den
som bygger måste visa att huset var dyrare för att kunna erhålla bidraget.
- Det tillåts viss stödvärme, 10W per kvadratmeter och år. Även om man utnytt- jar stödvärmen fullt ut är ett passivhus billi- gare att bo i än ett "vanligt" hus.
Det handlar inte om dramatiska skill- nader, men om cirka 500 kronor per månad.
- Framför allt bidrar man till bättre mil- jö, säger Håkan Almström. Den klimat- mässiga vinsten för en villa är cirka 1 500 kg koldioxid per år, vilket är mycket.
Än så länge har ingen ansökt om bi- drag för att bygga passivhus. Kommu- nen har nyligen, i maj 2008, genomfört ett internt utbildningsseminarium med alla inblandade aktörer för att stimulera intresset.
Övrigt
I Håkan Almströms övriga arbetsupp- gifter ingår att informera även om andra pågående KLIMP-projekt: om utbyggnaden av fjärrvärmenätet, bio- gaspannan på soptippen där biogas samlas in och leds in i fjärrvärmenätet samt om satsningen på cykling.
- I slutet av sommaren hoppas jag få fär- dig en cykelkarta, säger han.
Han tror att staden vilar på en slum- rande cykelkultur - för inte så länge se- dan cyklade Landskronaborna betydligt mer än de gör nu.
Kommande KLIMP-projekt
Landskrona kommun har lämnat in en KLIMPansökan för pe- rioden 2008 - 2012. Na- turvårdsverket fattade i maj beslut om att till- dela Landskrona kom- mun medel till projekt 2, 4 och 5.
- Ansökan innehåller 6 åt- gärder inom sektorerna energi, service, hushåll och transporter.
Åtgärder saknas inom indu- strisektorn för att ansökan skulle vara så heltäckande som kommunen hade önskat, säger KLIMP-samordnarenCharlot- ta Barthelson.
Landskrona kommuns ut- släpp av koldioxid ligger högt från sektorerna indu- stri och transporter.
- Transporter arbetar vi med i det pågående transportsamord- narprojektet. I denna ansökan har vi inom transportsektorn med två åtgärder. Den ena in- nebär att en fjärde trådbuss in- förskaffas eftersom det finns behov av en fjärde buss på tråd- bussträckningen. Trådbussen är till skillnad från andra alterna- tiv helt utsläppsfri. Elen som trådbussen drivs av härstam- mar från vindkraft. Den andra åtgärden inom transportsektorn är ett cykelprojekt. Det omfat- tar bl a att kommunen uppför byggnad för säker cykelförva- ring vid Landskrona station och enklare varianter vid Hä- ljarps och Glumslövs stationer.
Detta är ett önskemål från många som arbetar i indu- striområdena i Landskrona där stadsbusstrafik saknas. Genom att cykeln kan placeras stöldsä- kert på stationen över natten och under helger tror vi att fler väljer att åka med tåg till ar- betsplatsen och många bilresor mellan exempelvis Helsingborg och Landskrona sparas in, sä- ger Charlotta Barthelson.
Däremot har kommunen inte fått med någon åtgärd från industrisektorn inom KLIMP-programmet.
Inga av de kontaktade före- tagen hade några aktuella eller i det läget tänkbara projekt att söka för. Ett fö- retag kan högst få 30 % av merkostnaden i bidrag och projektet får inte vara lön- samt på kort sikt, enligt re- gelverket för KLIMP. Bi- drag ges inte heller till projekt som redan påbör- jats eller som skulle ha ge- nomförts även utan KLIMP-bidrag.
- Vi ville gärna ha med åt- gärder även inom industrisek- torn, men det var inget företag som nappade på erbjudandet om att vara med i KLIMP-an- sökan. I stället får vi arbeta med industrins utsläpp av väx- thusgaser på andra sätt. Ett sätt är det miljömålsarbete som pågår i kommunen där miljö- mål har tagits fram bl a för be- gränsad klimatpåverkan från industriverksamheter. Målen har arbetats fram tillsammans med en arbetsgrupp från indu- strin. Miljönämnden kommer även att fokusera på industrins transporter och energianvänd- ning i tillsynen.
Om ett tredje projekt inom KLIMP-programmet går i lås, får Landskronaborna köpa energieffektiva hus-
hållsmaskiner till ett förmån- ligt pris.
- Om 1 000 Landskronabor byter ut sina kylar och frysar kan vi spara 4 GW el under maski- nernas livslängd.
Här är en kortfattad lista över KLIMP-projekten i den nya ansökan:
2. Energieffektiva hus- hållsmaskiner
Kommuninvånare erbjuds att byta ut sina gamla hus- hållsmaskiner mot energi- effektivare till ett
fördelaktigt pris. Pengarna går inte till subvention av maskinerna utan till infor- mationsinsatser.
Kommunens investering:
152 200 kr
Vitvaruleverantörer:
572 800 kr
Sökt KLIMP-bidrag: 263 000 kr
Total investering:
988 000 kr
Miljövinst: Totalt minskad användning av elenergi med ca 4 GWh/år.
Miljöfarliga ämnen om- händertas, såsom freon.
