Tillgängliga miljödata och konsekvensbedömningar är alltid förenade med antaganden och generaliseringar. Även tillgängliga tekniska uppgifter är ännu preliminära. Brister i data kan medföra osäkerhet och dålig noggrannhet i utredningsarbetet.
Under beskrivningsarbetet identifieras eventuella osäkerhetsfaktorer så heltäckande som möjligt och deras betydelse för tillförlitligheten i konsekvensbedömningarna uppskattas.
Detta beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen.
6 TILLSTÅND OCH PLANER SOM KRÄVS 6.1 Miljökonsekvensbeskrivning
Enligt 4 § MKB-lagen (468/1994) ska det för projekt som kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser tillämpas bedömningsförfarande enligt lagen. Enligt MKB-förordningen 2 kap. 6 § punkt 7 e (713/2006, ändring 359/2011) ska MKB-processen tillämpas på vindkraftsprojekt när antalet enskilda vindkraftverk är minst tio stycken el-ler totaleffekten är minst 30 MW. Beskrivningsprocessen tillämpas dessutom på projekt som sannolikt medför, med hänsyn tagen också till kumulativa effekter, betydande mil-jökonsekvenser med avseende på slag eller omfattning.
Lapplands NTM-central har 16.4.2014 lämnat utlåtande (Dnro LAPELY/2/07.04/2014) om tillämpning av MKB-process i vindkraftprojektet vid Reväsvaara. Enligt utlåtandet ska MKB-processen tillämpas på projektet beroende på projektets konsekvenser för nat-ionellt värdefulla och landskapsmässigt känsliga objekt.
Den projektansvarige har inlett MKB-processen för vindkraftprojektet vid Reväsvaara genom att upprätta detta MKB-program. Efter beslutet om att MKB-process krävs har antalet vindkraftverk som granskas i projektet höjts från åtta kraftverk i MKB-behovsprövningsfasen till 10–15 kraftverk varvid MKB-processen ska tillämpas på pro-jektet även på grund av vindkraftverkens antal. MKB-dokumentet och kontaktmyndig-hetens utlåtande om det utgör en förutsättning för att få tillstånd för projektet.
6.2 Planläggning
På planområdet finns inga gällande general- eller detaljplaner (kapitel 4.1.2.3). Samti-digt med MKB-processen har utarbetandet av en delgeneralplan för den planerade vind-kraftsparken inletts. De utredningar som görs i samband med MKB-processen, till ex-empel utredningar av natur, fågelliv och landskap, samt konsekvensbedömningar utgör också utredningsmaterial för planeringen.
6.3 Nyttjanderätt och arrendeavtal
Området ägs av privata markägare och UPM har tecknat arrende- och nyttjanderättsavtal i området för produktion av vindkraft.
6.4 Bygglov och flyghindertillstånd
Bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) söks för alla nya byggnat-ioner. Lovet söks hos bygglovsmyndigheten i aktuell kommun som vid beviljande av lovet kontrollerar att planen är i överensstämmelse med fastställd detaljplan och bygg-bestämmelser. Genom ändringen (134/2011) av markanvändnings- och bygglagen blev det möjligt att bevilja bygglov för vindkraftverk direkt på generalplanens grund (77a §).
Bygglov behövs innan byggandet påbörjas. Även beviljande av bygglov förutsätter att processen för miljökonsekvensbeskrivning har slutförts.
Säkerheten och smidigheten för flygtrafiken kan försvåras av så kallade flyghinder. För att sätta upp ett flyghinder krävs enligt luftfartslagen (1194/2009) ett flyghindertillstånd, behovet av detta definieras i 165 § luftfartslagen. I praktiken kräver alla över 60 meter höga konstruktioner (nära flygstationer 30 meter) flyghindertillstånd som söks hos
Tra-fiksäkerhetsverket Trafi. Till ansökan bifogas utlåtande från Finavia om ärendet och det egentliga flyghindertillståndet lämnas av Trafi. Enligt luftfartslagen får inte flyghinder störa flygtrafiken eller anläggningar som tjänar luftfarten och det får inte sättas upp så att det av misstag kan förväxlas med anläggningar eller märken som tjänar luftfarten.
Projektområdet finns inte inom hinderytor för de närmaste flygstationerna (Rovaniemi och Kemi-Torneå) (figur 6-1).
Innan byggande av varje vindkraftverk söks flyghindertillstånd enligt luftfartslagen.
Figur 6-1. Hinderytor för de närmaste flygstationerna Rovaniemi och Kemi-Torneå. (Finavia 2014)
6.5 Försvarsmaktens godkännande
Vindkraftverk kan påverka radarobservationer och Försvarsmaktens verksamhet. Den projektansvarige ska därför begära utlåtande om den planerade vindkraftsparken från Försvarsmaktens huvudstab. Godkännandet är en förutsättning för att genomföra pro-jektet. Huvudstaben hämtar in ställningstaganden från olika försvarsgrenar och centra för att forma en samlad ståndpunkt för Försvarsmakten.
Den projektansvarige har begärt utlåtande från Försvarsmakten om det planerade vind-kraftprojektet vid Reväsvaara. Försvarsmakten har i sitt utlåtande från november 2013 konstaterat att projektet inte bedöms ha betydande inverkan på Försvarsmaktens verk-samhet och att Försvarsmakten inte motsätter sig projektet.
6.6 Miljötillstånd och vattentillstånd
För vindkraftverk kan det från fall till fall krävas miljötillstånd enligt miljöskyddslagen (86/2000) om de till exempel placeras mycket nära bebyggelse och kan medföra besvär enligt lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920). I fallet vindkraftverk kan konsekvenser som innebär besvär vara buller och blinkande skugga från rotorbladens rotation.
Projekt kan kräva tillstånd enligt vattenlagen (587/2011) om det äventyrar det naturliga tillståndet för en bäck eller innebär andra ändringar i vattendrag. Tillstånd enligt vatten-lagen kan vid behov sökas tillsammans med miljötillstånd.
6.7 Tillstånd enligt elmarknadslagen och anslutning till elnätet
Byggande av kraftledning med minst 110 kV kräver tillstånd enligt elmarknadslagen och söks hos Elmarknadsverket. Tillståndet gäller behovet av elöverföring, inte byggan-det av kraftledningen.
Anslutning till Tornionlaakson Sähkö Oy:s nät har diskuterats och nätanslutningsavtal sluts när projektet framskrider.
6.8 Anslutningstillstånd
Byggande av nya anslutningar för enskild väg eller förbättring av befintliga anslutningar kräver anslutningstillstånd som NTM-centralen lämnar.
6.9 Undantag från vissa bestämmelser i naturskydds- och vattenlagen
Om uppförandet av vindkraftpark och tillhörande verksamheter har en skadlig inverkan på arter som behöver särskilt skydd, fridlysta arter eller arter enligt bilaga IV(a) till ha-bitatdirektivet (92/43/EEG), söker den projektansvarige vid behov undantag enligt na-turvårdslagen.
Med stöd av 42 § naturvårdslagen (1996/1096) har det fridlysts arter vars existens blivit hotad, eller om fridlysning av någon annan anledning visat sig behövlig. Det är förbju-det att plocka eller förstöra fridlysta växter eller deras delar. Med stöd av 47 § natur-vårdslagen är det förbjudet att förstöra eller försämra en förekomstplats som är viktig för att en art som kräver särskilt skydd skall kunna fortleva. Ett förbud träder i kraft när NTM-centralen har fattat och delgivit beslut om områdets gränser. Arter som kräver särskilt skydd är sådana hotade arter som uppenbart hotas av utrotning. Arterna framgår av naturvårdsförordningens bilaga 4. NTM-centralen kan bevilja tillstånd att frångå frid-lysningsreglerna för växtart eller förbud rörande art som kräver särskilt skydd, om ar-tens skyddsnivå bibehålls på en gynnsam nivå.
Med stöd av 49 § naturvårdslagen (1096/1996) är det förbjudet att förstöra och försämra platser där de djurarter som nämns i bilaga IV (a) till habitatdirektivet förökar sig och rastar. Dessa arter är arter inom det så kallade strikta skyddssystemet. De arter som fö-rekommer i Finland finns uppräknade i bilaga 5 till naturvårdsförordningen. Förbudet gäller alla föröknings- och rastplatser utan att särskilt beslut fattats om dem. NTM-centralen kan lämna undantag för förbudet bara på strängt definierade grunder som framgår av artikel 16 (1) habitatdirektivet.
6.10 Andra eventuella tillstånd Specialtransporttillstånd
En transport behöver specialtransporttillstånd om den överskrider de tillåtna mått- eller massagränserna för normal trafik Du ansöker om specialtransporttillstånd skriftligt ge-nom att skicka ansökningsblanketten eller en fritt formulerad ansökan per e-post, fax el-ler post till NTM-centralen i Birkaland. NTM-centralen i Birkaland beviljar alla tillstånd för specialtransporter i Finland med undantag för Åland. Transport av vindkraftverkens komponenter kan kräva att specialtransporttillstånd söks.
Avtal om placering av kabel, rör, elledning eller annan motsvarande konstruktion inom vägområde
Placering av kabel, rör, elledning eller annan motsvarande konstruktion på vägområde kräver att avtal sluts med NTM-centralen.
Arbetstillstånd för arbete på vägområde
Om du utför arbete i anknytning till landsväg eller på vägområde behöver du ett arbets-tillstånd som beviljas av NTM-centralen.
Konsekvenser för tv- och radiosändningar
I samband med MKB-processen begärs ett utlåtande från Digita Oy om projektets kon-sekvenser för tv- och radiosändningar.
Påverkan på väderradar
Vindkraftverk kan påverka funktionen för väderradar om radaranläggningen ligger nära vindkraftverken. I samband med MKB-processen begärs ett utlåtande från Meteorolo-giska institutet om projektets påverkan på väderradar.
7 FÖREBYGGANDE OCH LINDRANDE AV SKADOR
En av avsikterna med processen för miljökonsekvensbeskrivning är att klargöra möjlig-heterna att förebygga och lindra de skador som projektet ger upphov till. Under bedöm-ningsarbetet utreds möjligheterna att förebygga och begränsa projektets skadeverkning-ar på till exempel mskadeverkning-arkanvändning, människor, landskap och natur. En utredning om åt-gärder för att lindra skador ingår som ett eget kapitel i konsekvensbeskrivningen.
8 UPPFÖLJNING AV PROJEKTETS KONSEKVENSER
I samband med att konsekvenserna klarläggs upprättas ett förslag till innehåll för pro-jektets uppföljningsprogram för miljökonsekvenser. Uppföljningens mål är att
- generera kunskap om projektets konsekvenser
- klarlägga vilka förändringar som är en följd av projektets genomförande - klarlägga hur konsekvensbedömningens resultat motsvarar verkligheten - klarlägga hur åtgärder för att lindra skador har fungerat
- inleda nödvändiga åtgärder om det uppträder oförutsedda, betydande skador.
KÄLLOR
Arbets- och näringsministeriet 2013. Valtioneuvoston selonteko eduskunnalle 20. pä-ivänä maaliskuuta 2013. VNS 2/2013 vp. Arbets- och näringsministeriets publikationer.
Energia ja ilmasto. 8/2013.
Auri, J. 2012. Siikajoen Vartinojan ja Isonevan tuulipuistohankealueen sulfaattimaaesi-selvitys. Geologiska forskningscentralen. 14 s.
BirdLife 2014. Webbsidor. [http://www.birdlife.fi/suojelu/paikat/index.shtml]
(7.5.2014)
Byman & Ruokonen Oy 2001. Voimalinjojen maisemavaikutukset. Maisemakuvan ar-viointimenetelmä. Kirjallisuusselvitys ja kyselytutkimus.
Centralen för turistfrämjande 2014. Kommunspecifik turiststatistik.
[http://www.mek.fi/tutkimukset-ja-tilastot/majoitustilastot/alueittain-ja-kunnittain/]
(15.5.2014)
de Ferranti, Jonathan 2014. Digital elevation data.
[http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html#scand] (6.5.2014) Energiateollisuus ry 2014. Kunnat sähkön käytön suuruuden mukaan.
[http://energia.fi/tilastot-ja-julkaisut/sahkotilastot/sahkonkulutus/sahkon-kaytto-kunnittain] (19.5.2014)
European Environment Agency 2013. Corine Land Cover 2006 seamless vector data.
Version 17 (12/2013). [http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/data/clc-2006-vector-data-version-3] (6.5.2014)
Finavia 2014. Lentoesteet. [https://www.finavia.fi/fi/lentoesteet/] (5.6.2014) Finlands miljöcentral 2014. Kansallismaisemat. [http://www.ymparisto.fi/fi-FI/Luonto/Maisemat/Kansallismaisemat] (7.5.2014)
Holttinen, H. 2004. The Impact of Large Scale Wind Power Production on the Nordic Electricity System. VTT Publications 554. Esbo 2004.
Institutet för hälsa och välfärd 2014. Ihmisiin kohdistuvien vaikutusten arviointi -käsikirja. [http://www.stakes.fi/FI/Etusivu.htm] (30.4.2014).
Johansson, P., Sahala, L. & Virtanen, K. 2000. Rantamerkit, tuulikerrostumat ja moreenikerrostumat geologisina luontokohteina.
Juho R. 2014. Ylitornion Vesi- ja Viemärilaitos. Muntlig information 14.5.2014 Kalleinen, L. 2013. Reväsvaaran tuulivoimapuiston luontoselvitys. Natans Oy.
Kalliola, R. 1973. Suomen kasvimaantiede. WSOY.
Kalpio, S. & Bergman, T. 1999. Lapin perinnemaisemat. Lapin ympäristökeskus ja Metsähallitus. 236 s. Alueelliset ympäristöjulkaisut 116.
Karlin, O-P. 2014. Maakotkaselvitys Ylitornion Reväsvaaran alueella 2013–2014.
Karlin O-P. 2013a. Ylitornion Reväsvaaran muuttolinnustoselvitys 2013.
Karlin O-P. 2013b. Ylitornion Reväsvaaran pesimälinnustoselvitys 2013.
Koskimies, P. & Väisänen, A. 1988. Linnustoseurannan havainnointiohjeet (2. painos).
Helsingin yliopiston eläinmuseo.
Lapplands NTM-central 2013. Ympäristövaikutusten arviointimenettelyn soveltami-nen, Yli-Kaakakon tuulivoimapuisto, Tornio. Beslut 17.12.2014.
LAPELY/16/07.04./2013
Lokio Jarmo 1997. Lapin kulttuuriympäristöohjelma. 289 s. Lapin ympäristökeskus.
Meteorologiska institutet 2014a. Ilmanlaatu Lapissa parantunut edelleen.
[http://ilmatieteenlaitos.fi/tiedote/433239] (19.5.2014) Meteorologiska institutet 2014b. Stationsbeskrivningar
[http://www.ilmanlaatu.fi/mittaaminen/verkot/asemat/tarkemmat_tiedot.php?AreaSelect
=41&RegionSelect=valitse&StationEnd=valid&action=fetchStations&info_mode=fetch
&TypeRegionCode=08] (19.5.2014)
Miljöförvaltningen 2014a. OIVA – Ympäristö- ja paikkatietopalvelu.
[http://wwwp2.ymparisto.fi/scripts/oiva.asp] (16.5.2014)
Miljöförvaltningen 2014b. MKB-projekt.
[http://www.ymparisto.fi/fi-FI/Asiointi_ja_luvat/Ymparistovaikutusten_arviointi/YVAhankkeet?n5=2] (9.5.2014) Miljöförvaltningen 2013. Riksomfattande mål för områdesanvändningen.
[http://www.ymparisto.fi/fi-FI/Elinymparisto_ja_kaavoitus/Maankayton_suunnittelujarjestelma/Valtakunnalliset_al ueidenkayttotavoitteet] (7.5.2014)
Miljöministeriet 2014. Tuulivoimaloiden melun mallintaminen. Ympäristöhallinnon ohjeita 2/2014.
Miljöministeriet 2012. Tuulivoimarakentamisen suunnittelu. Ympäristöministeriön ohjeita 4/2012.
Miljöministeriet 2010. Finlands rapport till EU om verkställigheten av habitatdirektivet uppdelat på arter och naturtyper 2001–2006.
Miljöministeriet 2006. Tuulivoimalat ja maisema. 40 s. Suomen ympäristö 5/2006.
Miljöministeriet 1992a. Maisemanhoito (Landskapsvård). Maisema-aluetyöryhmän mietintö I.
Miljöministeriet 1992b. Arvokkaat maisema-alueet (Värdefulla landskapsområden).
Maisema-aluetyöryhmän mietintö II.
Motiva 2014. Årlig elförbrukning i villor.
[http://www.motiva.fi/taustatietoa/energiasanasto_ja_-yksikot/teho-_ja_energiayksikot]
(19.5.2014)
Muhonen, Matleena & Savolainen, Mervi 2014. Etelä- ja Keski-Lapin kulttuurisemat ja maisemanähtävyydet. Valtakunnallisesti ja maakunnallisesti arvokkaiden mai-sema-alueiden päivitys- ja täydennysinventointi 2011-2013.
Museiverket 2014a Paikkatietoaineistot (RKY 2009, muinaisjäännökset).
[http://www.nba.fi/fi/File/1658/paikkatietolisenssi.pdf] (1/2014) Museiverket 2014b. Världsarvsobjekten i Finland.
[http://www.nba.fi/fi/museot/maailmanperintokohteet_suomessa] (8.5.2014)
Pedersen, C 2012. Low-frequency noise from large wind turbines – additional data and assessment of new Danish regulations. Low frequency noise conference 2012, Confe-rence Proceedings, Startford-upon-Avon, UK.
Poromies 2014 Poromies-tidningen 2/2014. Tilasto paliskuntien poromääristä ja taloudesta poronhoitovuonna 2012−2013. Renbetesföreningen.
Pöyry Finland Oy 2011. Aavasaksan seudun master plan 2025
Rajasärkkä Ari, Below Antti, Hario Martti, Lehikoinen Aleksi , Lehikoinen Esa, Lehtiniemi Teemu, Mikkola-Roos Markku, Tiainen Juha, Valkama Jari & Vä-isänen Risto A. 2012. Lintujen alueellinen uhanalaisuus Suomessa. Linnut vuosikirja 2012.
Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (toim./eds.) 2010. Suomen lajien uhanalaisuus –Punainen kirja 2010. Miljöministeriet & Finlands miljöcentral, Helsingfors. 685 s.
Riksantikvarieämbetet 2014. Geografisk information för Norrbottens län [http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/] (1/2014)
RKTL 2014. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet http://www.rktl.fi/riista/suurpedot/
RKY 2009. Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt. Museiverket [http://www.rky.fi/read/asp/r_default.aspx] (5.5.2014)
Social- och hälsovårdsministeriet 1999 Ympäristövaikutusten arviointi. Ihmisiin koh-distuvat terveydelliset ja sosiaaliset vaikutukset (Konsekvenser för människors hälsa och sociala förhållanden). Oppaita 1999:1.
Statistikcentralen 2014a. Kuntien avainluvut
[http://tilastokeskus.fi/tup/kunnat/kuntatiedot/578.html] (15.5.2014)
Statistikcentralen 2014b. Aloittaneiden ja lopettaneiden yritysten määrä. Statfin -tilastotietokanta. [http://pxweb2.stat.fi/] (15.5.2014).
Suomen lepakkotieteellinen yhdistys 2014 Lepakkotietokanta [http://www.lepakkohavainnot.info] (16-5-2014)
The Danish Ministry of the Environment 2011. Statutory Order of Noise from Wind Turbines. Translation Of Statutory Order no. 1284 of 15 December 2011.
Tornionseudun metsästysseura r.y. (2014). Förbundets verksamhetsområden.
[http://www.tsms.fi/sites/alueet.html] (5.5.2014)
Trafiksäkerhetsverket Trafi 2013. Ohje tuulivoimaloiden päivämerkintään, lentoeste-valoihin sekä valojen ryhmitykseen (Anvisning för vindkraftverkens dagutmärkning, flyghinderljus och gruppering av ljus). 31.1.2013.
[http://www.trafi.fi/filebank/a/1359714769/1975bef84bde11c9a4c68f403c7e7d9a/1129 0-Trafi_ohje_tuulivoimaloiden_paivamerkinta_ja_estevalot.pdf] (8.5.2014)
Trafikverket 2014a. Tiira rapporteringsportal.
Trafikverket 2014b. Järnvägarnas person- och godstrafik.
[http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/aineistopalvelut/tilastot/rautatietilastot/rautat eiden_henkilo_tavara] (14.5.2014)
Trafikverket 2014c. Trafikmängdskartor.
[http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/aineistopalvelut/tilastot/tietilastot/liikennema arakartat] (19.5.2014)
Trafikverket 2012. Tuulivoimalaohje, ohje tuulivoimalan rakentamisesta liiken-neväylien läheisyyteen (Vindkraftverk, anvisning om byggande av vindkraft i närheten av trafikleder). Liikenneviraston ohjeita 8/2012.
[http://www2.liikennevirasto.fi/julkaisut/pdf3/lo_2012-08_tuulivoimalaohje_web.pdf]
(14.5.2014)
Tuulikolmio Oy 2014. Webbsidor. [http://www.tuulikolmio.fi] (9.5.2014) TuuliWatti Oy 2014 Webbsidor. [http://www.tuuliwatti.fi] (9.5.2014) Vindatlas 2014. Finlands vindatlas. [http://www.tuuliatlas.fi/] (15.5.2014) Vindlov 2014 Webbsidor. [http://www.vindlov.se/] (19.5.2014)
VTT 2014a. Suomen tuulivoimatilastot. [http://www.vtt.fi/proj/windenergystatistics/]
(20.5.2014)
VTT 2014b. LIPASTO. [http://lipasto.vtt.fi] (9.5.2014)
wpd Finland Oy 2014. Webbsidor [http://www.wpd-finland.com] (9.5.2014) Ylitornio kommun 2014a. Kommunens webbsidor.
[http://www.ylitornio.fi/tornionlaakso/etusivu.html] (15.5.2014) Ylitornio kommun 2014b. Aurinkovaarojen Jotos.
[http://www.ylitornio.fi/media/files/vaellusreitit465.gif] (5.5.2014)
Planer:
Delgeneralplan för Torne älv (godkänd av Ylitornios fullmäktige 19.10.2003) Västra Lapplands landskapsplan (fastställd vid miljöministeriet 19.2.2014)