Som utgångsmaterial för bedömningen används de naturutredningar som gjorts på om-rådet 2013. Inom omom-rådet gjordes inventeringar av växtlighet, flora, flyttfåglar, häck-ande fåglar, flygekorre, fladdermöss och åkergroda. Fågelinventeringarna gjordes av Olli-Pekka Karlin och övriga naturinventeringar av Lassi Kalleinen. Rapporterna från naturinventeringarna har lämnats till myndigheten i samband med MKB-programmet.
Till kontaktmyndigheten har det också lämnats en separat kungsörnsutredning. Uppgif-ter om hur utredningarna har genomförts åUppgif-terfinns i kapitlen 5.12.1–5.12.6.
I naturinventeringarna granskades 20 preliminära och alternativa lägen för vindkraftver-ken samt två möjliga sträckningar för kraftledningsanslutningen. De i MKB-programmet angivna placeringarna har valts av de alternativa platserna med hänsyn till såväl teknisk-ekonomiska förhållanden som miljösynpunkter.
På kraftverksplatserna gjordes en detaljerad undersökning inom en radie av 200 meter.
På motsvarande sätt undersöktes de alternativa sträckningarna (VE2, VE3) för kraftled-ningen med närområde. Dessutom utreddes hela projektområdet som har en area av cirka 3 x 6 kilometer. Utredningsmetoderna för varje grupp av organismer samt precise-ringar för grupper av arter för konsekvensbedömningarna beskrivs nedan.
Med naturinventeringarna och andra tillgängliga uppgifter som grund bedöms de direkta och indirekta konsekvenserna av de granskade alternativen för naturens mångfald, vär-defulla naturobjekt samt skyddade organismer som en expertbedömning av en erfaren arbetsgrupp. Utöver Natura-områden bedöms projektets konsekvenser för närliggande naturskyddsområden, objekt för naturskyddsprogram samt värdefulla fågelområden (IBA-, FINIBA-, MAALI-objekt) enligt det befintliga materialet. Dessutom bedöms projektets konsekvenser för områdets splittring och ekologiska förbindelser.
I konsekvensbedömningen granskas speciellt hur naturvärden är lokaliserade i förhål-lande till de vindkraftverk, vägar, kablar och den elöverföring som ska byggas. I konse-kvensbedömningen beaktas såväl konsekvenser under byggtiden som permanenta för-ändringar i områdets naturmiljö.
När planeringsarbetet framskrider lämnas rekommendationer ur naturvärdessynvinkel på placeringen av konstruktioner för att naturkonsekvenserna ska bli så små som möjligt och så att eventuella skadliga konsekvenser för värdefulla objekt kan lindras effektivt.
Betydande naturvärden som identifierats i samband med naturinventeringarna beskrivs med tydliga kartpresentationer som kan utnyttjas i projektets fortsatta planering.
5.12.1 Växtlighetsinventering
Undersökningar av projektområdets växtlighet och flora genomfördes sommaren 2013 (Kalleinen 2013). På platserna för kraftverken gjordes en detaljerad undersökning inom en radie på 200 meter, dessutom undersöktes närområdet inom ett område av cirka 3 x 6 km. Även områdena för de alternativa (VE2, VE3) sträckningarna för kraftledningen undersöktes.
Utöver att växtlighetens allmänna drag, som skogstyper, kartlades på området så inven-terades också naturtyper som är skyddade enligt 29 § naturvårdslagen, vattennatur enligt 2 kap 11 § vattenlagen, särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 § skogslagen samt andra objekt som är beaktansvärda för naturens mångfald, som hotade naturtyper.
De uppgifter som var kända om förekomsten av hotade och beaktansvärda växtarter kontrollerades, dessutom inventerades förekomsten av hotade och sällsynta arter på om-rådet.
5.12.2 Fågelinventeringar
När det gäller fågellivet bedöms projektets konsekvenser för häckande fågelarter inom området samt för eventuellt kollisionskänsliga arter även för fågelarter som flyttar ge-nom området. Den utredning om fågellivet som gjorts på området består av två separata delar som stöder varandra: utredning om fåglarnas vår- och höstflytt samt inventering av häckande fågelarter (Karlin 2013a, 2013b).
Med ovan nämnda utredningar som grund görs en expertbedömning av projektets kon-sekvenser på flyttfåglar och häckande fåglar. Konsekvensbedömningen görs av en erfa-ren specialist. I bedömningen fästs särskild uppmärksamhet på arter som är kända som
kollisionskänsliga, som trana, svan och rovfåglar samt hotade, fåtaliga, särskilt skydds-värda arter, arter enligt fågeldirektivets bilaga I och arter som är särskilt känsliga för vindkraftsproduktion. I bedömningen beaktas också den inverkan som de flyghinderljus som installeras på vindkraftverken har på fågellivet.
Dessutom gjordes en separat kungsörnsinventering på området (Karlin 2014).
Inventering av häckande fågelarter
Avsikten med inventeringen av häckande fågel är speciellt att klargöra förekomsten inom området av arter som är hotade, nära hotade eller nämns i fågeldirektivets bilaga I eller är annars betydelsefulla.
Inventeringen av häckande fågel på projektområdet bestod av två linjetaxeringar på sluttningarna samt av punkttaxeringar på 20 möjliga alternativ för placering av vind-kraftverk. Linjetaxeringarna genomfördes enligt Koskimies & Väisänens (1988) anvis-ning. Linjernas sammanlagda längd var 12 kilometer.
Linjetaxeringarnas täckningsprocent blev 58 % av den riktgivande rekommendationen (Rajasärkkä ym. 2012). För att få tillförlitliga resultat gjordes också punkttaxeringar.
Punkttaxeringens enhet var en cirkel med cirka 400 meters diameter.
Utöver linje- och punkttaxeringarna observerades dagrovfåglar på projektområdet i samband med andra naturkartläggningar. Inventering av ugglor gjordes inte 2013 bero-ende på det dåliga sorkåret.
Inventering av flyttfåglar
Inom området räknades flyttfåglar under våren 2013 (observationsdagar 26.–28.4. ja 4.–
5.5., sammanlagt 32 timmar) och på hösten (observationsdagar 28.–29.8., 9.–11.9., 16.9., 22.9., 24.9., 2.10., 6.10., 23.10. och 24.10., sammanlagt 81,5 timmar). Dagarna för att följa vårflytten blev färre på grund av dåliga väderförhållanden.
I samband med flyttfågelinventeringen följdes också flytten längs Torne älv för att se om älven fungerar som något slags styrning av fåglarnas flytt. Åkerområden öster om området kontrollerades under våren eftersom de betraktades som potentiella rastområ-den.
I flyttinventeringen utreddes antal, arter, flyttriktning och flyghöjd för de fåglar som flyttade över området. Alla fåglar som flög över utredningsområdet noterades. Det hu-vudsakliga intresset riktades mot rovfåglar och andra större arter som har konstaterats vara känsligare för påverkan från vindkraftverk än mindre arter.
Inventering av kungsörn
Under fågelinventeringarna 2013 gjordes observationer av kungsörn (Aquila chrysaetos). Huruvida den kungsörn som häckar i närområdet uppträder inom projekt-området utreddes under fem dagar i slutet av mars 2014. Enligt observationerna är det sannolikt att Reväsvaara inte hör till ifrågavarande örnrevir.
5.12.3 Utredning om flygekorre
Förekomsten av flygekorre inom projektområdet utreddes under sommaren 2013 genom fältundersökningar (Kalleinen 2013). Inom området söktes särskilt efter habitat som lämpar sig för flygekorren men även förekomsten av flygekorrspillning vid basen av uppvuxna aspar.
5.12.4 Fladdermusinventering
Förekomsten av fladdermöss inom projektområdet utreddes under sommaren 2013 ge-nom fältundersökningar med detektorer. Inventeringen gjordes i juli på olika sidor av den byggda kyrkbyn samt på skogsbilvägar, skjutbanan och stigar på Reväsvaara. I au-gusti inventerades dessutom Ylitornio fängelseområde eftersom fladdermössen antas vara särskilt beroende av byggd miljö i Finland.
Fladdermusinventeringens resultat beaktas i projektets planering och med inventerings-resultaten som grund bedöms projektets eventuella konsekvenser på fladdermössens föröknings- och rastområden på projektområdet. I bedömningen beaktas också inverkan på fladdermöss från de flyghinderljus som installeras på vindkraftverken.
5.12.5 Utredning om åkergroda
Åkergrodan är lätt att hitta på våren med hjälp av dess skall under leken. Leken börja några dagar efter att isen har smält på lekplatsen. Den pågår i två-tre veckor.
Förekomsten av åkergroda inom projektområdet utreddes under maj 2013 genom fältundersökningar (Kalleinen 2013). Eventuella lekande åkergrodor söktes i sankmar-ker, kärr, vattengropar och bäckar nära vindkraftverken samt i diken till skogsbilvägarna i området. Alla lägen för vindkraftverk och alla för arten lämpliga platser i omedelbar närhet av sträckningar för elledningar besöktes. På vissa ställen undersöktes även ägg.
5.12.6 Inventeringar av andra djur
Inom projektområdet inventerades inte förekomsten av andra däggdjur under 2013. Pro-jektets konsekvenser för såväl djurlivet allmänt som för hotade arter bedöms som ex-pertbedömning med befintligt material som grund. I konsekvensbedömningen tas hän-syn till konsekvenser under såväl byggfasen som driftfasen.
5.12.7 Behov av Natura-bedömning
Avsikten med behovsbedömningen är att klargöra om det ska upprättas en egentlig Na-tura-bedömning för projektet. I 65 § Naturvårdslagen (20.12.1996/1096) stadgas att om ett projekt eller en plan antingen i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som ingår i nätverket Natura 2000, för vars skydd området har införlivats i nätverket, ska den som genomför pro-jektet eller gör upp planen på behörigt sätt bedöma dessa konsekvenser. Den myndighet som beviljar tillståndet eller godkänner planen ska se till att denna så kallade Natura-bedömning har gjorts.
Projektområdet ligger inom Natura-området Torne och Kalix älvsystem (FI1301912, SE0820430, SCI). I anslutning till vindkraftprojektet förväntar man sig inte sådana kon-sekvenser för vattensystemet som skulle förändra de naturvärden som utgör grund för
skyddet av Torne och Kalix älvsystems Natura-område. Övriga Natura-områden finns på över fyra kilometers avstånd från projektområdet och ingen påverkan riktas heller mot dem. Därigenom finns det inget behov av att göra en utredning om behov av Na-tura-bedömning i anslutning till projektet.