• No results found

Gävle, kvarteret Kapellbacken

In document Utemiljön kring statliga kontor (Page 45-52)

I kvarteret Kapellbacken i Gävle byggdes 1979-83 en förvaltningsbyggnad för Länsskatten, Lokala skattemyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Här arbetar idag ca 230 personer.

Karta över centrala Gävle och anläggningens läge.

Kvarteret ligger centralt i Gävle, nära Gavleån och mot Västra vägen, en inre, större trafikled. Det omges av kontors-, handels- och bostadskvarter samt ett grönstråk längs Gavleån. Här finns Kvamparken, Heliga Trefaldighets kyrka och Strandparken samt Stadsträdgården och Boulognerskogen. Mellan skattehuset och grönområdena går Nygatan och Västra vägen. Båda är starkt trafikerade och utgör barriärer som måste passeras för att nå grönområdena från skattehuset. De bidrar även till att anläggningen delvis är bullerstörd.

Kommunikationsmässigt tar man sig till anläggningen med buss via Nyga­

tan och Västra vägen. Inom 5-10 minuters gångavstånd nås de flesta busslinjema liksom buss- och centralstationer. Med bil åker man till anlägg­

ningen via Västra vägen och/eller Nygatan till Skomakargatan. Det går även bra att cykla och gå till anläggningen. Längs Gavleån, Skomakargatan,

Nyga-32

tan och Drottninggatan finns gång- och cykelstråk mot olika stadsdelar, bo­

stadsområden och centrum. Till Stortorget är det ca 3-5 minuters gångväg. I

"KBS Tomtutredning Gävle" 1971 anges att det tar mellan 10-20 minuter med buss, 5-15 minuter med bil, 10-35 minuter med cykel och 25-90 minuter att gå till sex stadsdelar/bostadsområden i Gävle.

I kvarteret Kapellbacken fanns innan skattehuset byggdes saneringsmogen bostadsbebyggelse. Grundförhållandena bestod av 2-4 m mäktig morän med lerkörtlar ovanpå berggrund av Gävlesandsten. Kvarteret Kapellbacken in­

gick i "KBS Tomtutredning Gävle", K-konsult 1971, det planerades och pro­

jekterades fram till utbyggnaden i två etapper 1979 och 1983 för 400 anställda.

Bild 13 Perspektiv över anläggningen utfört av K-konsult. Från Tomtutredningen.

Markanläggningen byggdes först i andra etappen. Arkitekt var ELLT Arki­

tektkontor AB och Coordinator, ansvarig Gunnar Landberg. Landskapsarki­

tekt var SO Nyberg och FFNS landskapsarkitektgrupp AB.

Utredningen visade förslag till disposition av tomten samt en illustration till förläggning och typ av bebyggelse. Förslaget utgick ifrån att Västra vägen byggdes om och lades i ett västligare läge. Förvaltningsbyggnaden utforma­

des som en 3-4 våningsbyggnad i rött tegel med en sammanhållande del mot Skomakargatan med tre vinkelbyggnader som omger två delvis kring­

byggda gårdar (i följande text benämnda norra och södra gården). Genom husets utformning och förläggning fick gårdarna en relativt bullerskyddad miljö. Inom kvarterets norra del finns ett källarplan.

Anläggningen har en stram och hårdgjord entrésida. De delvis kringbyggda gårdarna är lummiga och skyddade med ett mjukare formspråk. De ansluter direkt mot en mindre trädplanterad grönyta längs Västra vägen.

Skoraakargatan

33

Situationsplan över kvarteret Kapellbacken i Gävle, 1993

Kommunaltgrönområde,gris

34

Bild 14 Huvudentrén mot Skomakargatan/Nygatan.

Anläggningens entréer är förlagda mot Skomakargatan. Den södra är huvud­

entré, besöksentré och personalentré. Här finns reception och personal­

restaurang i direkt anslutning till entrén. Den norra entrén är i första hand varuintag med lastkaj. Här finns nedfart till källarplanet och garaget. I anslut­

ning till entréerna finns ingen växtlighet. Båda ligger indragna i huset och har trappor och ramper från omgivande trottoarer som leder fram till entrédörra- ma.

Entréerna exponerar sig inte så väl mot omgivningen pga indragningen un­

der huset som även gör dem mörka dagtid. Vid huvudentrén finns dock en tydlig skylt ovanför entrén på fasaden. Marken är hård gjord. Vid huvuden­

trén finns plattytor i grå betong samt kullerstensytor. Här finns även en konstnärlig utsmyckning på och i anslutning till pelare och väggar. Norra entrén har asfaltytor, betongytor och lastkajer. Mot Skomakargatan avgrän­

sas den delvis av en träpallissad. Trottoarerna längs Ruddammsgatan och Skomakargatan är plattlagda.

Angöringen till Skatteförvaltningen sker via Skomakargatan. Här finns all­

männa fickparkeringsplatser längs gatan samt p-platser för de anställda inom markparkeringen öster om Skomakargatan. I källarplanet finns 50 platser.

Även handikapparkering finns i anslutning till huvudentrén. Cykelställ finns under tak i anslutning till markparkeringen, ca 90 platser. I anslutning till huvudentrén finns ca 20 cykelplatser för besökare.

De båda gårdarna har en enkel utformning med viss variation i formspråket.

De innehåller sittplatser, träd, blommande buskar och klätterväxter.

35

Den norra gården har en plattlagd sittplats i öster med vildvin mot hus­

fasaden och en flerstammig lönn mot gräsmattan. Sittplatsen har inga möbler.

Inom gårdens östra del finns en gräsklädd kulle, ca 70 cm högre än omgiv­

ningen.

Bild 16 Norra gården sedd från väster.

Kullen, träden och husets höjd gör att denna del av gården, och vissa tider även sittplatsen, blir mörk. Under högsommaren har dock sittplatsen sol un­

der lunchtid och eftermiddag. Gårdens västra del består av klippt gräsmatta omgiven av buskplanteringar samt några träd. Buskagen består av blåtry, klätterhortensia och olita marktäckande buskar. Träden i buskaget i söder är häggar. Gården är delvis byggd på bjälklag. Inom gården finns även tre ventilationsrör i järn varav ett är ca 6 meter högt. Från rören kommer ett bull­

rande ljud. Gården nås via en dörr i markplanet mot sittplatsen samt från parken i väster. Det finns även en dörr mitt på den norra husfasaden.

36

Bild 17 Södra gården sedd från grönområdet i väster.

Även den södra gården har en plattlagd sittplats i öster, delvis avskärmad av en pergola med olika klätterväxter. Här finns planteringar med rosbuskar, flox, riddarsporre, tulpaner och tre häggar. Lökväxter blommar på våren.

Mitt på gårdens norra fasad, finns en mindre, plattlagd sittplats med ros­

buskage. Här finns även ett lågt nätstängsel med grind som delar av gården i två delar. Den inre, östra delen, har förutom sittplatserna gräsytor som oftast får vara "blomsteräng" fram till midsommartid. Mot söder finns buskage och träd. Gårdens västra del är smalare med gräsmatta omgiven av buskage. Mot grönytan finns buskage med snöbär och rosbuskar, träd som hägg, ask och lönn samt en liten, plattlagd sittplats.

Gården kan nås via två dörrar mot sittplatsen i öster, tre dörrar mitt på den norra fasaden samt från parken i väster. Under kontorstid är dock flera av dörrarna låsta pga säkerhetskrav. Dörrarna mot sittplatsen öppnas av vakt­

mästarna främst under lunchtid på sommaren. Dörren mot lilla sittplatsen öppnas av anställda som arbetar i den delen av huset.

Väster om huset finns en armerad brandväg. Inom anläggningen finns ingen speciell parkbelysning.

Kvarteret Kapellbacken är på ca 6000 m2 varav markanläggningarna omfattar ca 2000 m2 dvs 37%. Markanläggningen utgörs till 50% av hårdgjorda ytor varav 42% är betongplattor och 3% vardera asfalt och kullersten. Gräsytorna upptar 38% av ytan och planteringar/buskage 12%. Blommor finns inom 0,5% av ytan. 23 träd finns inom anläggningen dvs 1 per 95 m2.

37

Förändringar

När norra gården planerades och byggdes utfördes den som ett golfhål med en green norr om kullen. Denna anläggningsdel och funktion är inte längre synlig och i bruk.

Vad gäller växtmaterialet har också en del förändringar skett. En del före­

slagna träd byttes mot hägg redan när anläggningen byggdes. Fram till som­

maren 1993 hade ca tre träd dött och/eller tagits bort. Sommaren 1993 fälldes ytterligare 6 träd, tre på den södra gården och tre på den norra. Skälet var att

"det var så mörkt" och att gräset växte dåligt under träden. I Byggnadsstyrel­

sens fackgranskning av bygghandlingen 1977-1978 anmärktes på att en del träds placering i förhållande till fasad var mindre än 4 m, som angavs som minimiavstånd. Av de ursprungliga perennerna saknas drygt hälften. En hel del av lökarna har gått ut.

Dörrarna som vetter ut mot gårdarna är mer låsta och stängda för de an­

ställda nu än tidigare pga de ökade säkerhetskraven. Receptionen och hu­

vudentrén byggdes om 1990/91 och då tillkom en sluss med dubbla dörrar ut mot sittplatsen på södra gården. Ombyggnaden innebar även att gården och dess grönska inte syns lika bra från receptionen och entréhallen som tidigare.

De senaste årens förändrade syn på rökning inomhus med ökade förbud har även medfört mer rökning utomhus och därmed större nedskräpning. Inom anläggningen finns fast askkopp vid huvudentrén samt lösa på vardera går­

den.

Skötsel och kondition

Markskötseln i kvarteret Kapellbacken köps på entreprenad med ett treårs­

avtal. Upphandlingen är baserad på en standardiserad skötselhandling med mängder, skötselbeskrivningar, karta, AF-del m m upprättad av Byggnads­

styrelsens marksektion. Skötselhandlingen är sedan den upprättades revide­

rad 1992 med avseende på vissa förändringar av ytor samt vissa sänkningar av skötselfrekvenser, bl a två ogräsrensningar i stället för tre. Revideringarna har utförts av driftansvarig på Byggnadsstyrelsen.

Entreprenörens arbete kontrolleras tre gånger varje säsong, oftast efter varje ogräsrensning. Kontrollerna utförs av den ansvarige driftingenjören. I sam­

band med detta noteras även underhållsbehov. Driftingenjören har även kontakt med KBS kontaktperson hos hyresgästerna för att få eventuella syn­

punkter på skötseln och anläggningen.

Anläggningens kondition är i stort sett god, men det finns vissa brister. Flera av perennytoma på södra gården saknar växter eller har luckor. Vid flera av observationstillfällena har planteringarna, speciellt de utan växter, varit fulla av ogräs. Detta har framförallt varit fallet vid vår- och försommar- observationerna. Även vissa andra planteringar har haft ogräs. Ogräset har dock ej varit vedartat. Vid något tillfälle har även huvudentrén varit ovårdad och skräpig med både papper, cigarettfimpar och vissna löv. På den södra gården har plattytoma satt sig.

Skötseln beskrivs även under skötselkapitlet samt finns med inom den empi­

riska redovisningen.

38

In document Utemiljön kring statliga kontor (Page 45-52)