41 Kvarteret Hugin och Munin ingick i "Statens Livsmedelsverk, Länsstyrelsens

i Uppsala län, förslag till utbyggnadsplan", Byggnadsstyrelsen, feb 1972, Arkitekthuset och BS konsult. Här anges att bebyggelsen skulle vara en 4-5- vånings randbebyggelse med en sammanbindning av huskropparna över Kungsängsgatan. Ett parkområde avsattes i anslutning till Kungsängstorg som tillsammans med torget skulle utgöra ett park- och rekreationsområde för omkringliggande bebyggelseområden. Parkstråket förbinder Kungsängs­

gatan och gågatan samt kvarteren Hugin och Munin med parkstråket längs Fyrisån.

Planarbetet påbörjades 1972 och anläggningen invigdes 1975. Arkitekt var Arkitekthuset (Abrahamsson, Carlebring och Castenfors). Utifrån erfarenhe­

ter från 60-talets stora "strukturbyggnader" t ex kvarteret Garnisonen, ville man ha en mer nyanserad och uppdelad anläggning.

En förutsättning var att anläggningen skulle fungera som ett hus med vissa gemensamma servicefunktioner så att gränserna mellan de olika myndighe­

terna skulle vara flytande. Den långa huslängan lades centralt på tomten och fördelningsstationen gav idén till paviljonger på ömse sidor om sammanbindningsdelen. Livsmedelsverkets uppbyggnad blev dock mer komplicerad och svårorienterad än Länsstyrelsens trots att korridorerna mynnar "utåt" med utblickar. Verkens önskemål om olika identiteter gav se­

parata entréer och någon central, invändig kommunikation utbildades inte inom Livsmedelsverket.

Husens sammanlänkningar och placering på tomten, den överbyggda Kungsängsgatan samt idén om ett park- och grönstråk, de befintliga träden samt markförhållandena gav förutsättningarna för markplaneringen. Land­

skapsarkitekt var ursprungligen Lundqvist och Jacobsson Markkonsulter AB.

Anläggningen har två korsande, centrala stråk. Ett i nordsydlig riktning dvs Kungsängsgatan och ett "lokalt" inom anläggningen i östvästlig riktning. I brytpunkten mellan dessa finns entré- och angöringsområdena till Skatte­

förvaltningen, personalrestaurangen med uteservering och Livsmedelsver­

ket. Kungsängsgatan är buss-, gång- och cykelgata samt angöringsgata från norr och söder. Här finns grönområden i båda ändarna inom anläggningen.

Det lokala stråket har utvidgats också ut mot mindre parkytor. Kvarterets västra och sydöstra delar utgörs också av trädplanterade och i vissa delar lummiga parkområden. Länsstyrelsens entré ligger mot Hamnesplanaden.

Den är lummig, funktionell och med variation i val av både växter och mark­

beläggningar. Här finns planteringsytor med marktäckande buskar, peren­

ner och solitärbuskar, en sittplats med parksoffor, cykelparkering, gamla al- mar och beläggningar i grå betongplattor och gatsten.

Huvudentrén till Skatten har också hårdgjord angöringsyta med betong­

plattor och gatsten, några gamla träd samt en del buskage i anslutning till personalrestaurangens uteservering.

Livsmedelsverkets entré vänder sig mot en hårdgjord angörings- och parkeringsyta med grå betongplattor. Mot parken på Kungsängstorg finns en parkremsa med gamla träd, bl a alm, ask och hägg. Från Strandbogatan och Kungsängsgatan sker inlastning av varor m m via en nedfart till källaren från parkeringen.

42

Bild 18 Länsstyrelsens entré.

Inom området finns markparkeringsplatser centralt. Platserna är främst re­

serverade för handikappfordon, vissa servicebilar, vissa chefer och besökare.

Ytterligare HP-platser finns vid Skatten och Livsmedelsverket. För anställda finns parkeringsplatser reserverade på en stor parkering söder om Strandbogatan.

Cykelställ finns spridda inom anläggningen men det största antalet finns inom entréområdena till Skatten och Livmedelsverket under samman­

bindningen av huset och mot Kungsängstorg. Antalet platser är drygt 400.

Bild 19 Skattens entré och uteserveringen i det centrala gångstråket^,

43

Bild 20 Den västra gården inom Livsmedelsverkets del av byggnaden.

Lanterrm ventilafions'tfLw

FÖRKLARINGAR

3j] Planteringsmurar

= Trätrall uld Grovsingel

Pergola Skala Sittgrupp, stolar

Situationsplan över västra gården 1993.

Mindre sittplatser finns inte så många inom området. De som finns ligger i anläggningens södra delar, norr om baracken för Landsbygdsenhetens

pavil-44

jong och väster om Skattens dataenhet. De består av plattytor och buskage av korallkomell och rosbuskar. Inom Livsmedelsverket finns två innergårdar en våning ovan mark. Den västra är till stor del täckt av en pergola med klätter- växter, olika klematis, kaprifoler och vildvin. Under detta glesa tak med väx­

ter finns ett rutnät av lanteminer och planteringslådor i trä. Växtsamman- sättningen består av marktäckande oxbär och vintergröna, rhododendron, forsythia och japanska blodlönnar. Markbeläggningen är trätrall och grov­

singel. Gårdens södra sida är öppen mot parken och avgränsas med en cirka midjehög, planterad stödmur.

Den östra gården har också en pergola med klätterväxter, stödmur och plan­

tering mot Dragarbrunnsgatan i öster. I anslutning till denna finns plattyta med planteringslådor i trä, en sittplats med trätrall, planteringar med mark­

täckande, häckar och barrväxter. Inom gårdens västra del finns en gräsyta med en prydnadsapel. Växtmaterialet består av klematis och vildvin, kolkwitzia, olika spireor, rosenkvitten, forsythia, karagan, mahonia, fläder, vinbär, vintergröna, m fl.

ono

non Or

öooo

mur —

staket-FÖRKLARINGAR Träd

ICZC23 Plantering smurar Buskage

Trätrall j Grovsingel

Betongplattor

***** Barrväxter Pergola

Marktäckare Blommor

Sittgrupp, stolar

Situationsplan över östra gården inom Livsmedelsverket.

Bild 21 Östra gården, Livsmedelsverket.

Endast en sittplats har fasta sittmöbler, nämligen den utanför Länsstyrelsens huvudentré. De övriga har lösa stolar och bord som ställs ut av personalen själva och vaktmästarna. Möblerna vid uteserveringen ställs ut och tas in varje dag av personalen. Det klimatmässiga läget för uteplatsema är för de flesta bra. Uteplatsen vid baracken för Landsbygdsenhetens paviljong ligger mot norr, men är skyddad av ett buskage i huvudvindriktningen. Solen når ändå hit på sommaren. Det finns dörrar till alla uteplatsema utom till den västra gården inom Livsmedelsverket. Här måste man kliva upp för trapp­

steg, ut genom ett fönster från vaktmästeriet.

Inom uteserveringen vid personalrestaurangen finns en skulptur. Konstnär­

lig utsmyckning finns även utanför Livsmedelsverkets entré, inom en mindre parkyta i anslutning till det centrala gångstråket liksom inom Länsstyrelsens entréyta. Gångytoma inom det centrala stråket är plattlagda liksom delar av trottoarerna kring kvarteren. Kungsängsgatan liksom parkeringsplatserna, uppfartsvägarna och en del gångbanor är asfalterade.

Längs det centrala gångstråket finns en del smala planteringar med perenner och buskar. Inom parkytoma längs stråket finns buskage med try, fläder och rosor samt lönnar och ekar.

Inom parkytoma mot söder finns fyra stora gmpper med svartpoppel. I öv­

rigt finns lönn, hästkastanj, björk, hägg och ek. Grönytan öster om data­

enheten är avskärmad med en hög mur mot Kungsängsgatan. Både muren och de friväxande buskarna inom ytan är rester från Gasverkets fördelnings- station.

Belysningen i området är parkarmaturer, Abeta, med kvicksilverljus.

46

Bild 22 Det centrala gångstråket och den mindre parkytan.

Kvarteren Hugin och Munin är idag ca 38 500 m2 varav markanläggningen omfattar 19 900 m2 ca 50% inklusive 900 m2 kringbyggda gårdar. Mark­

anläggningen utgörs till ca 36% av hårdgjorda ytor varav 18% asfalt, 14%

betongplattor och 3% gatsten. Gräsytor upptar den största arealen nämligen 54%. Planteringar och buskage omfattar endast 4% varav blomsterytoma ut­

gör 0,5%.

Förändringar

Sedan anläggningen stod färdig 1975 har en mängd förändringar utförts av markanläggningen.

I slutet på 70-talet byggdes Skattens dataenhet inom området för Gasverkets fördelningsstation. Några år senare utvidgades den övre parkeringen, cen­

tralt i anläggningen med en nedre parkeringsyta. Omkring 1990 byggdes Länsstyrelsens och Skattens entréer om, vilket även omfattade marken. 1993 tillkom paviljongen för Landsbygdsenheten och en enkel markanläggning vid denna. En del cykelställ och buskage har tillkommit i anslutning till nå­

gon entré. Förutom dessa som direkt berört markanläggningen har flera om­

byggnader i husen genomförts som påverkat markanläggningen i form av upplagsplatser, komprimering och återställande. En del gräsytor har tagit skada av detta.

Flera träd har fällts, bl a popplar i de södra delarna. En del växter har dött inom Livsmedelsverkets gårdar och en del av dessa är utbytta.

Rökningen utomhus har ökat och märks i en ökad skräpighet med fimpar t ex på Livsmedelsverkets östra gård. Här finns inga askkoppar.

1990 stod den parkanläggning kring Riksbanksbyggnaden på Kungsängs- torg klar, som omnämndes i utbyggnadsplanen. Parken består av en cirkulär, svagt sluttande gräsyta med en omgivande plattlagd gång- och sittyta. Som avgränsning mot omgivningarna finns trädplanteringar och häckar. De flesta av träden är fågelbär. I parkens östra del, framför Riksbanksbyggnaden, finns

47

Bild 23 Parkanläggningen på Kungsängstorg.

en hårdgjord yta med en fontän som pryds av en skulpturgrupp med grisar i brons. ( Parken ligger utanför tomtgränsen men beskrivs ändå här pga att den används flitigt av de anställda.)

Skötsel och kondition

Markskötseln i kvarteren Hugin och Munin har utförts av Byggnadsstyrelsen Uppsala Mark. Skötseln har baserats på en enkel skötselhandling. En upplysningsritning (situationsplan) redovisar de olika skötseltypema, dess mängder och ger en kort beskrivning av aktuella skötselmoment för varje skötseltyp, en del frekvenser och gödselgivor.

Skötselns utförande och kvalitet har inte kontollerats av de driftansvariga på samma sätt i denna anläggning som i de andra, eftersom skötseln både ut­

förts, letts och styrts från KBS Uppsala Mark. Man är medveten om att t ex ogräsrensningen under vår och försommar är eftersatt, eftersom den till stor del utförs av sommararbetande skolungdomar som börjar först i mitten av juni. Man försöker prioritera entréområdena vid skötsel och städning efter­

som dessa är viktiga för hyresgästernas besökare, dvs ett ansikte utåt.

Anläggningens kondition är relativt god, men har i flera delar brister och ib­

land eftersatt skötsel. Man har problem med ordentliga sättningar i det cen­

trala gångstråket där plattsättningen har fått göras om flera gånger. Växter saknas i många planteringsytor, framförallt inom Livsmedelsverkets västra gård. Vid många av de skötselobservationer som utförts, har ogräsrens­

ningen ej varit utförd och planteringarna innehållit mycket ogräs, både örter och sly. Livsmedelsverkets innergårdar har varit sämst skötta, liksom park- ytoma i söder, vilket ju överensstämmer med de ovan nämnda prioriteringa­

rna för utförande av skötsel. Skötseln beskrivs även under skötselkapitlet samt finns med inom den empiriska delen.

48