Vi kunde notera att flera av de intervjuade visade en viss tvekan att tala om utsikten från arbetsplatsen. Det framkom också att denna tvekan hade en viss moralisk ton. Man var ju inte på arbetsplatsen för att se på utsikten, utan för att arbeta. Men en mindre förklaring om vår intention med frågorna gjorde klart att vi inte heller menat så, Utan utsikten är istället något som kan vara en del i en arbetssituation, liksom en personlig prägel på ett arbetsrum eller ett pausrum. Det är inte nödvändigt för arbetets genomförande, men kan bidra till att höja trivsel och välbefinnande. De korta ögonkasten ut kan ge något i förhållande till arbetet. I den meningen var praktiskt taget samtliga inter
vjuade med på att utsikten hade betydelse i arbetssituationen. Vi vet från ti
digare studier att en utsikt är uppskattad om den ger någon form av upple
velse, från natur och grönska till människor och rörelse. Och det är kanske mer intressant i detta sammanhang att se om inslagen finns med eller ej i bilden av undersökningsplatserna.
Totalt 18 personer har i enkäten uppgivit att de inte har någon utsikt, men det är bara en person som genomgående uppgivit avsaknad av utsikt. (Bilaga 3:7, tab 14). De övriga 17 personerna hade en mycket begränsad utsikt - av en husvägg eller barackbyggnad eller något liknande. De har alltså bedömt sin utsikt som "ingen utsikt" eftersom den inte haft inslag som man förväntar sig i en utsikt. Av enkäten att döma har de som arbetar på anläggningarna i Upp
sala en mer varierad utsikt än de övriga. De vanligaste inslagen över lag i utsikten är enligt enkäten grönska och hus/tak. Det har 76 procent totalt uppgivit vad gäller båda inslagen. Grönska var ett något vanligare inslag i Uppsala (77%) än i Gävle (69%), och i Norrköping (73%). Också hus och tak var vanligare inslag i Uppsala (85%) än i de båda övriga städerna (69% resp 67%), liksom ga ta/parkering (55% resp 52% och 35%) och människor (47%
resp 45% och 23%). (Bilaga 3:7, tab 14).
Bild 50 Grönskan är det som mest uppskattas i utsikten - men också människor som går förbi. Norrköping.
91 Ett vanligt och uppskattat inslag i utsikten är grönska. Men att se människor i rörelse, t ex hundrastare eller promenerande, kan också ge något.
Tabell:
Inslag i utsikt - uppskattning av utsikt (Andel som svarat respektive inslag.
De som svarat "ingen åsikt" ingår ej)
Helt nöjd
En jämförelse mellan uppskattning av utsikt och inslag i utsikten visar att av de 114 personer som var helt nöjda med utsikten hade 96 procent utsikt mot grönska, 65 procent utsikt mot hus och tak, 52 procent utsikt mot människor och 54 procent utsikt mot gata/parkering. Av de 63 personer som inte var nöjda med sin utsikt hade 32 procent utsikt mot gata/parkering, 30 procent utsikt mot grönska, 16 procent utsikt mot människor och 84 procent utsikt mot hus/tak. De mindre nöjda hade i regel utsikt mot något enstaka inslag och vanligast är hus och tak. Det behöver inte betyda att detta inslag är dåligt, vilket vi kan se hos den nöjda kategorin, men det är i kombination med andra inslag som hus och tak uppskattas.
En utgångspunkt i undersökningen har varit att en uppskattad utsikt är va
riationsrik och till och med kan påverka arbetstillfredsställelsen i någon ut
sträckning. På den direkta frågan om man anser att utsikten påverkar arbetstillfredsställelsen har bara 36 personer (12%) uppgivit att de påverkas negativt. En betydligt större andel (60%) ansåg att den påverkar i positiv rikt
ning. Ungefär var fjärde person ansåg inte att de påverkas alls i någon rikt
ning. I Uppsala var den inställningen något vanligare än i de två andra stä
derna. (Bilaga 3:8, tab 15).
Tabell:
Utsiktens påverkan på arbetstillfredsställelse - uppskattning av utsikt (De som svarat "ingen åsikt" ingår ej)
Positivt Negativt Inte alls Tot antal
Helt nöjd 87% 1% 12% 113
Ganska nöjd 64% 3% 33% 118
Inte nöjd 8% 55% 36% 58
I det totala materialet framgår ett tydligt samband mellan uppskattning av utsikten och om man uppfattar att den påverkar i någon riktning. Av dem som instämmer helt i påståendet att de är nöjda med sin utsikt, anser 87 pro
cent att den påverkar arbetstillfredsställelsen positivt. Sambandet i motsatt riktning finns också, men är inte lika starkt. De som inte alls är nöjda med sin utsikt, ansåg i högre grad än de nöjda att utsikten påverkar tillfredsställelsen med arbetet negativt eller inte alls.
92
Bild 51 Himlen, trädtopparna och slottet ... De flesta anser att utsikten påverkar arbetstillfredsställelsen positivt. Uppsala.
Vi har egentligen inte mött någon i intervjusituationen som varit helt likgiltig för sin utsikt. Olika synpunkter på vad som är värdefullt finns, och vi har fått exempel på hur en perfekt utsikt kan vara och bara behövt se ut för att förstå varför. Vid andra tillfällen har vi mött någon som visat sin utsikt som exem
pel på en mycket dålig utsikt, och vi har till och med mött personer som valt att dra för en gardin eller persienn för att undvika en ej uppskattad utsikt.
- Jag har en fin utsikt. Jag har grönska och jag kan urskilja olika årstider. När nian sitter och funderar på nånting under jobbet, så kan man bara fästa blicken på nånting.
Man tänker inte på det man ser, men dä är ju ändå en fin utblick., människor som kommer och cyklar... (Gävle).
-Jag har ju grönt direkt utanför fönsträ, men det är klart att dä blir ju mörkt med ät högt hus på andra sidan. Men dä är ju så i städer, så dä får man räkna med...
(Uppsala).
-... dä är inte myckä att se. Dä här rummä är ganska mörkt och trots dä har jag persiennerna för. Man drar inte upp dom för att få utsikten och ljusmässigt blir dä ingen större skillnad eftersom dä ligger inne i hörnä. Dä blir aldrig myckä dagsljus.
Jag använder nästan alltid lysrören, även på sommaren... dä är ingenting som jag vill uttrycka i termer av kvalitä när dä gäller utsikten från dä här rummä. (Gävle).
En extremt förändrad utsikt har några anställda på Skattemyndigheten i Uppsala utsatts för genom att en barackbyggnad kommit till direkt utanför deras fönster. En anställd är mycket besviken över den förstörda utsikten:
- Problemet är att jag nästan inte ser vad det är för väder ens. Nu har jag dragit ned för jag tycker inte om att se den där.
I intervjuerna är det den gröna miljön, och det "rörliga" i naturen som fram
hålls som givande; årstidsskiftningar, vindrörelser i träden, solens rörelse och andra händelser som ger en anknytning till tid och rum.
93 - Det betyder mycket att jag ser himlen och träden. Att sitta instängd i ett rum gör att man tappar så mycket referensbegrepp till tiden på dagen. Nu ser man solen gå runt och man har en uppfattning om var på dagen man är... (Norrköping)
- Man ser alla hundar som går med sina hussar och mattar. Det jag tittar på är träden, det är dom jag kan sätta mig och titta på... dom är jättesköna att se på. Det rör sig och sen tycker jag att det som är bra... är att när man tittar upp från det man skriver, så kan man titta långt bort... Däremot när man sitter åt andra hållet, inåt gården, så är det bättre klimat, för här är som ett växthus när solen skiner...
Ett genomgående drag i intervjuerna är att inslagen bedöms utifrån den ut
sikt man har. Man har funnit något som är värdefullt att se och vanligast är något inslag av grönska, om så bara toppen på ett träd. Det krävs en mycket
"fattig" utsikt för att man ska anse att den påverkar arbetssituationen nega
tivt. Det kan också förklara den lilla andel som angett det förhållandet i enkä
ten. Ett vanligare förhållande är då kanske att man anser att utsikten inte har betydelse.
- Jag vill inte påstå att den har någon betydelse annat än att man uppskattar en fin utsikt om man har det, men man är inte mindre nöjd i jobbet med en dålig utsikt, det är så mycket annat som avgör.
- Jag ser inte marken här uppifrån, men jag ser himlen, trädtopparna och slottet över taken på de gamla husen. Det är en fantastisk utsikt och när jag blev erbjuden ett finare rum tackade jag nej, för jag vill ha kvar den här utsikten. Sånt här ljus får man
bara från det här hållet... (Skattemyndigheten i Uppsala).