G RÄNSDRAGNING MELLAN GROVT OCH SYNNERLIGEN GROVT NARKOTIKABROTT

HD meddelade prövningstillstånd år 2017 i fråga om gärningen, avseende den huvudmisstänkta, skulle bedömas som grovt narkotikabrott enligt NSL 3 § 1 st. eller som synnerligen grovt narkotikabrott enligt NSL 3 § 2 st. Underrätterna var oense gällande hur brottet borde rubriceras och därför ska en genomgång av dessa underavgöranden sammanfattas.

Målet i underrätterna omfattade flera åtalspunkter och gärningsmän men reserveras i framställningen till att avse huvudgärningsmannen och hans delaktighet i narkotikahanteringen.

De andras befattningar återberättas i den mån det underlättar förståelse för framställningen.

6.5.1. SOLNA TINGSRÄTTS DOM MÅL NR.B5676–16

Åtalet gällande frågan om grovt eller synnerligen grovt narkotikabrott förelegat. I utredningen ingick en omfattande ljud- och videoövervakning från och i anslutning till brottsplatsen där överlåtelser påståtts ha skett och som rätten fick ta del av. Det hittades även narkotika i olika bostäder som ansågs tillhöra huvudgärningsmannen. Vad gäller honom syns hans gedigna aktiviteter med hanteringen av narkotikan. De övriga gärningspersonerna synes inte på eget bevåg handskas med narkotikan. Genom ljudinspelningar har huvudgärningsmannen hörts dirigera dem vid överlåtelserna. TR menar att genom filmerna kan man se att huvudgärningsmannen visar ett betydande intresse för hur det är med mängden narkotika och pengarna från försäljning av narkotika, han lämnar även efter sig ett block med noteringar och transaktioner i hans namn som beslagtas av polisen och presenteras som bevis i målet.

Genom de övrigas berättelser hade vissa av gärningsmännen gett ett sken av att den huvudmisstänkte var missbrukare själv och att det var förklaringen till hans omfattande hantering med narkotikan. Emellertid fanns det ett kronvittne som hade förvarat den narkotikan som återfanns i bostäderna åt huvudgärningsmannen. Kronvittnet uttalade sig om organisationen i ett större sammanhang, han berättade att han fruktade huvudgärningsmannen och att det var han som förmått kronvittnet, på grund av rädsla för repressalier, att hantera narkotikan.

Enligt TR är det utrett att huvudgärningsmannen bedrivit en omfattande narkotikahandel, och att innehavet av narkotikan varit i överlåtelsesyfte genom en konkret brottsplan. Genom honom har övriga gärningsmän agerat i enlighet med givna instruktioner. Han har således innehaft en överordnad roll i en organiserad verksamhet. Verksamheten har bedrivit med ett enda syfte; den ekonomiska vinningen. Genom beslagtagna krypterade telefoner, utspädningsmedel, kontanter m.m. var narkotikahandeln tänkt att fortskrida och avbröts enbart på grund av polisens ingripande.

För att rubricera ett brott som grovt eller synnerligen grovt ska kriterierna i NSL 3 § beaktas.

Omständigheterna i bestämmelsen är således av samma slag men dem som framgår av andra stycket ska anses vara av försvårande art i relation till första stycket. I målet ansågs det som särskilt försvårande är att narkotikahanteringen skett i en grill nära anslutet till ett torg där många människor i alla åldrar passerar. Grillen har varit en förklädnad för narkotikahanteringen i stort. En sådan gärning är ägnad att skada tryggheten för de övriga boende i området och ska därmed anses varit av synnerlig hänsynslös art. Genom en samlad bedömning av samtliga omständigheter ska brottsligheten som huvudgärningsmannen gjort sig skyldig till bedömas som synnerligen grovt narkotikabrott.

6.5.2. SVEA HOVRÄTTS DOM MÅL NR.B2940–17

HovR konstaterar att TR:n utförligt redogjort för utredningen i skuldfrågan och ansluter sig till deras redogörelse. Vad gäller frågan om hur brottsligheten ska rubriceras uttalar HovR följande.

Ministraffet för synnerligen grovt narkotikabrott är lägst sex år och högst tio års fängelse.

Genom ministraffet kan antydas att rubriceringen bör förbehållas de allra allvarligaste och grövsta narkotikabrotten. Kriterierna för synnerligen grovt narkotikabrott är att verksamheten syftat till att bedriva en omfattande narkotikahandel, att det varit fråga om en synnerligen stor mängd narkotika samt om brottet varit av synnerligen farlig eller hänsynslös art. Vad som bör beaktas är vilket preparat det är fråga om, vem som består av kundkretsen samt graden av förslagenhet avseende tillvägagångssättet.

HovR konstaterar att det i målet inte är fråga om en sådan mängd som avses för att bedöma gärningen som synnerligen grovt narkotikabrott. Emellertid har gärningen varit av allvarligt slag genom att pågå i en grillkiosk med unga som besökare. Grillkiosken kan däremot inte anses

varit en förklädnad såsom TR menar men det har likväl varit ägnat att rubba tryggheten i området. Huvudgärningsmannen har även intagit en central och bestämmande roll i den organiserade narkotikaverksamheten. Sammantaget och med beaktande av samtliga omständigheter bör gärningen bedömas som grovt narkotikabrott och inte som synnerligen grovt narkotikabrott som TR menar. HovR ändrar TR:s dom på så sätt att de bedömer gärningen som grovt narkotikabrott.

6.5.3. RIKSÅKLAGARENS ÖVERKLAGAN DNR.ÅM2017/4540

I sin överklagan till HD inledde riksåklagaren med att det är av synnerlig vikt för rättstillämpningen att HD prövar när ett synnerligen grovt narkotikabrott föreligger. Enligt åklagarens bedömning föreligger ett synnerligen grovt brott efter den helhetsbedömning som påkallats i förarbeten.¹⁶¹ Kriterierna för när en gärning bör bedömas som synnerligen grovt brott föreligger i förevarande fall genom att huvudgärningsmannen bedrivit verksamheten genom att ha intagit en överordnad roll. Den ekonomiska vinningen har varit betydande och hanteringen har inte varit avsedd för eget bruk. Vad som talar för att organisationen är av kvalificerad form är det faktum att huvudgärningsmannen överlåtit narkotika i sådana mängder som onekligen avsetts att säljas vidare på marknaden.

Åklagaren anser att mängden i målet gränsar till vad som kan uppfattas vara synnerligen stor mängd och anmärker på de tabeller som Drogpraxisgruppen lagt fram till förslag.¹⁶² Vad gäller kravet på att brottet varit av synnerligen farlig eller hänsynslös art framhåller åklagaren att preparatet är ett av de skadligaste samt att narkotikaöverlåtelsen huvudsakligen skett från en grillkiosk, vilket gör gärningen anses särskild förslagen. Försäljningen har även skett i andra hand vilket medför synnerlig risk för att narkotikan kan spridas till unga. Ett sista argument som åklagaren framför är att brottet skett på en plats som anses vara ett s.k. särskilt utsatt område. Sammanfattningsvis anför åklagaren att mängden i sig inte talar för att brottet bör bedömas som synnerligen grovt men att det vid en helhetsbedömning leder till slutsatsen att gärningen bör bedömas enligt det strängare synsättet.

161 Prop. 2015/16:111 s. 40.

162 Se kapitel 5.2.