Det första kursmoment där vi arbetar tvärvetenskapligt är i debatten kring genetik. Under kursens gång har eleverna fått lära sig diverse teorier för etik och moral i religionen och i biologin har de fått lära sig hur genetik och genmanipulation fungerar. Under vår verksamhetsförlagda tid har vi båda lagt märke till att eleverna oftast är duktiga på att debattera, men att de är ganska enkelspåriga och har svårt att sätta sig in i andras perspektiv
35
och olika sätt att tänka på. Detta tror vi beror på att det ibland kan saknas dynamik i diskussionsämnena eftersom de endast är kopplade till ett ämne. Av samma anledning får ofta debatter och diskussioner väldigt lite tid i anspråk, eftersom det är så mycket annat som ska hinnas med. Det blir lite som att eleverna får reflektera och diskutera hemma, om de vill. Ser vi till kursmålen för biologi A står där att eleverna ska diskutera genetik och dess möjligheter ur ett etiskt perspektiv och ett av ämnesmålen för biologi är att eleverna ska kunna delta i samhällsdebatter ur ett biologiskt perspektiv. Det är därför både vanligt och ett krav på att man i biologi ska problematisera genmanipulation. Dock blir själva problematiseringen oftast ganska onyanserad då eleverna, med en biologs perspektiv, har lättare att se fördelarna än nackdelarna.
Liknande punkter finner vi i kursmålen för religionskunskap A där det står att ”[eleven] skall kunna samtala om problemsituationer i vardagen och i yrkeslivet utifrån en given etisk och moralisk utgångspunkt”. Givetvis kan detta uppfyllas genom en etisk diskussion med enbart religionskunskapen inblandad, vi är dock av den fasta övertygelsen att det tvärvetenskapliga arbetssättet gynnar även uppfyllandet av detta mål. Problemsituationerna från vardags- och yrkesliv blir mer naturliga och fastare förankrade i en verklighet då de fördjupas genom samspelet med naturkunskapen. Likaså gäller för målet att ”[eleven] skall kunna reflektera över andra människors olika sätt att tänka om liv, tro och etik” och ”[eleven] skall förstå vad de egna värderingarna betyder för självuppfattningen och för hur man uppfattar människor i sin omgivning”. Genom debatterna görs inte bara en reflektion utan en djup och inlevelsefull sådan vilket vi anser gynna lärandet. Att använda sig av religionens etiska teorier när man diskuterar genetik är därför något som gynnar alla deltagande. Eleverna får plötsligt ett par andra ögon, ett annat perspektiv, med vilka de kan se på problemet. Det är givetvis möjligt att deras slutsatser blir desamma, men de har åtminstone begrundat de andra ståndpunkterna innan de förkastat dem.
Övningen kräver att eleverna förstår vad det är faktakunskapen uttrycker och på vilket sätt den kan användas. Eleverna ska söka kunskap om åsikter som de sedan ska göra om och kunna använda och låtsas stå för i ett muntligt sammanhang. Det gäller att kunna faktakunskapen så väl att man kan ta och ge tacklingar till sin motståndare i debatten. Någonstans måste man också försöka förstå den person vars åsikter som man ska uttrycka för att kunna genomföra en bra debatt. Att eleverna ska kunna diskutera och ta ställning i olika värdefrågor är också en del i Lpf 94. Detta uppfylls också i debatten där eleverna tvingas ta
36
ställning och diskutera varför de ställer sig som de gör i frågan, med en tyngre bakomliggande faktabas som de fått genom det tvärvetenskapliga arbetet.
Det är nu som vi finner ett första naturligt överlapp mellan de två kurserna. Precis som både Korp och Hillbur säger är det viktigt att man väljer att använda sig av de tvärvetenskapliga projekten när man identifierar en sådan korsning. Vi har identifierat gränszoner där det sker naturliga överlapp och genom att utnyttja dessa låter vi eleverna pussla ihop en större, mer heltäckande bild. Detta är en av de stora styrkorna. Tematiskt arbete som sker på många skolor idag kan många gånger kännas forcerat och krystat eftersom alla lärare försöker anpassa sin undervisning efter det aktuella temat. Det är bara att inse att vissa ämnen och teman helt enkelt inte går att kombinera på ett rationellt sätt. En av grundpelarna för det tvärvetenskapliga arbetssätt som vi förslår är just att det är övergående och projektbetonat och enbart används när ämnena korsar varandra.
I det tvärvetenskapliga perspektivet ligger en tanke om att fakta ska bli mer verklighetsförankrad och ett syfte är att eleverna ska förstå varför de behöver viss kunskap och vad den kan användas till. I dagens fragmentariska skola möts man ofta av ifrågasättande av varför eleven ska lära sig en viss sak. Det blir lättare att motivera eleverna till att tänka och lära sig om de inser den större bilden. Det blir också lättare för dig som lärare att motivera eleverna då du kan referera till andra ämnen och de frågeställningar som finns där. Om religionsläraren kan använda sig av genetik som exempel på varför det är viktigt att kunna resonera ur ett etiskt perspektiv, så kommer eleverna att bli mer motiverade. Detta genom att eleverna tvingas se sammanhang mellan olika diskurser och reflektera över dessa i. Just denna aspekt är inte unik för genetikdebatten utan den går givetvis att finna i de andra tvärvetenskapliga övningarna som vi planerat. I sammanhanget är det givetvis också viktigt att nämna att det utan tvekan blir roligare för eleverna att lära sig om de förstår varför de ska lära sig. Vi anser att vår lektionsplanering är bra på att göra lärandet roligt och relevant för eleverna.