4.3.1. Religionernas grunder
Då etik och moraldelen i religionskunskapen är avslutad efter genetikdebatten, påbörjas inom religionskunskapen nästa delkurs. Det är dags att introducera de olika världsreligionerna och deras grunder. Eleverna får arbeta i grupper om fyra stycken där de får försöka komma på så mycket som de bara kan om givna religioner samt frågor som de vill arbeta efter följande lektioner. Dessa kan behandla exempelvis skapelseberättelserna, religionernas historia, riter, seder, mat, kläder, gudar, vardagsliv och högtider. Tanken är att se till vilka förkunskaper och frågor eleverna har, så att undervisningen kan anpassas efter dessa. Tillsammans med eleverna bestäms vilka religioner som ska behandlas, enligt kursmålens ”kristendomen och några andra religioner”. De får välja mellan de fem världsreligionerna Kristendom, Judendom, Islam, Hinduism och Buddhism. Även naturreligioner kan behandlas om eleverna så önskar. Som ett led i att underlätta för nästa tvärvetenskapliga övning påbörjas detta block med kristendomen, vilket kommer att diskuteras närmare nedan.
28
4.3.2. Skapelseteorierna innan Darwin
Detta är det andra tillfället i kursen då det lämpar sig att arbeta tvärvetenskapligt. Vi väljer att lägga upp denna lektion enligt den modell som Jensen och Finley använde sig av i sitt experiment vilket beskrevs ovan.65 Tanken är att lektionen ska ta eleverna tillbaka i tiden till 1850-talet. De ska få en kort teoretisk inblick i de tre stora teorierna för livets uppkomst som då regerade. Läraren i biologi kommer att redogöra för Lamarcks och Cuviers teorier för livets uppkomst. Läraren i religionskunskap kommer att redogöra för den teologiska förklaringsmodellen som Paley låg bakom. Vi väljer medvetet att inte introducera Darwins teori här utan sparar den till nästa biologilektion som är en ren biologilektion. Detta gör vi eftersom vi vill få in eleverna i den tankevärld som regerade innan Darwins teori lanserades.
Vi kommer sedan att låta eleverna lösa diverse evolutionära problem med hjälp av dessa tre förklaringsmodeller. Tanken med det hela är att de själva ska upptäcka vad som är bra respektive dåligt med varje modell. Denna övning kommer att sträcka sig över en biologilektion och religionslektion.
Lektionen är inte examinerande utan ska bara fungera som en introduktion till det nya ämnesområdet.
4.3.3. Evolution genom naturlig selektion
Lektionen efter den historiska tillbakablicken är det dags att introducera Darwin och hans teori om naturlig selektion. Under de påföljande fem veckorna kommer eleverna att få bekanta sig med Darwins teori och dess otaliga applikationer. Vi kommer att diskutera centrala begrepp så som slumpen, sexuell selektion, urval och isoleringsmekanismer. Under dessa veckor kommer eleverna också att få simulera evolutionens gång dels genom en datorlaboration men också via en praktisk övning som visar på slumpartat urval. Under någon av de sista lektionerna kommer eleverna än en gång att få prova på att lösa de evolutionära problem som de utsattes för under den första lektionen (se 4.3.2). Förhoppningarna här är att eleverna ska kunna se att Darwins evolutionsteori täcker upp de luckor som de andra modellerna inte har.
Under den sista veckan kommer eleverna också att få i uppgift att läsa utvalda stycken ur Richard Dawkins bok Illusionen om gud. Boken presenterar på ett tydligt, underhållande och
65
29
framförallt naturvetenskapligt sätt de konflikter som kan uppstå mellan religion och evolutionsteori. Denna text ska läsas som en introduktion till nästa tvärvetenskapliga uppgift.
4.3.4. De fem världsreligionerna
I religionskunskapen ägnas följande åtta veckor åt olika religioner. Ungefär en religion behandlas per vecka. Vi arbetar efter de frågor som ställts upp. Efter att judendom, kristendom och islam behandlats, ägnas en vecka åt att jämföra och sammanfatta de tre. Vi diskuterar vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika religionerna och vad som är centralt. Därefter examineras eleverna genom ett skriftligt prov.
Sedan behandlas naturreligioner, hindusim och buddhism på samma sätt. Varje religion får cirka en vecka och därefter ägnas en vecka åt att jämföra och sammanfatta de tre. Examinationen blir också här ett skriftligt prov på naturreligioner, hindusim och buddhism.
4.3.5. Evolutionskonflikten – Ett tvärvetenskapligt arbete
När vi har nått så här långt inom våra respektive ämnen är det än en gång lämpligt med en ämnesintegration. Då skapelsemyterna och evolutionsteorin oftast står i stark kontrast till varandra finner vi det lämpligt att låta eleverna genomföra ett skriftligt och muntligt arbete kring ämnet. Uppgiften blir således att jämföra evolutionsteorin med skapelsemyten inom en specifik religion. Vi anser att detta dels kommer att ge eleverna en större inblick i religionen de arbetar med, men också att det kommer att hjälpa dem att inse skillnaden mellan vad som är vetenskap och religion. Vi tror att eleverna kommer att utveckla en större förmåga att använda sig av evolutionsteorin på ett korrekt, naturvetenskapligt sätt, och att projektet kommer att öka förståelsen för skillnaderna mellan de naturvetenskapliga och de teologiska förklaringsmodellerna för livets uppkomst.
Eleverna kommer gruppvis att ta sig an en religion och se hur den förhåller sig till evolutionsteorin. Detta ska de göra genom diskussion i gruppen. Slutresultatet ska bli en diskuterande och resonerande text på två till fyra sidor. Vi anser att tyngdpunkten i uppgiften inte ligger i att redogöra för att man kan fakta, vilket bör medföra att sidantalet krymper drastiskt. Arbetet ska således inte presentera en bred faktabas då vi förutsätter att eleverna kan detta sedan tidigare i kursen. Vad vi vill se är istället en diskuterande text som tar sin utgång i den kunskap som eleverna har om evolution och religion. De ska också hålla ett kort föredrag inför klassen om vad de kommit fram till.
30
Eleverna kommer att delas in i grupper om tre till fyra personer, beroende på hur många elever som finns i klassen vi arbetar med. Gruppindelning sker med samma grundkrav som diskuterades i block A.
Vad gäller vilka religioner som eleverna ska kunna undersöka finns där två potentiella lösningar. Den ena är att man låter eleverna välja religion helt fritt efter vad de finner intressant. Denna lösning har fördelen att det eleverna faktiskt får arbeta med just det de vill arbeta med, vilket i sin tur brukar öka arbetslusten. Nackdelen med att låta eleverna välja fritt är att vissa religioner inte har en skapelsemyt. Utan en skapelsemyt att utgå ifrån blir det väldigt, om inte rent ut sagt omöjligt, för eleverna att genomföra arbetet. Av just denna anledning väljer vi att i förväg ha valt ut följande religioner: kristendom, islam, judendom, buddhism, Intelligent Design och naturreligionerna. Vi har valt att inte ta med hinduism just på grund av att den inte har någon skapelseberättelse. Vi anser att arbetet har en större sannolikhet för att bli fruktsamt om vi kontrollerar denna faktor.
Eleverna kommer därefter att få en veckas lektioner på sig att arbeta med ämnet. En vecka innebär två biologilektioner a’ 80 minuter och tre religionslektioner a’ 50 minuter. Då det bara rör sig om 2-4 sidor text anser vi inte att det kommer att behövas fler lektionstillfällen än så. De ska dessutom under dessa fem lektioner förbereda sin muntliga presentation av ämnet. Under lektion nummer sex kommer sedan redovisningarna att påbörjas och de fortgår tills alla grupper hunnit redovisa.
Denna uppgift är en examinerande uppgift, både gällande den skiftliga och den muntliga delen. Vid bedömning kommer läraren i biologi att titta på hur pass väl eleverna använder sig av evolutionsteorin. Han kommer att titta på om eleverna har förstått centrala begrepp så som exempelvis naturlig selektion, ifall de använder sig av korrekta argument och bedöma argumentens relevans för frågan. Läraren i religionskunskap kommer att bedöma om eleverna kan se och använda sig av det centrala i de olika religionerna på ett bra sätt, samt se hur eleverna visar förståelse för hur andra kan se på saker och ting. Bedömningen i religionskunskap kommer inte att vara lika central som den i biologi eftersom eleverna redan blivit bedömda i denna delkurs. Detta betyder dock inte att religionskunskapen inte är viktig i sammanhanget, då andra kriterier än de som bedömts på proven kan uppfyllas genom den tvärvetenskapliga övningen.
31
4.3.7. Den fortsatta kursen
Efter dessa övningar har vi inte för avsikt att bedriva mer tvärvetenskapligt arbete i kurserna. Som tidigare nämnts är det viktigt att man är medveten om att tvärvetenskapliga arbeten är övergående och att de endast bör användas där de känns logiska. I de delar som finns kvar inom biologi och religionskunskap finner vi inte några naturliga överlapp varpå det tvärvetenskapliga arbetet givetvis uteblir.
32