Block A kommer att fortgå i fem veckor och behandla genetik och etik och moral. De första fyra veckorna kommer att skötas enskilt inom respektive ämne, för att i slutet av blocket ha en tvärvetenskaplig veckolång övning.
4.2.1. Genetik
De första veckorna i biologikursen kommer att behandla cellens genetik. Det börjar med introduktion av cellen och dess genetik. Tanken är att eleverna ska få lära sig hur DNA och RNA är uppbyggt, DNA-replikation samt hur proteinsyntesen går till. Detta kommer delvis att ske via teoretiska genomgångar och övningar, men eleverna kommer också att få laborera med att isolera DNA ifrån en banan. Sedan introduceras de viktiga begreppen mitos och meios och eleverna kommer att få genomgöra mikroskoperingsövningar för att studera dessa faser i cellens liv. Mot slutet av veckorna kommer Mendel att introduceras.
Temat för de avslutande veckorna blir den klassiska genetiken, vilken börjar med den mendelska nedärvningen. Eleverna kommer att få öva på att räkna på klyvningstal och använda sig av korsningsscheman. Dessa veckor kommer bara att vara teoretiska och eleverna kommer till exempel att utföra teoretiska avelsprogram. Till sist introduceras stamträd och hur
25
man med hjälp av dessa kan räkna på sannolikheten för att få sjukdomar. I samma veva introduceras ett antal väsentliga begrepp så som kodominans och könsbunden nedärvning. Syftet är att eleverna under dessa fyra veckor ska få sätta sig in i teorin och praktiken bakom ärftliga egenskaper, vilket kommer att tas tillvara på senare när biologin övergår till att handla om evolution.
4.2.2. Etik och moral
Inom religionskunskapen handlar den första delkursen på fyra veckor om etik och moral. Den inledande lektionen behandlar hur det är att vara människa. Vi talar om livsfrågor och om mig och andra. Den introducerande lektionens syfte är att skapa ett intresse, väcka nyfikenhet och förebereda eleverna inför kommande lektioner. Eleverna får också ge förslag på och välja teman som etik- och morallektionerna ska kretsa kring. Exempel på dessa kan vara otrohet, djurrätt, livet och döden, vänskap, framtiden, naturen.
Följande två veckor ägnas åt olika typer av värderingsövningar, rollspel och diskussioner kring de valda temana. I vecka tre och fyra får eleverna lära sig om olika etiska teorier, i främsta hand regeletik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Dessa lektioner blir blandade med teori och praktik.
4.2.3. Gen-Etikens problematik – En tvärvetenskaplig debatt
Efter fyra veckor där religionen och biologin i huvudsak har varit separerad anser vi det vara lämpligt för en tvärvetenskaplig debatt. Eleverna har nu fått så mycket information angående genetik, etik och moral att de ska kunna hålla en ståndpunkt i en debatt där de tre perspektiven tas i beaktande.
Den första lektionen blir en introducerande och sammanfattande lektion. Eleverna tilldelas riktlinjer för momentet som ska omfatta en veckas arbete, det vill säga tre religionslektioner a 50 minuter och två biologilektioner a 80 minuter. Eleverna kommer att delas in i grupper om tre till fem elever beroende på hur många roller som krävs för deras specifika debatt. Grupperna bör inte innefatta fler än fem medlemmar, eftersom alla måste få tid att uttrycka sig. De får inte heller vara färre än tre eftersom vi då inte tror att diskussionen blir tillräckligt gynnsam. Vi har, både genom egna erfarenheter och observationer under vår verksamhetsförlagda tid, kommit fram till att gruppstorlekar bör ligga på tre till fem personer för att arbetet ska genomföras i bästa möjliga mån. Om gruppen innehåller färre medlemmar
26
anser vi att det kommer att hämma gruppens diskussionsmöjligheter. Vi är av åsikten att ju fler personer som diskuterar ett ämne desto fler potentiella öppningar till frågan kan man hitta. Är eleverna för få finns det en stor risk att de hittar en ”rätt” lösning och sen inte försöker se den ur andra perspektiv. Är eleverna istället för många i gruppen tror vi förvisso att frågan kan diskuteras ur många olika riktningar, men det finns en stor risk att någon i gruppen inte vågar eller får komma till tals. Ett annat problem med för stora grupper, när det gäller att skriva i grupp, vilket kommer att ske i block B, är att man har problem med att komma till skott. Det blir väldigt mycket diskuterande och väldigt lite resultat. I slutändan brukar det resultera i att eleverna delar upp arbetet i vars en del som de sedan går hem och skriver enskilt. Detta skulle förta hela poängen med övningen då tyngdpunkten ligger på att diskutera och problematisera frågan i gruppen. Om eleverna själva får dela in sig i grupper efter intresse eller om både grupper och debattfråga delas ut av läraren beror på den specifika grupp som det genomförs i, därför kommer vi att lämna den frågan öppen.
Debattfrågorna kan exempelvis gälla genmodifierade växter, Belgian Blue kor, kloning, fosterdiagnostik, abort, stamcellsforskning, sjukdomsselektion och djur som organgivare. Eleverna får resterande av den inledande 50 minuters lektionen samt en 80 minuters lektion på sig att ta reda på fakta och förbereda sig inför debatten. Eleverna kommer att delas in i olika roller som ska vara experter såsom läkare eller forskare, de kan också delas in i roller som motsvarar andra intressenter såsom en blivande moder eller en bonde. Debatten kan också utvecklas med en för och en emot sida.
De tre följande lektionerna (180 minuter) används till genomförandet av debatterna. Varje grupp får debattera i 10-15 minuter och därefter får resten av klassen lägga sig i, både gällande ämnet och gällande hur de som debatterat har skött sig som debattörer.
Debatten kommer vara en del i examineringen av eleverna och de kommer att bedömas främst muntligt. För att alla ska få en chans att uttrycka sig ska eleverna också skriva loggbok under arbetet med debatten, vilket blir en del i bedömningen för religionskunskap där även aktivt deltagande i de tidigare momenten inom etik och moral krävs. Här ska de förklara sina argument, sin teknik kopplat till etisk teori och också bedöma hur de andra gått tillväga, vad som var bra, vad som kunde blivit bättre. De ska visa att de förstår de olika etiska teorierna, genom att använda dem. De uppnår också olika mål i förståelse, att se från andra perspektiv och bedöms också genom deras bedömning av andras debatter samt deltagandet i den egna. I
27
den skriftliga uppgiften ska de också resonera kring genetik och etik och moral efter frågor så som: Hur långt kan vi gå med teknikens hjälp? Finns det risker för ett elitsamhälle eller är allt bara naturlig utveckling? Vari ligger moralen? Vem får lida/vem får det bättre – vem bestämmer? Diskutera för- och nackdelar. Hur är det med värde, vem är värd vad? Vart leder allt det här? Vad är utopin, beskriv?
Finns det tid är det också intressant att diskutera detta muntligt i klassen.
I biologi bedöms relevansen i de genetiska argumenten. Om de är sanna respektive logiska. Tanken med debatten är att eleverna ska sammanfoga det som de lärt sig under de fyra veckorna, både i religionskunskap och biologi. De ska kunna se relevansen i det som de lärt sig och kunna plocka ut och använda sig av det som är viktigt för dem.
4.2.4. Genetisk examination
I biologi är det inte tillräckligt med att bara ha deltagit i debatten. Då genetik och nedärvning är viktiga ämnesområden kommer ett skriftligt prov att hållas innan nästa ämnesområde introduceras. Detta kommer att ske på den första lektionen under vecka sju. Den sista lektionen under vecka sex används till repetition och att prata om diverse mutationer som kan uppstå.