Generationsteori

En väsentlig mekanism för relationen mellan lärare och elever är de processer som uppstår för att aktörerna tillhör olika generationer. Generationsproblematik är en allmän företeelse i samhället som alla människor är med om under sin levnad. Lärare är en social grupp som har ett speciellt förhållande till yngre samhällsmedlem- mar och de blir därmed särskilt inblandade i, och påverkade av, de förhållanden som råder mellan generationer i ett givet samhälle.

Mannheim (1952) ger generationsproblematiken följande ka- raktäristik:2

• nya medverkande kommer ständigt in i processen med nya idéer

• äldre medverkande försvinner ur processen och med dem erfarenheter

• varje generation medverkar endast i en begränsad del av processen

• ett nödvändigt och konstant överförande av kulturellt arv • ständigt nya generationer

Oupphörligt existerar en situation där unga i samhället möter det närvarande samhällets formationer genom att önska eller arbe- ta för förändring, för ungdom är förändringsbärare i sig själva, menar Mannheim (1943/1986) och framhåller att

1

Med tanke på att det är andra grupper än lärare som i hög grad bestämmer läraryrkets utveckling, kan man undra över i hur hög grad lärare av idag är överens om verksamhetens konstituerande reg- ler.

2

the relevant fact is that Youth come to the conflicts of our modern society from without. And it is this fact which makes Youth the predestined pioneer of any change in society. (s. 35) Abrams (1970) tillägger i samma anda att ”only the young take on the work involved in massive enterprises of social change” (s. 180), och Archer (1995) tillägger att ”generically ’society’ is that which nobody wants in exactly the form they find it” (s. 2). Det innebär att lärare i varje tid och inför varje generation1 får finna sig i att bli konfronterade av den ungdomliga förändringslustan. Grundantagandet som görs i fråga om mötet mellan lärare och ele- ver är att varje samhälles ungdom strävar mot något förändrat, just som en funktion av att de är fostrade i en annan kontext än den kontext som lärarna (och de styrande) i samhället växt upp i och som den förhandenvarande tidsandan bygger på. Ungdom har där- för en delvis annan syn på det existerande än vad som är rådande. Det går att förmoda att det som lärare en gång i tiden, som ele- ver, införlivade som god undervisning är vad de vill genomföra.2 Den skolsituation som konstituerade läraren hade andra förebilder än vad som är rådande, vilket bör leda till att lärares ideal i fråga om skolan är annorlunda än elevernas. Detta är en grund för mot- sättning mellan aktörerna. Dessutom är det så att lärare som arbe- tat ett antal år möter elever som är annorlunda än de dessa lärare mötte under sina första år som lärare, vilket är ytterligare en be- svärande faktor. De förändringar ungdomar ”försöker finna” är mer eller mindre utmanande i olika tider, beroende på de kulturel- la, politiska och ekonomiska förändringar, och den situation som är, i samhället och i omvärlden för tillfället. Det här innebär att lä- rare i en mening ständigt möter förändringar eller åtminstone kla- gan i förhållande till det rådande. Att ständigt möta förändringar kan ses som besvärligt och det får det nog anses vara, samtidigt är det inte negativt utan kunde upplevas som utvecklande.

1

Generation innebär här inte en årskull, utan snarare tidsepok eller tidsperiod. En generation i Mannheims mening har en gemensam agenda i förhållande till det etablerade och kan bestå av indi- vider födda under en rad av år. Det kan därmed också förekomma flera olika generationer samtidigt, eftersom alla människor som lever under samma period inte alltid har samma upplevelser. Mann- heim har blivit kritiserad för att han inte använder begreppet ”cohort” istället för generation efter- som det snarare är det han menar (Pilcher, 1994).

2

Blivande lärare trivdes i skolan (Lindblad, 1995), och lärare undervisar som de tänker om under- visning (Triggwell & Prosser, 1996).

Lärare är några av de första i den äldre generationen, utanför familjen, som i ett tvingande sammanhang möter och blir medvet- na om många av de ungdomliga uttryck som uppkommer i samhäl- len. Att lärare och elever tillhör olika generationer får därmed be- tydelse för skolarbetet. Waller (1932/1976) framhåller att avstån- det mellan aktörerna kan leda till att ”what is passed on to the ne- wer generation is not a living insight into function, but dead in- formation about duties” (s. 442). Kommunikationsbrister kan allt- så bli ett resultat av skillnaden i synsätt.

Ett fenomen som idag kan tänkas försvåra kommunikation och intersubjektiv förståelse är Flynn-effekten (Harris, 1999). Den im- plicerar att barn och ungdomar som växer upp idag är 25 % ”in- telligentare” (smarter) än sina far- och morföräldrar. Den här ut- vecklingen, som visat sig i militära IQ-test i USA, har inte en gene- tisk grund utan bygger istället på att ungdomar av idag är bättre förberedda för att göra test, eftersom de har blivit utsatta för dem under en längre tid. Elevers relativa datorvana kan förmodas leda till en högre oräddhet inför tekniska innovationer. Harris förmodar att nya kommunikations- och produktionssätt har lett till en högre förmåga att möta testliknande situationer vid en lägre ålder. Att lärare möjligen är sämre än sina elever på datorer och den nya kommunikation som uppstått genom datorer och annat har lett till är en problematik som får konsekvenser för både klassrumsinter- aktion och generationsmöten. Flynn-effekten har visat sig vara be- stående i vår tid. Slutsatsen blir att yngres anpassningsförmåga till innovationer inom samhällets ram är högre än äldre generationers anpassning. Om det stämmer, kan det påverka relationen mellan lärare och elever mot en ökad asymmetri.

Förekomsten av motsättningar mellan generationer leder till att ungdomar blir utsatta för en mängd fördomsfulla tankar av det vuxna samhället, men även tvärtom. Det är därmed inte förvånan- de att generationskonflikter är ett vanligt förekommande kulturellt fenomen (Abrams, 1970). Vad som ytterligare komplicerar detta för lärare är att de är den grupp av den äldre generationen som, trots att ungdomliga uttryck av olika slag påverkar dem, inte får (eller bör) låta denna påverkan inverka på deras handlande gent- emot elever/eleverna. ”Läraren skall utgå från den enskilda elevens … tänkande” och behandla samtliga ungdomar på ett rättvist och

likvärdigt sätt (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 31) och alltså i undervisningssituationen möta och förhålla sig till alla uttryck som följer med ungdomens tänkande och sökande efter identitet, vare sig de vill det, tycker om uttrycken, eller inte.

Att lärare och elever tillhör olika generationer är en strukturell mekanism som innebär en risk för att asymmetrin mellan lärare och elever ska öka. Mekanismen yttrar sig genom skilda uppfatt- ningar, uttryckssätt och förhållningssätt i fråga om vad som är me- ningen med livet i allmänhet och skolan i synnerhet mellan grup- perna.