Slutsats 3 Omfattande systemförändringar och förändrade

studieresultat för eleverna.

En av utgångspunkterna för resonemanget om lärararbetets situa- tion i Sverige idag var att skolan och lärare tycktes lyckas mindre bra eftersom många svenska elever inte har fullständiga betyg när de lämnar skolan, samt att de inte ligger i topp på internationella kunskapsjämförelser. Som slutsats 3 vill jag, trots att jag inte anser att höga betyg är lika med en god skola, visa att man inte på ett enkelt sätt kan påstå att ansvaret för svenska elevers ”misslyckan- de” ligger hos lärarna. I linje med resonemanget som här byggs upp, är det inte självklart att lärarna och/eller lärarutbildningen kan göras ansvariga för situationen. Jag kommer som slutsats tre genomföra ett resonemang i fyra steg. Det är ett resonemang som bygger upp en kausal kopplingsmodell kallad ”Boudon-Coleman- diagram” (Bunge, 1997, s. 454).

Steg 1. Under 90-talet genomfördes kraftiga och omfattande sy- stemförändringar för lärarna i Sverige genom nya läroplaner och en mängd konkreta förändringar direkt eller indirekt kopplade till förändringarna i läroplanerna. Det är dessa förändringar på mak- ronivå som är det första steget i min analys för slutsats 3. Föränd- ringarna är en grund för det resonemang kring lärararbetets kom- plexitet och intensitet som förts här, och är det som tagits upp un- der slutsats 2.

Steg 2. Läroplansförändringarna och de förändringar som följde i läroplanens spår under 90-talet är som jag ser det en betydande orsak till lärares förändrade sjukskrivningsstal och lärares burn- out-diagnoser runt sekelskiftet, dels eftersom deras uppträdande sammanfaller i tiden och dels eftersom många av förändringarna leder till förlust av kontroll, identitetsosäkerhet och brytande av traditionella och förväntade förhållanden för lärare. Jag menar

1

De senaste läroplanerna skapades under devisen ”Europas bästa skola”. Nu lyckas inte lärarna leva upp till målen och kraven i läroplanerna, kan det vara skälet till att vi inte har Europas bästa skola? Fast jag tror att vi har det ändå.

också att förändringarna lett till alienations- och osäkerhetskänslor i förhållande till arbetet. Hasenfeld (1992) framhåller att ”it is un- derstood that when staff feel alienated, when their personal needs are not met by the organization, and when they are dissatisfied with their job, they will take it out on their clients. This is often la- belled as ’burn-out’” (s. 27).

Vi kan i Hasenfelds påstående se en koppling mellan fenomenen missnöjdhet med arbetet, burn-out och förhållande till sina klien- ter. I Hasenfelds analys framstår detta som något vanligt inom Human Service Organizations (HSO). Det innebär att sjukskriv- ningstal, burn-out, alienation och osäkerhet i relation till ens arbete kan leda till att lärare tar ut sin svåra situation på sina elever. Tan- kegången är plausibel som jag ser det. Det var det andra steget i min analys, och det steget är på individuell eller mikronivå.

Steg 3. Om det är som framlagts i steg 1 och 2, att lärares ar- betssituation är förändrad, att HSO-tjänstemän agerar som Hasen- feld föreslagit i situationer som den som framlagts, kan man tänka sig att det leder till en ökad motsättning mellan lärare och elever. Om lärarna ”tar ut” sin frustration över arbetsvillkoren på sina elever, så kan man misstänka att asymmetrin mellan parterna ökar eller accentueras. Om det dessutom är så att grogrunden för asymmetri mellan de två aktörerna är positiv, vilket är vad som diskuterades i slutsats 1, blir det tredje steget rimligt. Jag vill un- derstryka att det tredje steget är att betrakta som en gissning. Det tredje steget är som det andra på analytisk mikronivå.

Steg 4. Som det fjärde steget gör jag ännu en förmodan. Om det är så att lärare är frustrerade över sin arbetssituation, om lärare ofta är sjukskrivna eller mår så dåligt som man gör när man kän- ner sig utbränd eller nästan utbränd, är det lätt att tänka sig att den undervisning som de planerar och genomför inte kommer att vara den bästa. Om det är så att lärare ”tar ut” sin frustration mot sina elever, om det råder en asymmetrisk relation mellan lärare och elever, så kan man anta att det å ena sidan leder till att lärarnas in- tresse och engagemang för undervisning sjunker, och å andra sidan att elevernas intresse, motivation och prestationer sjunker. Elever- nas reaktioner kan ses som ett resultat av att lärarna har en avog inställning och att eleverna i sin tur kommer att känna antagonis- tiska känslor gentemot lärarna. Det här menar jag är ett plausibelt

och trovärdigt resonemang som leder till slutsatsen att elevernas prestationer kommer att bli svagare som ett resultat av att lärarnas arbetsförmåga försämras, att lärares engagemang i arbete och ele- ver minskar, samt genom att asymmetrin mellan lärare och elever därmed har en tendens att öka. Det fjärde steget befinner sig på analytisk makronivå.

Resonemanget sammanfattas som en kausal slinga1 som rör sig från makronivå till mikronivå och därefter tillbaka till makronivå igen. Det finns inledningsvis inga kopplingar mellan de två makro- nivåerna, det vill säga ingen logisk koppling mellan att styrning i övermått och förändrad praktik leder till sämre undervisning och sämre resultat. Det är de två fenomenen på mikronivå som visar att det är möjligt att göra en logisk och kausal koppling mellan de två makronivåerna. Slutsatsen av den kausala kopplingen mellan steg 1 och steg 4 blir att lärarna och lärarutbildningen inte kan hållas en- sidigt ansvariga för elevers försämrade resultat nationellt och i in- ternationella jämförelser. Resonemanget leder till att vi får följande kausala kopplingsmönster:

Modell 72: Kausalt kopplingsmönster som ett re- sultat av omfattande systemförändringar

styrning i övermått, konkreta föränd- ringar i yrket, för- sämrad kontroll över yrket

Ö

sämre undervisning, sämre resultat för eleverna

Ð

Ï

sjukskrivning, osäker- het, alienation, burn- out, psykiska besvär orsakade av arbetet

Î

asymmetri i relatio-nen

1

Jag vill påminna om att ett kausalt förhållande är tillfälligt, det vill säga inte regelbundet. Ett kausalt förhållande i ett öppet, socialt system är också beroende av aktörernas handlingar. Det inne- bär att vi inte kan förutsäga att samma mönster kommer att uppstå vid ett liknande eller likartat tillfälle.

2

Bunge (1997) har utvecklat metoden för modellen och kallar den för ett Boudon-Coleman-diagram (s. 454).

sjukskrivning, osäkerhet, alienation, burn-out, psykiska besvär orsakade av arbetet

Det vill säga den styrning och de konsekvenser som styrningen fört med sig i fråga om konkreta arbetsvillkor kan förmodas vara orsaken till att skolan i Sverige inte fungerar helt tillfredsställande när det gäller elevers prestationer och relationerna mellan aktörer- na i skolan. Det är i och för sig inte förvånande eftersom det under hela implementeringsfasen av kommunaliseringen, betygssystemen, differentierade löner med mera, har påpekats av lärare att det inte kommer att fungera och lärarna har uttryckt oro över vilka konse- kvenserna ska bli.

Jag menar att vi helt enkelt får tillstå att den massiva föränd- ringstakt som skolan och lärarna varit utsatta för har fått ett antal inte önskvärda följder. Om det sedan är en logisk, faktisk följd, el- ler om det snarare kan betecknas som en självuppfyllande profetia, är en fråga att undersöka.

Nu finns det luckor i detta resonemang, trots att jag menar att resonemanget är möjligt och plausibelt. Den största luckan är bris- ten på empiriska data som visar att lärare ”tar ut” sin frustration på eleverna. Det som finns är ett antal tendenser. Dessa är att ele- ver har antagonistiska känslor gentemot lärares arbetssätt och atti- tyder (Alderson, 2000; Brante, 2002), att 5 % av eleverna känner sig mobbade av sina lärare samt många andra uttryck i rapporter och media. Dessa aspekter kan ha andra orsaker som grund och det kan finnas skäl att göra undersökningar för att få tydligare data i fråga om lärares och elevers relation. En annan viktig aspekt är att lärare från början varit emot många av de förändringar som följt i läroplanernas spår. Det kan då sägas fungera som en själv- uppfyllande profetia. En självuppfyllande profetia säger inte emot slutsatsen som sådan, men möjligen minskar den moraliska trovär- digheten i ett sådant sammanhang.

In document Lärare av idag : om konstitutioneringen av identitet och roll (Page 95-98)