Slutsats

I studien framkommer att de flesta intervjupersoner har stabilt KASAM och ser högre grad av sammanhang i sitt arbete. Fem av åtta respondenter har hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbete. En av respondenterna har hög grad begriplighet, hanterbarhet och låg meningsfullhet. Två av åtta respondenter har hög grad begriplighet, låg hanterbarhet och hög grad meningsfullhet. KASAM associeras i flera studier med högre nivå av hälsa. I studien uppskattar

respondenterna att kompetens är en viktig grundsten i deras arbete. När det gäller kompetens och kompetensutveckling i arbete beskriver respondenterna att det i någon mån har att göra med arbetserfarenhet, resurser, kollegialt stöd, samarbete, personliga egenskaper, chefer och kollegors attityd gentemot kompetensutveckling, arbetsmiljö, kunskapsuppdatering och

specialistutbildningar och arbetsplatsens erbjudanden av kortare kurser.

Utifrån Antonovskys definition för GMR kan respondenternas kompetens i arbete identifieras som personernas GMR. I studien framkommer att flesta respondenterna har högt värde i KASAM. I framtida studier kan det vara intressant att undersöka och säkerställa att det finns signifikanta samband mellan kompetens och KASAM. Det i sin tur kan hjälpa framtida hälsofrämjande arbete bland sjuksköterskor.

9. Referenslista

Angelöw, B. (2005). Att hantera stress och möta förändringar. Natur och Kultur.

Antonovsky, A. (2010). Hälsans mysterium.(M. Elfstadius, Övers.; 2. utg.). Natur och kultur.

(Originalarbete publicerat 1987).

Arts, S. E. J., Kerkstra, A., Zee, J., & Abu-Saad, H. H. (2001). Quality of working life and workload in home help services. A review of the literature a proposal for a research model.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 15(1), 12–24.

https://doi.org/10.1046/j.14716712.2001.1510012.x

Bauer, J., & Mulder, R. H. (2013). Engagement in learning after errors at work: Enabling conditions and types of engagement. Journal of Education and Work, 26(1), 99–119.

https://doi.org/10.1080/13639080.2011.573776

Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Carneiro, P., Martins, J., & Torres, M. (2015). Musculoskeletal disorder risk assessment in home care nurses. Work, 51(4), 657–665. https://doi.org/10.3233/WOR-152024

Casalicchio, G., Lesaffre, E., Küchenhoff, H., & Bruyneel, L. (2017). Nonlinear Analysis to Detect if Excellent Nursing Work Environments Have Highest Well-Being: Excellent Environments for Highest Well-Being. Journal of Nursing Scholarship, 49(5), 537–547.

https://doi.org/10.1111/jnu.12317

Ericson-Lidman, E., Norberg, A., Persson, B., & Strandberg, G. (2013). Healthcare personnel’s experiences of situations in municipal elderly care that generate troubled conscience: Experiences of troubled conscience in municipal elderly care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(2), 215–223. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01017.x

Fernandez, N., Dory, V., Ste-Marie, L.-G., Chaput, M., Charlin, B., & Boucher, A. (2012).

Varying conceptions of competence: An analysis of how health sciences educators define competence: Conceptions of competence. Medical Education, 46(4), 357–365.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2923.2011.04183.x

Foley, M., Lee, J., Wilson, L., Cureton, V. Y., & Canham, D. (2004). A Multi-Factor Analysis of Job Satisfaction Among School Nurses. The Journal of School Nursing, 20(2), 94–100.

https://doi.org/10.1177/10598405040200020701

Fukada, M. (2018). Nursing Competency: Definition, Structure and Development. Yonago Acta Medica, 61(1), 001–007. https://doi.org/10.33160/yam.2018.03.001

Graeser, S. (2011). Salutogenic factors for mental health promotion in work settings and organizations. International Review of Psychiatry, 23(6), 508–515.

https://doi.org/10.3109/09540261.2011.637909

Griffiths, C. A., Ryan, P., & Foster, J. H. (2011). Thematic analysis of Antonovsky’s sense of coherence theory: Antonovsky’s sense of coherence theory. Scandinavian Journal of Psychology, 52(2), 168–173. https://doi.org/10.1111/j.1467-9450.2010.00838.x

Grill, C., Ahlborg Jr, G., Wikström, E., & Lindgren, E.-C. (2015). Multiple balances in workplace dialogue: Experiences of an intervention in health care. Journal of Workplace Learning, 27(4), 267–281. https://doi.org/10.1108/JWL-07-2013-0047

Lidwall, U. (2016). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest (FK-nr: 116-4; Psykisk ohälsa, Korta analyser 2016:2).

Försäkringskassan.https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/psykisk-ohalsa-korta-analyser

20162.pdf?MOD=AJPERES&CVID=&CACHE=NONE&CONTENTCACHE=NONE

Kar, S., & Suar, D. (2014). Role of Burnout in the Relationship between Job Demands and Job Outcomes among Indian Nurses. Vikalpa: The Journal for Decision Makers, 39(4), 23–38.

https://doi.org/10.1177/0256090920140403

Kim, K., Han, Y., Kwak, Y., & Kim, J. (2015). Professional Quality of Life and Clinical Competencies among Korean Nurses. Asian Nursing Research, 9(3), 200–206.

https://doi.org/10.1016/j.anr.2015.03.002

Kinman, G. (2008). Work stressors, health and sense of coherence in UK academic employees.

Educational Psychology, 28(7), 823–835. https://doi.org/10.1080/01443410802366298

Kolk, A. (2020). Förändrat behov av socialförsäkringen under coronapandemins första månader (FK-nr: 116-23; Socialförsäkringen och coronapandemin, Korta analyser 2020:5).

Försäkringskassan. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e61ddf0e-18f44140-82d0-1bbbf5455bd3/socialforsakringen-och-coronapandemin

kortaanalyser20205.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Kristiansen, L., Hellzén, O., & Asplund, K. (2010). Left alone - Swedish nurses’ and mental health workers’ experiences of being care providers in a social psychiatric dwelling context in the post-health-care-restructuring era. A focus-group interview study: Left alone-experiences of being care providers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3), 427–435.

https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00732.x

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

MacPhee, M., Dahinten, V., & Havaei, F. (2017). The Impact of Heavy Perceived Nurse Workloads on Patient and Nurse Outcomes. Administrative Sciences, 7(1), 7.

https://doi.org/10.3390/admsci7010007

Mobasher Amini, Khadijeh, Rezaei, Behrooz, & Esmaeilpour-Bandboni, Mohammad. (2017). The Relationship Between Clinical Competence and Occupational Stress in Iranian Clinical Nurses.

https://doi.org/10.5281/ZENODO.3368180

Olsson, M. B., Larsman, P., & Hwang, P. C. (2008). Relationships Among Risk, Sense of Coherence, and Well-Being in Parents of Children With and Without Intellectual Disabilities.

Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 5(4), 227–236.

https://doi.org/10.1111/j.1741-1130.2008.00184.x

Pellmer, K., & Wramner, B. (2009). Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber.

Ritchie, J., & Lewis, J. (Red.). (2003). Qualitative research practice: A guide for social science students and researchers. Sage Publications.

Svederberg, E., Svensson, L., & Kindeberg, T. (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete.

Studentlitteratur.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Norstedt.

Teasley, S, L., Sexton, K, A., Carroll, C, A., Cox, K, S., Riley, M., Ferriell, K. (2007). Improving work environment perceptions for nurses employed in a rural setting. J Rural Health, 23(2), ss.179-82. doi: 10.1111/j.1748-0361.2007.00087.x

Vetenskapsrådet. God forskningssed (Nr VR1708).

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Godforskningssed _VR_2017.pdf

Voloshinov, V.N. (1973). Marxism and the philosophy of language. (L. Matejka & I. Titunik, Övers.). Seminar Press (original publicerat 1930).

Bilaga 1: Följebrev

Till berörda deltagande i en studie om Sjuksköterskors Kompetens och psykiska hälsa i arbete.

Hej!

X Y heter jag. Den här terminen skriver jag en kandidatuppsats i pedagogik med inriktning mot vuxnas arbetsliv vid Uppsala universitet. Studiens syfte att få ökad kunskap om kompetens och möjligheter till kompetensutveckling inverkar på sjuksköterskornas psykiska hälsa. För att utföra undersökningen behöver jag intervjua ett antal

grundutbildade sjuksköterskor, därför kontaktar jag er. På grund av rådande situation med covid-19 tänker jag genomföra intervjun via telefon under april månad. Beräknad tid per intervju är cirka en timme och med er tillåtelse kommer intervjun att spelas in. Den sparade intervjun kommer att förstöras efter att studien har blivit godkänd. Er information i

undersökning kommer att behandlas konfidentiellt och ni kommer att vara anonyma i studien. Undersökningen kommer att resultera i en c-uppsats i vuxnas arbetslivspedagogik.

Om du har möjlighet och vill delta i undersökningen och ställa upp för en intervju, vill jag gärna intervjua dig. Under hela undersökningsprocessen stödjer en handledare mig från Uppsala universitet, om ni har frågor angående undersökningen kan ni kontakta min handledare på universitetet eller mig.

Med vänliga hälsningar X. Y

Kontaktinformation Handledare Namn:

Lektor Ph.D

Institutionen för Pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Tel: xxxxx xxx.xxx@ edu.uu.se

Student Namn:

Tel: xxxxx

xxx.xxx@edu.uu.se

Bilaga 2: Samtyckesformulär

Uppsala universitet, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Student: Namn, xxx.xxx@ edu.uu.se

Handledare: Namn, kontakt: xxx.xxx@ edu.uu.se

Till berörda deltagare

Medgivande för deltagande i en studie om Sjuksköterskors Kompetens och psykiska hälsa i arbete.

Projekt

Arbetet har som övergripande syfte att få ökad kunskap om kompetens och om möjligheter till kompetensutveckling inverkar på sjuksköterskornas psykiska hälsa.

Metod

Undersökningen kommer att bestå av telefonintervjuer och intervjun kommer att spelas in på telefonen. De intervjufrågor som ska användas till intervjun kommer ni att få några dagar innan intervjun via mail. Den förväntade tid som intervjun kommer att ta är cirka en timme. Viktigt att understryka är att fokus i studien i sin helhet inte ligger på de enskilda individerna utan på den sammantagna analysen av samtliga intervjuer.

Resultatredovisning, etik och sekretess

Deltagande i intervjun är frivillighet och du kan avbryta ditt deltagande, när som helst.

Undersökningens resultat kommer att publiceras i en examensuppsats samt redovisas på seminarier samt på universitets uppsatsdatabas DIVA. I uppsatsen kommer inga enskilda personer att namnges och i den mån namn förekommer, ändras dessa för att minimera

risken för att någon ska kunna lista ut att det är just du som deltagit i studien. Alla

personuppgifter och andra uppgifter som möjliggör identifiering av individer kommer att hanteras konfidentiellt. När studien är klar och uppsatsen har blivit godkänd kommer den inspelade intervjun att förstöras. Materialet kommer endast användas i denna uppsats.

Medgivande:

Medverkan är frivillig och deltagaren/deltagarna kan när som helst och utan förklaring välja att avbryta sin medverkan.

□ Jag vill medverka i studien.

□ Jag vill inte medverka i studien.

Datum __________________________________________

Underskrift ___________________________________________________

Bilaga 3: Intervjuguide

Litet om dig

Utbildningsbakgrund

Antal års arbetslivserfarenhet

1. Vad fick dig att välja ditt nuvarande yrke som sjuksköterska?

2. Hur trivs du med dina nuvarande arbetsuppgifter?

3. Hur ser relationen mellan arbetskollegor på din arbetsplats?

4. Hur skulle en arbetskollega beskriva dig, vad det gäller hur allvarligt du tar de grundläggande ansvarområdet inom ditt yrke?

5. Hur agerar du i akuta situationer i ditt arbete?

6. Vad anser du om dina färdigheter i att utveckla arbetes kvalitet?

7. Vad kompetens innebär för dig i arbete?

8. Vilka kompetensutveckling möjligheter har du i ditt arbete?

9. Vilken attityd har dina arbetskollegor och arbetsgivare till kompetensutveckling?

10. Vad motiverar dig till att engagera dig i kompetensutveckling?

11. Hur uppskattar du din psykiska hälsa i relation till ditt arbete?

12. Hur ser du på din yrkeskompetens i relation till din psykiska hälsa?

13. Till sist avslutningsvis kan berätta om något eller några kompetenshöjande upplevelse/kurs som haft betydelse för dig?