Rapport HT 2019
Institutionen för
pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv C Pedagogik C, 15 hp
En dag är inte den andra lik
En kvalitativ studie om kompetens, kompetensutveckling och hälsa bland sjuksköterskor som arbetar inom vård omsorg
Arunan Levman
Handledare: Lizbeth Engström Examinator: Iva Lucic
Abstract
There is an ongoing shortage and high demand for basic and specialized nurses in health care sectors in Sweden. The sick leave among healthcare workers has been remarkably increasing since 2012. Number of sick leaves has been increased among health care workers including midwives and specialized nurses regardless to their level of education. Aim of the study is to learn more about competence, competence growth and how it has impact on nurse health at their
working place.
Qualitative semi-structured interview method is used in this study and snowball sampling method is used to select the study participants. Interview data of all participants are analyzed using thematize analysis method. Eight nurses took part in this study and seven of them are working in hospital and one participant is working in an elderly care home.
Almost all of the participations reported that competence is one of the key requirements for health care workers. The participants reported that the competence and the competence growth in
working place are associated with professional experience, resources, peer support, cooperation, personal characteristics, attitude of managers and colleagues towards skills development, work environment, training towards knowledge updating and specialization and short terms courses.
The study results show that most of participations have stable sense of coherence (KASAM) and the ability to associate the works with coherence is high. Five of eight participations scored high in of sense of coherence and it’s three components: comprehensibility, manageability and meaningfulness. One participant scored high in comprehensibility, manageability and whereas low in meaningfulness. Two participants scored high in comprehensibility and meaningfulness whereas low in manageability. The components of sense of coherence are often associated with good health in many studies. However, further researches to assess the relationship between the variables sense of coherence and nurses competent are required and it can be helpful for health promotional works among heath care workers.
Key words: competence, competence growth sense of coherence
Sammanfattning
I dag efterfrågas sjuksköterskor både av kommuner och regioner i hela Sverige. Vårdenheter på de flesta sjukhus i Sverige söker både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. Sedan 2012 har sjukfallen inom vård och omsorgssektor fortsatt att öka. Sjukskrivningar har ökat även bland de yrkesgrupper inom vården där det krävs längre utbildning. Till exempel sjuksköterskor, barnmorskor och andra specialistutbildade sjuksköterskor. Syftet med den här studien är att få ökad förståelse för kompetens och möjligheter till kompetensutveckling och huruvida det inverkar på sjuksköterskors hälsa i arbetsliv.
I studien valdes kvalitativ semistrukturerad intervjumetod som metod för att belysa studiens frågeställningar och syfte. Tematisk analysmodell användes för att sammanfatta studieresultatet.
Urvalsgruppen valdes utifrån snöbollsurval-metod. Studiens urvalsgrupp bestod totalt av åtta sjuksköterskor. Sju av åtta respondenterna jobbar på sjukhus och en av de arbetar på äldreboende.
I studien framkommer att respondenterna menar att kompetens i deras arbete är en viktig grundsten inom vården. När det gäller kompetens och kompetensutveckling i arbete, beskriver respondenterna i någon mån att det har att göra med arbetserfarenhet, resurser, kollegialt stöd, samarbete, personliga egenskaper, chefer och kollegors attityd gentemot kompetensutveckling, arbetsmiljö, kunskapsuppdatering, specialistutbildningar, samt kortare kurser på arbetsplatsen. I studien framkommer att de flesta intervjupersoner har stabil Känsla av Sammanhang (KASAM) och i högre grad av sammanhang i sitt arbete. Fem av åtta respondenter har hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete. En av åtta respondenter har hög begriplighet, hanterbarhet och låg meningsfullhet i sitt arbete. Två av åtta respondenter har hög begriplighet, låg hanterbarhet och hög meningsfullhet i sitt arbete. Hög KASAM associeras i flera studier med högre nivå av hälsa. I framtida studier kan det vara intressant att undersöka och säkerställa att det finns signifikanta samband mellan kompetens och KASAM. Det i sin tur kan hjälpa framtida hälsofrämjande arbete bland sjuksköterskor.
Nyckelord: Kompetens, kompetensutveckling och Känslan av sammanhang
Innehållsförteckning
Inledning ... 7
1.1 Syfte ... 8
1.2 Frågeställningar ... 8
1.3 Avgränsningar ... 9
2. Begrepps förklarning ... 9
2.1.1 Hälsa ... 9
2.2 Känslan av sammanhang (KASAM) ... 10
2.3 Kompetens ... 10
2.4 Hälsofrämjande arbete ... 10
3. Tidigare Forskning ... 11
3.1. Klinisk kompetens ... 11
3.2. Arbetsmiljö ... 12
3.3. KASAM ... 12
3.4. Sammanfattning av tidigare forskning ... 13
4. Teoretiska Perspektiv ... 14
4.1. Känslan av sammanhang (KASAM) ... 14
4.1.1. Begriplighet ... 15
4.1.2. Hanterbarhet ... 15
4.1.3. Meningsfullhet ... 15
4.1.4. Generella motstånds resurser ... 16
4.1.5. Dynamiska samband mellan KASAM komponenterna ... 17
4.2. Kompetens ... 18
4.2.1. Sjuksköterskans kompetens ... 18
4.2.2. Kompetensen kännetecken ... 18
4.2.3. Lärande ... 19
5. Metod ... 21
5.1 Metodansats ... 21
5.2 Genomförande ... 21
5.2.1. Urval ... 21
5.2.2 Datasamling ... 22
5.2.3. Bearbetnings av data ... 24
5.3. Etiska överväganden ... 25
5.3.1 Informationssamtycke ... 25
5.3.2 Konfidentialitet ... 26
5.3.3 Konsekvenser ... 27
5.3.4 Forskarens roll ... 28
5.6.1 Metoddiskussion ... 28
5.6.2 Tillförlitlighet ... 29
5.6.3 Äkthet ... 30
6. Resultat och Analys ... 31
6.1.1. Kompetens ... 31
6.1.2. Kompetensutveckling ... 36
6.1.3. Relationen mellan Kompetens och sjuksköterskors hälsa ... 41
6.1.4. Kartläggning av intervjupersonernas KASAM ... 42
7. Diskussion ... 44
7.1. Slutsats ... 48
9. Referenslista ... 50
Bilaga 1: Följebrev ... 54
Bilaga 2: Samtyckesformulär ... 55
Bilaga 3: Intervjuguide ... 57
Inledning
I dag efterfrågas sjuksköterskor både av kommuner och regioner i hela Sverige. Flera vårdenheter på de flesta sjukhus i Sverige söker både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor.
Media rapporterar ofta om brister i svensk sjukvård. Det handlar bland annat om nedskärningar av vårdplatser, att äldre inte får hjälp samt sjuksköterskebrist. År 2020 har sjukfallen i Sverige ökat bland alla yrkesområden. Bakomliggande faktor för de stigande siffrorna var enligt
Försäkringskassan färgat av den pågående pandemin Covid 19 (Kolk, 2020). I en tidigare rapport, innan pandemin drabbade Sverige och världen, uppgav försäkringskassan att sjukfallen bland personalgrupper inom vård och omsorg var högt i Sverige. Sedan 2012 har sjukfallen inom vård och omsorgssektor fortsatt att öka. De vanligaste yrkesgrupperna för sjukskrivningar inom vård och omsorgssektorn var; barnskötare, personliga assistenter och undersköterskor. Sjukskrivningar har även ökat bland de yrkesgrupper inom vården där det krävs längre utbildning. Till exempel sjuksköterskor, barnmorskor och andra specialistutbildade sjuksköterskor (Lidwall, 2016).
Psykiatriska diagnoser är de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Vidare, den psykosociala arbetsmiljön är en av de viktigaste faktorerna som har inverkan på psykiatriska diagnoser och sjukfrånvaro från jobbet (Ibid). Risken för psykiatriska diagnoser och sjukfrånvaro är störst i yrkesgrupper där det förekommer stora negativa psykosociala arbetsbelastningar (Lidwall, Bill, Palmer & Bohlin, 2014). I sjuksköterskors arbete förekommer hög nivå av
arbetsrelaterad stress (Kar & Suar, 2014; Macphee, Dahinten & Havaei, 2017; Carneiro, Martins
&Torres, 2015). Arbetsförhållandena för sjuksköterskor är bristfälliga, vilket leder till ökat utbrändhetssyndrom (Arts, Kerkstra, Zee & Abbu- Sadd, 2001; Ericson-Lidman, Norberg, Persson & Strandberg, 2013; Kristiansen, Hellzén & Kenneth, 2010).
Det är arbetsgivarens skyldighet att vidta åtgärder och arbeta med förebyggande åtgärder så att arbetstagaren inte utsätts för olycka eller ohälsa i sitt arbete. Arbetsgivaren bör planera,
systematiskt arbeta och leda sin verksamhet för att skapa en fördelaktig arbetsmiljö för sina anställda (SFS, 1977:1160). Det finns redan ett stort antal studier som visar att sjuksköterskor missgynnas av arbetsförhållanden och det finns också en uppsjö av studier om olika
hälsofrämjande arbeten bland sjuksköterskor (Teasley m.fl., 2007; Grill, Ahlborg, Wikström &
Lindgren, 2015). Majoriteten av interventionsstudier bland sjuksköterskor är inriktade mot en specifik grupp av sjuksköterskor. Till exempel; barnmorskor eller nattarbetande sjuksköterskor.
I vårdyrken förekommer överflöd av stress, vilket har skadliga konsekvenser för personalens hälsa, profession och verksamhet. Sjuksköterskors kompetens i deras arbete anses ha stor påverkan på deras arbetsförmåga, tillämpa kunskap och omdöme. Trots att arbetsstress och sjuksköterskors kompetens har stor betydelse inom vårdkvalitet och professionell utveckling, har förhållandet mellan dem hittills varit outforskat (Khadijeh, Behrooz & Mohammad, 2017).
Eftersom jag har arbetserfarenhet från vården som undersköterska och är student i pedagogik, blev jag intresserad av att studera pedagogiska verktyg i hälsofrämjande arbete bland sjuksköterskor samt att studera åtgärder som gynnar deras arbetsförhållanden.
I denna uppsats anläggs ett pedagogiskt perspektiv genom att undersöka sjuksköterskors anseende om kompetens och möjligheter till kompetensutveckling i deras arbete. Studiens syfte är att få förståelse och kunskap om sjuksköterskornas egna upplevelser och förståelse för kompetens och deras arbetsgivarorganisations förmåga att ta tillvara på sjuksköterskors utvecklingspotential och möjlighet till kompetensutveckling. Vidare är syftet att ta reda på vilket sätt arbetslivet påverkar sjuksköterskors möjligheter att lära och fördjupa sitt kunnande i arbetslivet. I den här studien vill jag undersöka kompetens, möjligheter till kompetensutveckling i sjuksköterskeprofessionen, och huruvida det inverkar på sjuksköterskors hälsa i arbete.
1.1 Syfte
Syftet med den här studien är att få ökad förståelse för kompetens och möjligheter till kompetensutveckling och huruvida det inverkar på sjuksköterskors hälsa i arbetsliv.
1.2 Frågeställningar
1. Vad anser sjuksköterskor om kompetens och möjligheter till kompetensutveckling i sitt arbete?
2. Vad anser sjuksköterskor om yrkeskompetens i relation till sin egen hälsa i arbetslivet?
1.3 Avgränsningar
Urvalsgruppen för den här studien är begränsad till yrkeskategorin sjuksköterskor som arbetar inom vård och omsorg. Anledningen till att jag valde att studera yrkeskategorin sjuksköterskor beror dels på att det är stor brist på sjuksköterskor inom sjukvården, dels på att sjuksköterskornas arbetsmiljö och deras lön ofta uppmärksammas i dagens samhälle och i politiska debatter. Syftet med den här urvalsgruppen är att den mest liknar studiepopulationen i stort. I den här
undersökningen läggs inte fokus på en enskild sjuksköterska, utan sjuksköterskor som yrkesgrupp.
Begreppet hälsa är vitt och mångtydigt. Det finns olika perspektiv om vad hälsa är. Till exempel biomedicinskt och salutogent perspektiv. Den här studien grundar sig på hälsa utifrån ett
salutogent perspektiv.
2. Begrepps förklarning
I detta avsnitt förklaras de begrepp som har betydelse för studien.
2.1.1 Hälsa
Utifrån nya kunskaper, förändrade villkor och förutsättningar för hälsa och ohälsa undergår begreppet hälsa en snabb utvecklingsprocess. Det är därför omöjligt att finna en otvetydig
definition på hälsa som är användbar och lämplig i alla sammanhang (Pellmer & Wramner, 2009).
I den välkända och omtalade WHO:s konstitution från 1948, definieras hälsa som följande: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp (Pellmer & Wramner, 2009. S.10).
WHO: s definition för hälsa från 1948 kritiseras hårt framför allt för att den ställer krav på fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Med tidernas förändring ändrades även synen på hälsa från ett statiskt tillstånd till hälsa som en process. I WHO:s Ottawa stadgar
beskrivs att hälsan inte är livets mål utan det är en resurs för att klara av vardagslivet. Det vill säga att hälsa har att göra med personliga, sociala och fysiska resurser. När individer kan identifiera och förverkliga sina önskningar, och när de känner sig tillfredsställda med sina behov och klarar sig i sin fysiska och sociala omgivning, uppnås god hälsa av individer (Pellmer & Wramner, 2009).
2.2 Känslan av sammanhang (KASAM)
Känslan av sammanhang (KASAM) är ett vanligt förekommande begrepp inom
folkhälsovetenskap och beteendemedicin. Det används för att förklara varför vissa människor har lättare att hantera påfrestande livssituationer och kan vidmakthålla en hälsosammare livsstil (Pellmer & Wramner, 2009). Aron Antonovsky förklarar att hans teori KASAM utgår från ett salutogent perspektiv för hälsa i stället för det traditionella patogena perspektivet. Han menar att stress, kaos och påfrestningar alltid är närvarande i människors liv. Det fängslande med det är hur människor vidmakthåller och uppnår hälsa trots livets motgångar. Antonovsky menar att de människor som har högre nivå av KASAM har inte en offermentalitet för livets omständigheter.
De har tvärtom inställningen att olyckliga saker i livet inträffar alla och de sörjer inte för alltid utan ser vägen igenom (Antonovsky, 2005).
2.3 Kompetens
Kompetens är en förmåga som erhålls genom lärande och erfarenhet. Begreppet kompetens innefattar två attribut. Det ena handlar om den möjliga kapacitet som fungerar bäst i vissa bestämda situationer. Det andra är att ge motivation till att visa den kapaciteten i utövandet.
Således byggs individers kompetens av deras beteendes karaktär, utifrån deras erfarenheter och intresse. Det i sin tur formas av deras motivation och attityd (Fukada, 2018).
2.4 Hälsofrämjande arbete
Utifrån en holistisk modell beskrivs hälsofrämjande på en hälsoskala. Det betyder att en individ kan befinna sig mer eller mindre i hälsa eller ohälsa. Enligt den holistiska hälsoskalan finns hälsa i den positiva delen av skalan och i den negativa delen finns ohälsa. Det är fullt möjligt att en individ kan ha en högre eller lägre grad av hälsa. Emellertid kan en person som har hälsa passera gränsen från hälsa till ohälsa, när det uppstår försämring. I den modellen används övergripande termen hälsofrämjande. Hälsofrämjande indelas i två kategorier, friskvård och
sjukdomsförebyggande Friskvård betecknas som åtgärder som syftar till att förbättra hälsa hos de som redan har god hälsa. Sjukdomsförebyggande innebär att åtgärderna inriktar sig mot att hindra hälsans försämring hos de som redan har hyfsad hälsa (Svederberg, Svensson och Kindeberg, 2001).
3. Tidigare Forskning
I detta avsnitt beskrivs de valda relevanta tidigare studierna inom undersökningsområdet. I följd redogörs för hur studierna gjordes och hur de har tagits fram. Litteraturen för den här
undersökningen söktes kontinuerligt under uppsatsens arbetsgång. Litteraturen söktes via LIBRIS.
Forskningsartiklar söktes på Uppsala universitetsbiblioteks hemsida för vetenskapliga artiklar, samt Uppsala universitets litteratur för kurser i pedagogik med inriktning mot vuxens arbetsliv A, B och C. Databasen ERIC - Educational Resources Information Center (via ProQuest) valdes att användas vid sökandet av artiklar. Följande sökord användes för att söka; studier, competence, Nurses and work environment, Nurse’s competence and health, competence and nurses, nurse’s phealth and sense of coherence, och sense of coherence in work setting. I sökfunktion på ERIC ProQuest webbsida markerades ”peer reviewed” och artiklar från de senaste tio åren.
Relevanta vetenskapsartiklar för den här studiens syfte och forskningsfrågor valdes i olika steg.
Det första steget var att gå igenom de framkomna artiklarnas rubriker. Det andra steget var att läsa genom abstrakten för de artiklarna med intressanta titlar. Det tredje steget var att spara de
artiklarna med övertygande relevans och ha tillgång till texterna. Därefter lästes texterna
översiktligt igenom bland de sparade artiklarna och av dessa valdes de mest relevanta ut. För att kontrollera data från primärkällor, så togs i studien vissa artiklar med författarens och deras verk, när andra forskare i studien hänvisar till dem.
3.1. Klinisk kompetens
I sjuksköterskans arbete förekommer mycket stress. Klinisk kompetens är absolut nödvändigt för att en sjuksköterska skall kunna utföra sitt arbete med säkerhet och effektivitet. Med klinisk kompetens menas förmågan att sätta samman kunskaper, teknik, värderingar och handlande med att producera effektiv vård av hög kvalitet för individens och för samhällets välmående. Även om det kan förväntas att hög nivå av klinisk kompetens ska leda till lägre stressnivå, så är inte det alltid fallet. Studien som gjordes bland sjuksköterskorna i Iran angående samband mellan klinisk kompetens och arbetsstress visade, att sjuksköterskorna som hade hög klinisk kompetens också hade en hög nivå av arbetsrelaterad stress. I studien föreslog forskarna att det borde ingå kurser i stresshantering i sjuksköterskornas profession, eftersom de ansåg att sjuksköterskornas
arbetsstress berodde på deras arbetssituation (Khadijeh m. fl., 2017).
3.2. Arbetsmiljö
En tvärsnitt-surveyundersökning som utfördes i tolv olika europeiska länder med 33 337
deltagande sjuksköterskor, rapporterar att det finns ett signifikant samband mellan sjuksköterskors arbetsmiljö och sjuksköterskebemanning å ena sidan, och utbrändhetssyndrom hos sjuksköterskor å andra sidan. Studien påvisade att ett positivt utvecklingsarbete i sjuksköterskors arbetsmiljö hade en positiv påverkan, med ett lägre antal rapporterade utbrändhetssyndrom (Casalicchio m.fl., 2017).
Arbetsstress har koppling till både emotionella och fysiska reaktioner. När arbetsbördan ökar så ökar även avsaknaden av ansvarstagande, kunskap, förmåga, effektivitet,
kommunikationsförmåga och respektfullt bemötande för andras värderingar i olika situationer.
Det finns samband mellan sjuksköterskors kliniska kompetens, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och passion i arbete. Högre nivå av klinisk kompetens hos sjuksköterskor korrelerar med lägre nivå av utbrändhet och hög nivå av tillfredställelse och passion i arbete (Kim m.fl., 2015).
Personalbrist, resursbrist, högarbetsbörda, känsla av ensamhet, saknad av stöd och sämre löneförhandlingar är ett antal exempel på faktorer som orsakar ohälsa bland hälsovårdspersonal (Arts m. fl., 2001; Ericson-Lidman m. fl., 2013; Kristiansen m. fl., 2010).
3.3. KASAM
Flera studier bekräftar att det finns korrelation mellan KASAM och hälsa. Studier antyder att hälsa kan styrkas av KASAM. När det förekommer KASAM i högre grad (stark KASAM) hos en individ eller i en folkgrupp, förekommer desto mindre ohälsa och tvärtom för lägre grad av
KASAM (Moksnes, Espnes & Lillefjell, 2012; Kinman, 2008; Olsson, Larsman & Hwang, 2008).
Aaron Antonovsky´s teoretiska modell Känsla av sammanhang (KASAM) är en lovande
arbetsmetod för att arbeta med hälsofrämjande arbete i organisationer. Orsaken till det är att den identifierar de friskfaktorer som bidrar till människors välmående och hälsa. I Tyskland gjordes en undersökning med 566 deltagare för att ta reda på hur korrelationen mellan organisationsbaserad KASAM varierade med deltagarens mentala hälsa. I de flesta fall används KASAM i studier utifrån individens perspektiv. Det innebär att man jämför individens beteende och förhållningssätt
mot livet i sin helhet, inre och yttre stimuli och olika dimensioner av vardagslivet. I den här tyska undersökningen valde forskaren att använda KASAM utifrån organisatoriskt perspektiv som kallas för O-KASAM (Graeser, 2011).
I O-KASAM integreras individuella nivåer med individens omgivning och dess betydelse för individens hälsa. Det innebär att ta reda på data om hur individen orienterar sig gentemot en organisation som till exempel universitet, i stället för livet i sin helhet. Studieempirin för undersökningen samlades in i form av enkätsvar från studie-urvalsgruppen. Enkätfrågorna i undersökningen handlade om huruvida deltagarna i undersökningen upplevde att stimuli från universitetet var begripliga och sammanhängande. På samma sätt innefattade frågorna deltagarens upplevelse av tillmötesgående mellan arbetets krav och deltagarens tillgängliga resurser, samt i vilken utsträckning den universitetsanställde tyckte att det var värt att arbeta och lägga energi på utmaningarna. Studiens resultat visade att det fanns statistiskt signifikant korrelation mellan Organisations-KASAM och deltagarnas mentala hälsa (Graeser, 2011).
3.4. Sammanfattning av tidigare forskning
Khadijeh m. fl., (2017) menar att klinisk kompetens är absolut nödvändigt för att en sjuksköterska skall kunna utföra sitt arbete med säkerhet och effektivitet. Med klinisk kompetens menas
förmågan att sätta samman kunskaper, teknik, värderingar och handlande med att producera effektiv vård av hög kvalitet för individens och för samhällets välmående. Khadijeh m. fl., (2017) rapporterar att även om det kan förväntas att hög nivå av klinisk kompetens ska leda till lägre stressnivå, så är inte det alltid fallet. Kim m.fl., (2015) redovisar i sitt studieresultat att högre nivå av klinisk kompetens hos sjuksköterskor korrelerar med lägre nivå av utbrändhet och hög nivå av tillfredsställelse och passion i arbete. Vad det gäller sjuksköterskors hälsa i arbetslivet, är många forskare överens om att bristfälliga arbetsförhållanden är bidragande orsak till ohälsa i arbetslivet (Arts m. fl., 2001; Ericson-Lidman m. fl., 2013; Kristiansen m. fl., 2010).
Khadijeh m. fl., (2017) menar att i vårdyrken förekommer överflöd av stress, vilket har skadliga konsekvenser för personalens hälsa, profession och verksamhet. Sjuksköterskors kompetens i deras arbete anses ha stor påverkan på deras arbetsförmåga och deras möjlighet att tillämpa kunskap och omdöme. Trots att arbetsstress och sjuksköterskors kompetens har stor betydelse inom vårdkvalitet och professionell utveckling, har förhållandet mellan dem hittills varit
outforskat. Det är därför intressant i den här studien att undersöka om kompetens och möjligheter till kompetensutveckling samt utreda huruvida detta påverkar sjuksköterskors hälsa i arbetet.
4. Teoretiska Perspektiv
I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska perspektiv: känslan av sammanhang och kompetens.
4.1. Känslan av sammanhang (KASAM)
Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi utvecklade en teoretisk modell som kallas för ”Känsla av sammanhang” (KASAM). När Antonovsky på 1970-talet studerade hur kvinnor som tillhörde olika etniska grupper i Israel anpassade sitt liv efter klimakteriet, upptäckte han att det fanns en sak gemensamt bland kvinnor som överlevde förintelsen. De klarade sig bättre än de andra studiegrupperna. Kvinnor som överlevde förintelsen ansåg sig inte som offer, trots livets alla svåra motgångar. De kunde se helhet och mening i allt som skedde dem. Överlevande kvinnor från förintelsen förstod att det som hände, var inte just mot dem och att det inte var personligt. Den informationen som Antonovsky fann, sådde ett frö i honom. Det ledde till att han utvecklade sin teoretiska modell ”Känslan av sammanhang”. Enligt Antonovsky har alla
människor hälsa, och hälsan är ett kontinuum. Vi befinner oss alla någonstans på en skala där hälsa och ohälsa är motpoler till varandra. KASAM är individernas attityd till livet som helhet.
KASAM består av de följande tre centrala komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den som har hög KASAM har inte en offermentalitet för livets omständigheter.
De har tvärtom inställningen att olyckliga saker i livet inträffar alla och de sörjer inte för alltid utan ser vägen igenom (Antonovsky, 2005).
Enligt Antonovsky kan KASAM användas endast som ett globalt begrepp och de tre
komponenterna (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet), kan inte separeras och användas som enskilda och meningsbärande begrepp för KASAM. De tre komponenterna bär meningen till begreppet KASAM tillsammans som helhet. Personer med hög KASAM tenderar att vidmakthålla sin egen hälsa oavsett hur dennes livsomständigheter ser ut. Personer med låg KASAM tenderar att befinna sig vid motpolen av hälsa. I KASAM läggs fokus på friskhetsfaktorer. Det vill säga, hur en individ bibehåller sin egen hälsa, även om han eller hon utsätts för samma stimuli som gör en annan människa sjuk. Det är det, menar Antonovsky, som gör att KASAM skiljer sig från det
patologiska perspektivet, där man studerar om sjukdomar och det som gör människor sjuka (Antonovsky, 2005).
4.1.1. Begriplighet
Begreppet begriplighet syftar till att beskriva i vilken utsträckning en individ uppfattar och upplever inre och yttre stimuli som de möter i livet som helhet. Det handlar om förnuftsmässig begriplighet, strukturerad begriplighet samt tydligt ordnad och sammanhängande begriplighet. Det ska ses som kontrast till kaotisk, otydlig, oordnad, ostrukturerad, oförklarlig och
osammanhängande begriplighet. I en intervjuundersökning upptäckte Antonovsky, att de som hade hög KASAM upplevde att allt kommer att ordna sig åtminstone så bra som man kan förvänta sig. Deras bedömning av verkligheten baserades på deras kognitiva förmåga snarare än
känslomässiga formuleringar av verkligheten. Den andra gruppen med svag KASAM såg sig som olycksfåglar som råkade ut för saker som troligen kommer att fortsätta resten av deras liv
(Antonovsky, 2005).
4.1.2. Hanterbarhet
Hanterbarhet handlar om i vilken utsträckning en individ bedömer att de stimuli som vi människor ständigt bombarderas av är hanterbart. En individ bedömer hanterbarhet genom att jämföra de utmaningar denne möter i livet med individens tillhandhållna resurser och de som den individen räknar med att ställa upp för hen, närstående, politiker eller Gud (Antonovsky, 2005).
4.1.3. Meningsfullhet
Enligt Antonovsky är meningsfullhet en motivationskomponent för begreppet KASAM. I sin undersökning upptäckte han att de som hade hög KASAM alltid pratade om de viktiga och betydelsefulla livsområden i deras liv som de engagerade sig i. De livsområdena hade både känslomässiga och kognitiva betydelser. I vissa extremfall upplevde personer med väldigt lågt KASAM att de inte hade något betydelsefullt i sitt liv. Meningsfullhet innebär i vilken
utsträckning en individ upplever att livet har en känslomässig mening, samt är värdefullt att investera energi, engagemang och hängivelse i (Antonovsky, 2005).
4.1.4. Generella motstånds resurser
Det gemensamma för alla KASAM komponenter är generella motståndsresurser (GMR). En persons KASAM formas av GMR. Hur en persons GMR formas i salutogent perspektiv beror på individens tillgång till resurser, pengar, kulturellt och socialt stöd, jag-styrka samt hur stabil dennes uppväxt har varit. GMR rustar en individ med kraft så att denne kan möta de olika stressfaktorerna i sin livssituation ( Antonovsky, 2005).
Aaron Antonovsky har inte angett detaljerad beskrivning eller lista av ting som kan identifieras med GMR. Interaktion mellan människor och miljö är föränderliga. Därför är det meningslöst att skapa en lista av ting gällande GMR. Av den anledningen har Antonovsky angett några exempel på GMR och beskrivit definitionen för GMR. Antonovskys definition för GMR underlättar identifieringen av GMR. Det handlar om individens kognitiva förmåga, adaptiva förmåga, coping strategier och framgångsrika individers egenskaper i att överkomma olika stressfaktorer. GMR är en del av en persons personlighet. Beroende på hur individens GMR integreras med personens inre och yttre stimuli, så upplever personen stress, vilket medför konsekvenser för personens hälsa (Christopher, Ryan & Foster, 2011).
Flera studier bekräftar att det finns en korrelation mellan KASAM och hälsa. Studier antyder att hälsa kan styrkas av KASAM. När det förekommer KASAM i högre grad (stark KASAM) hos en individ eller i en folkgrupp, förekommer desto mindre ohälsa och tvärtom för lägre grad av KASAM (Moksnes, Espnes & Lillefjell, 2012; Kinman, 2008; Olsson, Larsman & Hwang, 2008).
Utifrån Antonovsky´s definition för GMR, kan sjuksköterskornas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling identifieras med de faktorer som förstärker sjuksköterskornas GMR. Det är därför intressant för den här studien att undersöka hur sjuksköterskorna orienterar sig gentemot sin arbetsorganisation och hur upplevd arbetsstimuli är begripliga och sammanhängande (KASAM) samt om kompetens, möjligheter till kompetensutveckling och hur det påverkar sjuksköterskors i arbete.
4.1.5. Dynamiska samband mellan KASAM komponenterna
I tabell 1 beskrivs huruvida de tre olika komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet, förhåller sig till varandra. Om alla komponenterna ligger högt eller lågt skapar inte problem (se tabell l typ 1och 8). Det innebär att världen är sammanhängande i högre grad eller lägre grad. 2 och 7 är ovanlig kombination, eftersom hög hanterbarhet är beroende av hög begriplighet. När vi människor ställs inför olika stimuli, krävs det att vi vet vad vi ställs inför, och vad som krävs för att tillmötesgå med tillgängliga resurser, samt bedöma hanterbarheten. Det innebär inte heller att en hög begriplighet med låg hanterbarhet (3 och 6) ger stabilitet i tillvaron. I tabell 3 och 6 anges vilken riktning som ska pressa uppåt mot stark KASAM eller neråt mot låg KASAM. Det är beroende av komponenten meningsfullhet (Antonovsky, 2005).
Graden av komponenten meningsfullhet är betydelsefullt, även om en person har hög begriplighet och hög hanterbarhet. En person med hög begriplighet och hanterbarhet, som känner till spelets regler och har alla resurser som krävs men som inte bryr sig om det hela kommer så småningom att förlora sin förståelse och kontrollen över resurserna (5). Det är tvärtom för fallet (4) med låg begriplighet, hanterbarhet och hög meningsfullhet ( Antonovsky, 2005).
Tabell 1. Samband mellan komponenterna i KASAM (Antonovsky, 2005, s. 48).
Komponent
Typ Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Prediktion
1 Hög Hög Hög Stabil
2 Låg Hög Hög Ovanlig
3 Hög Låg Hög Press uppåt
4 Låg Låg Hög Press uppåt
5 Hög Hög Låg Press nedåt
6 Hög Låg Låg Press nedåt
7 Låg Hög Låg Ovanlig
8 Låg Låg Låg Stabil
4.2. Kompetens
Kompetens är ett komplext begrepp. Innebörden varierar beroende på den vetenskapsdisciplin det kommer till uttryck inom. I en allmän mening innebär kompetens en förmåga som möjliggör att utföra ett uppdrag effektivt genom att använda kunskaper och färdigheter. Kompetensen består av följande viktiga komponenter; färdighet, kunskap, abilitet, relevanta kvalifikationer, attityder, kvalitet i relationen till arbetets uppdrag, ansvarstagandet i professionella omdömen, personliga egenskaper och färdigheter, professionell socialisering och reflektion i vardagliga arbetet (Fernandez m. fl., 2012).
4.2.1. Sjuksköterskans kompetens
Sjuksköterskors kompetens är en viktig färdighet för att utföra sitt arbete. De snabba strukturella förändringarna i sjukdomsbilden, ökande åldrande befolkning och stegvis minskning i barnafödsel ställer krav på förändring i sjukvårdsystem, och i sjukvårdspersonalens sätt att arbeta. Oavsett på vilken arbetsplats som sjuksköterskor arbetar, ställs det stora krav att använda de tillgängliga kunskaperna inom deras arbetsområden. Vidare, att samordna och ge vård till patienter i
komplexa arbetssituationer med varierande behov. Sjuksköterskeprofessionen utmanas ständigt i hur man kan bidra till samhällets välbefinnande, förväntas ta professionellt ansvar, skydda individers liv och stödja individers aktiviteter i deras vardagliga liv. Det är därför viktigt att utveckla sjuksköterskors kompetens (Fukada, 2018).
4.2.2. Kompetensen kännetecken
För att uppnå kompetens i sitt arbete behöver sjuksköterskor erhålla färdigheter och utveckla personliga egenskaper, som tillåter dem att utföra sitt arbete effektivt. Sjuksköterskor ska vara kapabla till att integrera komponenter såsom; teknik, kunskap, attityder, värderingar och
tankeförmåga i de specifika kontextuella situationerna. Vanliga karaktärsdrag för kompetens kan indelas i tre kategorier; personlig karaktär för yrket sjuksköterska, professionell attityd och beteende samt förmågan att ge vård utifrån professionella kunskaper och färdigheter (Fukada, 2018).
Personlig karaktär för yrket inkluderar medkänsla, självkontroll, problemlösningsabilitet,
förståelse och kritiskt tänkande. Det andra är professionell attityd och beteende. Det handlar om i vilken utsträckning som man följer upp prestationens standard.
Prestationsstandard innebär att ta professionellt ansvar i arbetet, ha förståelse för sin egen begränsning, att vara självgående, ha respekt för patientens rättigheter, att kunna förklara, vidmakthålla kunskap, ha positiv attityd till livslångs lärande och att hålla sig uppdaterad i nya kunskaper och färdigheter. Den tredje kategorin är förmågan att ge vård utifrån professionella kunskaper och färdigheter. Det innefattar; förmågan att samarbeta med andra yrkeskategorier och mellanmänskliga interaktioner, vägleda och utbilda andra, säkerställa sin yrkesrolls kvalitet och säkerhet samt sköta omvårdnaden och utvidga skickligheten i att ge vård (Fukada, 2018).
4.2.3. Lärande
Det finns många teorier och perspektiv för mänskligt lärande, lärandeprocesser och om villkor för människors kompetens och färdigheters utveckling. Det finns inte ett enkelt svar för hur
människor utvecklar intellektuella och manuella färdigheter och lärande. Hur vi lär oss är en del av den större frågan, som handlar om hur kunskap återskapas i vårt samhälle. Skolans
undervisning och utbildning är en del av de viktiga områdena för lärandet. Dock är lärandet inte begränsat till skolans väggar. Vi förvärvar färdigheter och insikter i många andra sammanhang såsom i familjen, i arbete och föreningsliv. Vi lär oss till exempel vid middagsbord eller framför tv:n i soffan, där lärandet inte är vår främsta intention. Lärandet producerar mänsklig verksamhet allt från de enkla vardagliga samtalen, till fysisk aktivitet och kommunikation som människor utgör i samhället. De olika typerna av mänskliga aktiviteter som sker i samhället innehåller i sig själv pedagogik. Individer och grupper tar med sig olika typer av lärdomar från aktiviteter till framtida händelser (Säljö, 2010).
Vi människor lär av våra erfarenheter och använder de kunskaperna i framtida händelser. Dock lär vi oss inte enbart som individer, utan också kollektivt via organisationer, föreningar och
samhällen. Kunskaper och färdigheter byggs upp i det historiska samhällets insikter och
handlingsmönster, och vi blir delaktiga i det genom att interagera med andra människor. Genom att samspela med andra människor i kollektiva verksamheter, och använda de tillgängliga resurserna i form av intellektuella och praktiska redskap, kan människan utnyttja den förmåga
som naturen har gett oss till häpnadsväckande resultat. Kommunikation och interaktion med andra människor gör det möjligt för oss att använda dessa redskap och verktyg. Resurser frambringas till oss genom kommunikation, och det förs vidare genom kommunikation (Ibid).
När vi använder olika typer av redskap, använder vi tidigare generationers erfarenheter och insikter. Kommunikation och mellan mänsklig integration är de avgörande processer för att ta del nyttan av de tillgängliga verktygen. Människans lärande och villkoren för lärandet kan inte förklaras endast med hjälp av neurologiska förklaringar eller med människan som biologiska varelser med egenskaper som kan tänkas att naturen har utrusat oss med. Hjärnan är en viktig komponent för att kunna lära oss avancerade saker, däremot kunskapen är inte resultat av hjärnans biokemiska processer. Även om de biokemiska processerna är viktiga att förstå och analysera, till exempel innebörden av ett begrepp, så befinner sig inte begreppet i sig i hjärnan. Det har att göra med innebörden och meningen av begreppet. Innebörden för begreppet är inte i sig biologiska företeelser utan är det kommunikativ (Säljö, 2010).
För att förstå hur människans lärande går till och vilka krav som ställs för lärandet, måste vi ta med omgivningen. Hur ser omgivningen ut, vilka krav ställer den och vilka resurser erbjuder den.
Lärande från ett sociokulturellt perspektiv handlar om hur vi som individer och grupper anpassar oss efter de tillgängliga fysiska och kognitiva resurserna. Det handlar om hur vi tänker och utför de praktiska projekten, som är en del av vår verklighet. Sociokulturellt perspektiv för lärandet innehåller tre olika företeelser som samverkar med varandra. Det första är utveckling och
användning av intellektuella redskap, till exempel språk. Den andra är utveckling och användning av fysiska verktyg. Den tredje är kommunikation, det handlar om hur människor utvecklar olika former av samarbeten med varandra i kollektiva verksamheter (Ibid).
I ett sociokulturellt perspektiv utvinns kunskap genom att se verkligheten från ett speciellt perspektiv istället för att betrakta det objektivt. Olika perspektiv på verkligheten ger olika kunskap. Kunskap nås i sociala kontexter genom argumentation och handlingar och är ett aktivt sätt att försöka se, förstå och hantera verkligheten på ett special sätt (Voloshinov, 1973). En och samma företeelse kan förstås olika i olika verksamheter, till exempel människans uppkomst ses hos kristna som Guds skapelse medan vetenskapsmännen ser det som något som skapats av evolutionen. Ett modernt samhälle kännetecknas av att olika förståelser och förklarningar av ett och samma fenomen existerar parallellt (Säljö, 2010).
5. Metod
I detta avsnitt presenteras studiens metod och motivation till varför denna metod ansågs vara den lämpligaste för att utforska studiens frågeställningar och syfte. I fortsättningen av avsnittet redovisas datainsamling, urvalsprocess och hur intervjuguiden utformades i förhållande till studiens teoretiska perspektiv. Sedan beskrivs författarens förförståelse i ämnet och hur eller vilken eventuell påverkan det har inneburit för studien. I fortsättningen redovisas studiematerialets analysmetod och hur hänsyn tagits till forskningsetiska överväganden i uppsatsarbetet.
Avslutningen av avsnittet behandlar metod, studiens tillförlitlighet och äkthet.
5.1 Metodansats
Valet av forskningsmetod i samhällsvetenskaplig forskningspraktik styrs inte främst av de metodiska skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ. De viktiga faktorer som styr valet av studiemetoden är ontologiperspektiv, kunskapsteori, praktiska möjligheter, teori och värderingar.
Den här studiens syfte är att uppnå ökad kunskap om kompetens, kompetensutvecklingen och sjuksköterskors hälsa utifrån sjuksköterskors subjektiva upplevelser, erfarenheter och inre verklighet. Därför valdes kvalitativ metod som angreppssätt för att besvara studiens
frågeställningar och syfte. Karaktärsdraget för kvalitativ forskning är tolkande perspektiv och empatisk förståelse för människors beteende och handlingar (Bryman, 2011).
5.2 Genomförande
Studiens genomförande redovisas i de tre följande avsnitten: ”Urval”, ”Datasamling” och
”Bearbetning av data”.
5.2.1. Urval
Urvalsgruppen valdes utifrån snöbollsurval-metoden. Det är en metod som används överlag inom kvalitativ forskning. Urvalsprocessen enligt denna metod går ut på att forskaren tar kontakt med ett antal relevanta undersökningspersoner i enlighet med studiens syfte. Därefter med deras hjälp får forskaren kontakt med ytterligare flera personer för forskningens urvalsgrupp (Bryman, 2011).
Utifrån den principen togs kontakt med första undersökningsperson och därefter ställdes frågan till varje intervjuperson om de kände några som uppfyllde urvalskriterierna. Utifrån deltagarens anvisning togs vidare kontakt med de andra intervju-personerna. Första deltagaren föreslog tre möjliga intervju-kandidater och två av de tre deltog i undersökningen. Därefter föreslog de två senare tillkomna personerna ytterligare fem tänkbara studiedeltagare. Utav de fem möjliga
intervju-kandidaterna, svarade fyra av fem ja till att ställa upp för intervju och den som inte kunde delta i undersökningen föreslog en av sin tidigare arbetskamrat som var villig och kunde delta i undersökningen.
Studiens urvalsgrupp bestod totalt av åtta personer. Sex av de åtta sjuksköterskorna arbetar på ett sjukhus i mellersta Sverige. Tre av de sex sjuksköterskorna arbetar på en och samma
vårdavdelning, och de tre andra sjuksköterskorna arbetar på andra avdelningar med skilda vårdinriktningar, dock på samma sjukhus. Av de två kvarstående sjuksköterskorna, jobbar en inom äldrevården och den andra arbetar på ett annat sjukhus i mellersta Sverige. Sex av åtta sjuksköterskor är grundutbildade sjuksköterskor och två av dem är specialistutbildade sjuksköterskor.
5.2.2 Datasamling
På grund av covid-19 valde jag att samla studiedata genom telefonintervju. Hur lång intervjutiden var varierade. Den genomsnittliga tiden för varje intervju blev 30 minuter. Följebrev,
samtyckesformulär och intervju-guide (se bilaga 1, 2, 3) skickades via mejl minst en vecka innan intervjun ägde rum till alla studiedeltagare. Det bestämdes att utföras semi strukturerat, vilket gav frihet och flexibilitet i tvåvägskommunikationen genom telefonintervjun.
Det finns olika medel för att registrera det som sägs i en intervju. Till exempel kan man använda sig av videoinspelning, som ofta är mer krävande och onödigt arbete. Vidare, bandinspelning, anteckningar, eller helt enkelt komma ihåg allt som sägs på intervjun. Den registrerade informationen efterföljs av intervju-analysarbete och dokumentation. Idag är det vanligare att använda ljudinspelare för att underlätta för intervjuaren att kunna koncentrera sig och fokusera på ämnet och samtalsdynamiken (Kvale & Brinkmann, 2014).
I den här studien valdes användning av mobiltelefon och med hjälp av telefonsamtalsinspelare spela in alla telefonsamtal. Det underlättade för intervjuaren att ha fokus på ämnet och
samtalsdynamiken. Alla intervju-personerna fick information via samtyckesformuläret att samtalen skulle komma att spelas in. Det upprepades även muntligt att samtalen skulle sparas i telefonen. Fem av åtta personer som intervjuades avstod från att läsa samtyckesformuläret högt vid intervjutillfället. De angav att de redan hade läst det. Samtyckesformuläret lästes högt av intervjuaren för dem som inte avstod att läsa högt vid intervjutillfället. Samtyckesformuläret med deltagarens signatur skickades till intervjuaren via brevsändning eller mejl.
Intervjuguiden utformades utifrån syftet och nämnda frågeställningar, tidigare forskning samt uppsatsens teoretiska avsnitt. Intervjuguiden hade 13 frågor och de frågorna innehöll frågor om sjuksköterskors meningar, om kompetens och kompetensutveckling, personliga egenskaper, arbetstrivsel, problem hantering, samarbetsförmåga, arbetets kvalitet, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (se bilaga 3). Alla intervjusamtal spelades in på mobiltelefonen. Sedan laddades alla samtal ner i datorn och avlyssnades via datorn. I datorn sparades intervjusamtalen med nummer. Till exempel sjuksköterska 1, utan att namnge intervjupersonerna. Därefter raderades alla inspelade intervjusamtal i mobiltelefonen. Alla samtyckesformulären sattes ihop och förvarades på en plats där inga obehöriga hade tillgång.
I intervju-utskriftsprocessen förkommer många praktiska och avgörande frågor angående hur tolkningen av muntligt språk översätts till skriftligt språk. Utifrån lingvistiska perspektiv görs bedömningar, tolkningar och språkliga konstruktioner, när muntligt tal översätts till skriftligt språk. Det innebär att det samlade datamaterialet ändras från en form till en annan. Det finns inte många standardregler för utskriftsarbete. Speciellt inte när det gäller ordagrant muntligt tal till skriftlig text. Emellertid behöver det göras en rad olika bedömningar och val. Utskriften skrivs ut beroende på studiens fokus och intervjuns natur. I en välgjord intervju-utskrift har man dock kunnat bevara kärnan i intervjun (Kvale & Brinkmann, 2014).
Vid planering av praktiska frågor gällande hur översättning av muntligt språk till skriftlig text ska gå till, tas hänsyn till det som ovan sagts i det här uppsatsarbete. Intervjutranskripten valdes att göras utifrån studiens syfte och frågeställningarnas relevans. I transskript-arbetet lades fokus på att essensen i talarens utsaga inte går förlorad. Det som anses vara irrelevant lämnades. Därmed antecknas kort om vad som inte tagits med i utskriften. Hälsningsfrasen i alla samtliga intervjuer
togs inte med i transkripten, eftersom det bedömdes att det inte hade mycket att göra med studiens frågeställningar. I transkripten lade fokus på intervjupersonens svar, intervjuarens ljud och ord, till exempel mm, aa, oj, okey, valdes att inte tas med.
Transkripten av varje intervjusamtal skrevs ut först med anteckningar i en anteckningsbok. Sedan överfördes det handskrivna till dator. Inskriven utskrift i datorn kontrollerades genom att lyssna igen på inspelningarna. Kortare paus antecknas med paus och längre paus skrevs ut med längre paus och stort glatt skratt med haha och kortare skratt med hehe. Anledningen till att det togs med i utskriften beror på att det ansågs kunna bidra med mer förståelse för det som intervjupersonerna vill ha sagt. I transkripten antecknades intervjuare för Jag och markerades med gul färg.
Respondenten skrevs ut i transskript som sjuksköterska med nummer efter den ordning intervjun gjordes. Respondenten markeras med grön färg. Radavstånd mellan varje rad valdes till 1,5. Varje text mellan intervjupersonen och intervjuaren delades in i ett nytt stycke. De åtgärderna gjordes för att göra tydlig distinktion mellan talare, och för att underlätta analysarbetet.
5.2.3. Bearbetnings av data
I kvalitativa studier används tematisk analys som angreppsätt. Det är den mest frekventa textanalysmetod som används. Vad tema innebär i tematisk analys-metod, är som kod för vissa forskare. Andra forskare anser att tema i tematisk analysmetod är flera koder som hör tillsammans och utgör ett tema (Bryman, 2011). Vid NCFSR (National Centre For Social Research) har man utvecklat en modell som kallas för Framework. Denna metod används för att analysera studiedata enligt tematisk analysmodell. I Framework struktureras och sammansätts texten i olika kärnteman och under-teman i en tabell. Genom att läsa texten noggrant och flera upprepade gånger,
igenkänns de mest frekventa motiven och identifieras som teman och underteman. Sedan används dessa begrepp i texten och man organiserar studiedata i kärntema. Därefter redovisas varje
intervjus studiedata i termer och undertermer i tabellen. När studiedata sätts in i olika kolumner i tabell, behöver man ta hänsyn till följande förordning; för det första att ange vad utdraget är hämtat från. Till exempel från intervjuperson 1. För det andra, att behålla intervjupersonens språk så gott som möjligt. För det tredje, att inte ta alldeles för mycket material. Slutligen, för det fjärde, att använda förkortningar (Ritchie & Lewis, 2003).
Tematisk analysmodell användes för att sammanfatta studieresultatet. Studieresultatet sammanfattades utifrån deltagarens svar på studiens frågeställningar, och bearbetades enligt tematisk analys. Vid sammanfattning av databearbetningen arbetade jag med ett intervju-
transskript åt gången. Utifrån frågeställningarna i minnet, läste jag många gånger hela intervjun.
Sedan utifrån vad intervjupersonerna säger eller vad det handlar om, sammanfattade jag nyckelord/ koder. Sedan sammanfattades varje intervju för att underlätta förståelse för vad intervjupersonen säger och vad som är viktigt. Sedan söktes teman i de samlade koderna, dvs de koder som tillhörde varandra. Teman byggdes upp genom att jag sökte förstå vad informanten egentligen säger. Fanns det någon underliggande mening och kan jag sammanfatta det i några ord? Vilka nyckelord förekommer och hur hör de ihop? I vissa fall använde sjuksköterskorna nästan samma citat. Till exempel ” ingen dag är den andra lik”. De citaten kunde utgöra ett eget tema. När alla åtta transskript delades in i olika teman, gick jag genom de teman och identifierade olika underkategorier som kunde ingå i ett tema. Sedan försökte jag att hitta tolkningsmönster genom att se vilka teman och kategorier i transkriptionerna som tillhörde varandra. Som avslutning jämfördes varje intervjupersons analyserade studiedata med varandra och sedan gjordes en sammanfattning av det.
5.3. Etiska överväganden
Studiegången planerades noga efter de riktlinjer och krav som ställs av Uppsala universitet för kandidatuppsats och metodiskt arbete, Kvale & Brinkmann (2014); Bryman (2011) &
Vetenskapsrådet (2017). Här nedan redovisas de fyra etiska riktlinjer som Kvale & Brinkmann (2014) redovisar; Information, samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll, samt hur de har tillämpats i uppsatsarbetet.
5.3.1 Informationssamtycke
Informationssamtycke innebär att forskaren ger mer övergripande information om studiens syfte och hur den är praktiskt upplagd för sina deltagare i studien (Kvale & Brinkmann, 2014). I den här studien fick studiedeltagarna information om studien via följebrev, samtyckesformulär (se bilaga 1och 2) samt muntlig genomgång vid intervjutillfälle. Följebrev och samtyckesformulären skickades en vecka tidigare via e-post innan intervjun utfördes. I enlighet med det som beskrivs av Kvale & Brinkmann (2014), utformades undersökningens samtyckesformulär. Det byggdes upp
med respekt för individens förmåga att fatta beslut och att deltagarna i undersökningen inte ska ta skada på grund av sitt deltagande. Det grundas främst på individens autonomiprincip och att göra gott. Studiedeltagarna fick information via samtyckesformuläret om de fördelar och eventuella risker som kan förekomma med att delta i undersökningen.
I samtyckesformuläret informerades att det var frivilligt att delta i undersökningen. Deltagarna kunde avbryta sitt deltagande i undersökningen när som helst utan att ange orsaken till varför.
Informanterna fick läsa igenom samtyckesformulären och skriva under med sin signatur för att försäkras om att de uppfattat och förstått vad studien handlar om. Det handlar om forskarens skyldighet och informanternas rättighet. I den här undersökningen läggs inte fokus på en enskild sjuksköterska, utan sjuksköterskor som en yrkesgrupp. I studien redovisas inte deras namn eller var de arbetar. Studiens syfte är att få ökad kunskap om kompetens, kompetensutveckling och sjuksköterskors hälsa i arbete utifrån deras subjektiva förståelse. Studien intresserar sig enbart för ökad förståelse för kompetens och möjligheter till kompetensutveckling och sjuksköterskors hälsa i arbete.
Risken att deltagare kan drabbas av eventuell skada av studien bedömdes vara ytterst minimal jämfört med kunskapsvinningen och samhällsnyttan.
5.3.2 Konfidentialitet
Konfidentialitet handlar om överenskommelser mellan forskare och undersökningspersonerna.
Det handlar om att klargöra vad som ska göras med samlade data som inhämtades av
intervjupersonerna i undersökningen. Deltagarna har rätt till privatliv, och i forskningen ska det inte gå att känna igen eller identifiera deltagare.
Deltagarens anonymitet skyddar deltagaren från röjande av identitet i forskningen (Vetenskapsrådet, 2017; Kvale & Brinkmann, 2014). Av den anledningen (för att bevara
deltagarnas anonymitet) byts deras namn ut och kodas i studien som sjuksköterska 1 eller 2 efter den ordning intervjuerna utfördes.
Samtyckesformulären och de inspelade rösterna sparades på ett ställe dit inga obehöriga hade tillgång. I samtyckesformulären informerades deltagarna om konfidentialitet och deras rätt till
privatliv. På samma sätt informerades i samtyckesformuläret om deltagarens konfidentialitet.
Vidare informerades om att intervjun kommer att resultera i en examensuppsats och redovisas på seminarier samt att uppsatsen kommer att publiceras i universitetets uppsatsdatabas DIVA.
Dessutom informerades om rätten till att få utskriften av uppsatsen efter att den har blivit godkänd.
5.3.3 Konsekvenser
Det är viktigt att intervjuaren har grundlig kunskap inom det område hens forskning utgår från, för att förhindra de möjliga etiska överträdelserna i forskningen. Det finns risk att informanterna kan bli sårade om inte forskaren förstått skillnaderna mellan muntligt och skriftligt språk i sitt
undersökningsområde när informanterna får sammanställningen av intervjun för att kontrollera att de har blivit rätt förstådda (Kvale & Brinkmann 2014).
Eftersom jag har tidigare arbetserfarenhet inom vården, hade jag grundläggande ämneskunskap i undersökningsområdet. Det underlättade undersökningsprocessen, förståelsen för
intervjupersonernas utsagor och förståelsen för skillnader mellan muntligt och skriftligt språk i undersökningspersonernas yrkesområde. Samtidigt fanns det risk att jag kunde tolka
intervjupersonernas utsagor utifrån mina egna erfarenheter. Därför vid intervjutillfällena var jag noga med att vara lyhörd, och höra på vad intervjupersonerna sade. Vidare, jag försäkrade mig om att jag förstod vad informanterna menade genom att ställa följdfrågor.
Intervjuer präglas av öppenhet och intimitet. Därför bör forskaren vara medveten om att intervjupersoner kan ångra saker som hen har sagt i intervjun, och önska att de utsagorna inte kommer i skrift. Intervjuarens personliga närhet till undersökningspersoner ställer ständigt krav på undersökarens benägenhet för hur långt hen kan gå i sina frågor som berör individens intimsfär (Kvale & Brinkmann, 2014). I intervjutillfällena var jag medveten om denna öppenhet och intimitet, och tänkte mig noga för innan jag ställde frågorna. Jag fick fundera över om vissa svar jag fick från intervjupersonerna tillhörde etiskt osäkra område. Jag säkerställde detta genom att sammanfatta deras svar med en fråga: ”Är det så du menade?”.
När alla intervjusammanfattningar gjordes färdigt, skickades dem ut via mail till varje
intervjuperson för sakgranskning. Syftet med det var att varje intervjuperson skulle få möjlighet
att kontrollera sina svar och justera eller lägga till ytterligare mer information. Sju av åtta personer ville granska sin intervjusammanfattning och en av de åtta intervjupersonerna angav att denne inte behövde granska sina svar. De sju intervjupersoner som granskade sina svar angav att det inte behövdes ändras något förutom vissa språkliga justeringar.
5.3.4 Forskarens roll
Bland andra etiska krav som ställs på forskaren, tillhör även att hålla hög kvalitet i sitt publicerade verk. Forskaren ska vara ärlig och öppen med hur inhämtandet av kunskap gick till, samt att det publicerade resultatet ska vara så korrekt som möjligt. Det ska representera det forskningsområde som uppsatsen handlar om. Inhämtandet av kunskap ska vara kontrollerad och studien ska ha så hög validitet som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2014).
Metodavsnittet i det här uppsatsarbetet beskrivs med öppenhet och ärlighet. Syftet med detaljerad beskrivning av metodavsnittet i det här uppsatsarbetet var att någon annan forskare skall kunna upprepa samma studie. Eftersom uppsatsen är en del av kandidatexamen och inte är finansierad forskning på högre nivå, finns det ingen risk för tryck uppifrån för att justera studieresultaten efter intresse. Därmed kan det uppfattas att det finns risk att studieforskaren identifierar sig med
undersökningspersonerna, eftersom jag själv arbetar inom vården. Studiens avsikt är att belysa och analysera kompetens, kompetens utvecklig och sjuksköterskors hälsa utifrån sjuksköterskors KASAM. Därför har jag försökt att vara opartisk och försökt att förstå och tolka sjuksköterskors berättelser utifrån de teorier om kompetens, lärande och hälsa som togs upp i studieavsnitten, tidigare forskning och teoretiska perspektiv.
5.6.1 Metoddiskussion
Bryman (2011) redogör att kvalitativa studier har konstruktiv ontologisk inriktning. Det innebär att social verklighet konstrueras av människor genom människors kommunikation och sociala samspel. Det innebär att den sociala verkligheten är föränderlig. Den skapas och revideras av människor som är en del av den sociala verkligheten. Karaktärsdraget för kvalitativ forskning tillhör tolkande perspektiv och empatisk förståelse för människors beteenden och handlingar. Den här studiens syfte handlar om att få ökad förståelse för huruvida kompetens och möjligheter till kompetensutveckling inverkar på sjuksköterskors hälsa i arbetsliv. För att uppnå sjuksköterskors
subjektiva förståelse av studie fenomen, tillhör tolkande perspektiv och empatisk förståelse för sjuksköterskors beteende och handlingar. Därför ansåg jag kvalitativa intervjustudier mer anpassade för att nå den här studiens syfte.
Studieurval gruppen valdes från snöbollsurval-metod. Det är inte en slumpmässig urvalsmetod som är mer tillämpbar för att generalisera studieresultatet till en större population. Enligt Bryman (2011) får kvalitativ forskning i allmänheten hård kritik av kvantitativa forskningens anhängare för att den är alldeles för specifik för personerna och miljön där undersökningen utförs. Det försvårar generaliseringen av data. Vad det gäller snöbollsurval-metoden anger Bryman (2011) att det är en slags bekvämlighetprincip. Eftersom snöbollsurval-metoden inte är ett slumpmässigt urval, ska det inte betyda att snöbollsurval-metod är inte användbart. I kvalitativa forskning förekommer ofta snöbollsurval-metod. När en urvalgrupp är svårtillgänglig att uppnå, och
forskaren har väldigt lite information om den gruppen, är snöbollsurval-metod väldigt användbar.
Dessutom när det gäller pilotstudier och att få en grunduppfattning om en studiepopulation är snöbollsurval-metoden lämplig(ibid). Med åtanken på rådande Covid situation och försvårade möjligheter till att få kontakt med sjuksköterskor, valde jag att använda snöbollsurval-metoden i den här studien.
5.6.2 Tillförlitlighet
I kvalitativa studier används tillförlitlighet och äkthet för att bedöma studiens kvalitet. I
tillförlitlighet ingår fyra komponenterna. Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet till att konfirmera. Trovärdighet grundar sig på att det finns flera aspekter av verkligheten. Det gäller för forskaren att övertyga sina läsare att det är verkligheten hen presenterar på ett acceptabelt sätt.
Det uppfyller forskaren genom att följa gällande forsknings-kriterier. De som har ingått i hens studie ska bekräfta att forskaren har uppfattat det på ett rätt sätt (Bryman, 2011). För att få
studierespondenternas bekräftelse på att jag har uppfattat deras bild av verkligheten på ett rätt sätt, har jag skickat sammanfattningar av intervjun till alla deltagare. Sju av åtta intervjupersoner granskade intervjussammanfattningen. De bekräftade att det inte behövdes ändras något förutom vissa språkliga justeringar.
Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning studieresultatet är generaliserbart. Eftersom kvalitativa studier i allmänhet koncentrerar sig på att studera en specifik grupp av individer i en
specifik social kontext, är studieresultatet kontextberoende. Därför uppmanas forskare i det här sammanhanget att beskriva detaljerat om den kultur som studien utgår från. Det underlättar att bedöma studieresultaten utifrån miljö. (Bryman, 2011). Alla steg i forskningsprocessen har jag beskrivit öppet och ärligt. Det underlättar bedömningen av studien.
Pålitlighet innebär att ta ett granskande synsätt på forskningen. Forskare ska visa tydligt hur hen har arbetat, så att någon annan kan granska hur forskaren har uppföljt alla forskningssteg med kritiskt tänkande. Det innebär också att granska i vilken mån studiens teoretiska slutsatser är berättigande (Bryman, 2011). Den här uppsatsen har planerats utifrån de krav som ställs av Uppsala universitet för kandidatuppsats och metodiskt arbete (Kvale & Brinkmann, 2014;
Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2017). Det ska underlätta granskningen av denna studie.
Möjlighet till att konfirmera innebär att även om att det inte är möjligt att utföra studien helt objektivt, så borde forskaren agera med god tro och säkerställa att forskaren inte har medvetet låtit sin personliga åsikter och värderingar påverkat utförandet av studieresultatet (Bryman, 2011).
Ovan, i avsnittet ”forskarens roll” har jag beskrivit hur hänsyn har tagits till studiens objektivitet i den mån det går i en kvalitativ studie.
5.6.3 Äkthet
Äkthet handlar om ett antal allmänna kriterier om forskningspolitiska konsekvenser i forskningen.
Äkthet består av följande komponenter; rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk
autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Rättvis bild handlar om att olika åsikter och uppfattningar om verkligheten, som finns bland undersökningsdeltagare, får rättvis bild i studien. Ontologisk autenticitet svarar på frågan om forskningen har hjälpt
undersökningsdeltagare att få ökad förståelse för sin sociala verkligheten där de lever i.
Pedagogisk autenticitet handlar om huruvida undersökningsdeltagarna har fått hjälp av
forskningen till att förstå hur andra deltagare i undersökningen tycker och tänker om den miljö där de lever i. Katalytisk autenticitet svarar på frågan om undersökningen underlättat för
studiedeltagare att kunna förändra sin situation. Slutligen, taktisk autenticitet innebär att huruvida deltagande i studien hjälpt studiedeltagare att ta fram olika åtgärder om det behövs.
Studien ska presentera en rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar om verkligheten som finns bland undersökningsdeltagarna. När det gäller de andra kriterierna; pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet, så är det svårbedömt eftersom studiedeltagarna inte har tillgång till hela studien förrän studien är betygsatt. Jag hoppas att när deltagarna ställde upp för intervju, så fick de reflektera över sin sociala verklighet och om det har fått positiv inverkan.
6. Resultat och Analys
I detta avsnitt presenteras och analyseras respondenternas svar gällande kompetens,
kompetensensutveckling, och hälsa i arbetsliv. Analysen av studieresultatet görs i ljuset av de teorier som presenterades i avsnittet teoretiska perspektiv. Efter att ha läst flera gånger varje respondents intervjusammanfattning, märktes att flera av respondenterna hade bra förståelse för kompetens i en allmän mening. Kompetens i en allmän mening innebär en förmåga som möjliggör att utföra ett uppdrag effektivt genom att använda kunskaper och färdigheter (Fernandez m.fl., 2012)
Intervju respondenterna ansåg överlag att vidare utbildning till specialistsjuksköterska var en av de möjliga vägarna till kompetensutveckling i deras arbete. När det gäller vanliga karaktärsdrag för kompetens, beskriver Fukada (2018) tre kategorier; personlig karaktär för yrket sjuksköterska, professionell attityd och beteende samt förmågan att ge vård utifrån professionella kunskaper och färdigheter. I respondenternas intervjusammanfattning berör alla respondenterna i någon mån de tre vanliga karaktärsdrag för kompetens som Fukada (2018) beskriver om.
6.1.1. Kompetens
I en allmän mening innebär kompetens en förmåga som möjliggör att utföra ett uppdrag effektivt genom att använda kunskaper och färdigheter (Fernandez m.fl., 2012). Respondenterna ett, två, tre, sju och åtta berör det till viss del. Enligt respondent ett handlar kompetens om att kombinera den teoretiska delen med praktiskt görande. Det innebär att omsätta teoretisk kunskap i praktiken, samtidigt som att förstå den praktiska delen i det teoretiska ljuset, dvs varför saker och ting ska göras och förstå meningen med det. Respondent sju anger i intervju nästan liknande förståelse om kompetens. Enligt intervjuperson sju innefattar kompetens två delar. En teoretisk och en praktisk del. Båda delarna är viktiga. Teoretiska delen är viktig för att veta om sjukdomar och sjukdomars
förlopp. Praktiska delen är viktig för att lära sig om de praktiska rutinerna och ha förståelse för arbetsstrukturen. När det gäller kommunikation med patienterna och samarbete med
arbetskollegor, är social kompetens en viktig del av arbetet. Respondent sju menar att en person lär sig genom att göra det och uppleva situationer. Till exempel att vara med i en akut situation, eller att vara med på planeringsdagar.
Respondent två och fyra har liknande uppfattning om kompetens för att göra sjuksköterskans arbete effektivt. Enligt respondent två innebär kompetens att ”man ska kunna göra sitt jobb och veta vilken roll man spelar. När man är ny på jobbet kan man blanda ihop saker och ting. Med tiden lär man sig om hur man ska jobba och göra sitt jobb”. Hen menar att en arbetstagare måste göra de arbetsuppgifter som dennes ansvarsområde innefattar, dvs saker som ingen annan kan göra. Hen anger att själv har hen gjort mycket undersköterske-jobb och har missat sina egna arbetsuppgifter som sjuksköterska.
Enligt respondent fyra, innebär kompetens att veta vad som är ens arbetsuppgifter och utföra de uppgifterna på ett säkert sätt, eller att ta reda på och be om hjälp av någon som kan förklara hur det ska utföras. Kompetens innebär också att veta vad som inte är ens arbetsuppgifter och våga be om hjälp. Det leder till att rätt person gör rätt sak. Ibland har en patient högre krav på vård än det avdelningen klarar av. Vidare, ibland händer att arbetsuppgifter inte kan utföras av en
grundutbildad sjuksköterska. Då skall en kompetent sjuksköterska kunna säga ifrån till en läkare att arbetsuppgifterna inte kan göras av en vanlig sjuksköterska, eller att patienten inte kan ligga kvar på avdelningen. Respondenten menar att mycket av sjuksköterskans jobb är att delegera till undersköterskan det som ska göras och att kontakta arbetsterapeut, dietist eller andra konsulter.
Respondent tre uttalar att kompetens innefattar ett väldigt stort område. När respondent tre började på nuvarande arbete för tre år sedan, var fältet helt nytt för hen. Hen anger att denne hade saknat väldigt mycket kunskaper och även fortfarande saknar en del kunskaper i sitt yrkesområde.
Till exempel kunskaper inom psykologi och psykoser. Respondent tre berättar att för mindre än ett år sedan började hen förstå vad hens jobb handlar om. Respondent tre:s insikt om att denne saknade kunskaper i sitt arbetsområde, kan tolkas i enlighet med vad Fernandez m.fl., (2012) beskriver om kompetens. Hen kunde inte göra sitt arbete på ett effektivt sätt, när denne började arbeta på sitt nuvarande arbete. Till skillnad från det anger respondent åtta att ”jag kan mycket och kan mitt jobb, dock är jag inte specialutbildad sjuksköterska”. Kompetens enligt intervjuperson
