Metoddiskussion

Bryman (2011) redogör att kvalitativa studier har konstruktiv ontologisk inriktning. Det innebär att social verklighet konstrueras av människor genom människors kommunikation och sociala samspel. Det innebär att den sociala verkligheten är föränderlig. Den skapas och revideras av människor som är en del av den sociala verkligheten. Karaktärsdraget för kvalitativ forskning tillhör tolkande perspektiv och empatisk förståelse för människors beteenden och handlingar. Den här studiens syfte handlar om att få ökad förståelse för huruvida kompetens och möjligheter till kompetensutveckling inverkar på sjuksköterskors hälsa i arbetsliv. För att uppnå sjuksköterskors

subjektiva förståelse av studie fenomen, tillhör tolkande perspektiv och empatisk förståelse för sjuksköterskors beteende och handlingar. Därför ansåg jag kvalitativa intervjustudier mer anpassade för att nå den här studiens syfte.

Studieurval gruppen valdes från snöbollsurval-metod. Det är inte en slumpmässig urvalsmetod som är mer tillämpbar för att generalisera studieresultatet till en större population. Enligt Bryman (2011) får kvalitativ forskning i allmänheten hård kritik av kvantitativa forskningens anhängare för att den är alldeles för specifik för personerna och miljön där undersökningen utförs. Det försvårar generaliseringen av data. Vad det gäller snöbollsurval-metoden anger Bryman (2011) att det är en slags bekvämlighetprincip. Eftersom snöbollsurval-metoden inte är ett slumpmässigt urval, ska det inte betyda att snöbollsurval-metod är inte användbart. I kvalitativa forskning förekommer ofta snöbollsurval-metod. När en urvalgrupp är svårtillgänglig att uppnå, och

forskaren har väldigt lite information om den gruppen, är snöbollsurval-metod väldigt användbar.

Dessutom när det gäller pilotstudier och att få en grunduppfattning om en studiepopulation är snöbollsurval-metoden lämplig(ibid). Med åtanken på rådande Covid situation och försvårade möjligheter till att få kontakt med sjuksköterskor, valde jag att använda snöbollsurval-metoden i den här studien.

5.6.2 Tillförlitlighet

I kvalitativa studier används tillförlitlighet och äkthet för att bedöma studiens kvalitet. I

tillförlitlighet ingår fyra komponenterna. Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet till att konfirmera. Trovärdighet grundar sig på att det finns flera aspekter av verkligheten. Det gäller för forskaren att övertyga sina läsare att det är verkligheten hen presenterar på ett acceptabelt sätt.

Det uppfyller forskaren genom att följa gällande forsknings-kriterier. De som har ingått i hens studie ska bekräfta att forskaren har uppfattat det på ett rätt sätt (Bryman, 2011). För att få

studierespondenternas bekräftelse på att jag har uppfattat deras bild av verkligheten på ett rätt sätt, har jag skickat sammanfattningar av intervjun till alla deltagare. Sju av åtta intervjupersoner granskade intervjussammanfattningen. De bekräftade att det inte behövdes ändras något förutom vissa språkliga justeringar.

Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning studieresultatet är generaliserbart. Eftersom kvalitativa studier i allmänhet koncentrerar sig på att studera en specifik grupp av individer i en

specifik social kontext, är studieresultatet kontextberoende. Därför uppmanas forskare i det här sammanhanget att beskriva detaljerat om den kultur som studien utgår från. Det underlättar att bedöma studieresultaten utifrån miljö. (Bryman, 2011). Alla steg i forskningsprocessen har jag beskrivit öppet och ärligt. Det underlättar bedömningen av studien.

Pålitlighet innebär att ta ett granskande synsätt på forskningen. Forskare ska visa tydligt hur hen har arbetat, så att någon annan kan granska hur forskaren har uppföljt alla forskningssteg med kritiskt tänkande. Det innebär också att granska i vilken mån studiens teoretiska slutsatser är berättigande (Bryman, 2011). Den här uppsatsen har planerats utifrån de krav som ställs av Uppsala universitet för kandidatuppsats och metodiskt arbete (Kvale & Brinkmann, 2014;

Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2017). Det ska underlätta granskningen av denna studie.

Möjlighet till att konfirmera innebär att även om att det inte är möjligt att utföra studien helt objektivt, så borde forskaren agera med god tro och säkerställa att forskaren inte har medvetet låtit sin personliga åsikter och värderingar påverkat utförandet av studieresultatet (Bryman, 2011).

Ovan, i avsnittet ”forskarens roll” har jag beskrivit hur hänsyn har tagits till studiens objektivitet i den mån det går i en kvalitativ studie.

5.6.3 Äkthet

Äkthet handlar om ett antal allmänna kriterier om forskningspolitiska konsekvenser i forskningen.

Äkthet består av följande komponenter; rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk

autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Rättvis bild handlar om att olika åsikter och uppfattningar om verkligheten, som finns bland undersökningsdeltagare, får rättvis bild i studien. Ontologisk autenticitet svarar på frågan om forskningen har hjälpt

undersökningsdeltagare att få ökad förståelse för sin sociala verkligheten där de lever i.

Pedagogisk autenticitet handlar om huruvida undersökningsdeltagarna har fått hjälp av

forskningen till att förstå hur andra deltagare i undersökningen tycker och tänker om den miljö där de lever i. Katalytisk autenticitet svarar på frågan om undersökningen underlättat för

studiedeltagare att kunna förändra sin situation. Slutligen, taktisk autenticitet innebär att huruvida deltagande i studien hjälpt studiedeltagare att ta fram olika åtgärder om det behövs.

Studien ska presentera en rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar om verkligheten som finns bland undersökningsdeltagarna. När det gäller de andra kriterierna; pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet, så är det svårbedömt eftersom studiedeltagarna inte har tillgång till hela studien förrän studien är betygsatt. Jag hoppas att när deltagarna ställde upp för intervju, så fick de reflektera över sin sociala verklighet och om det har fått positiv inverkan.

6. Resultat och Analys

I detta avsnitt presenteras och analyseras respondenternas svar gällande kompetens,

kompetensensutveckling, och hälsa i arbetsliv. Analysen av studieresultatet görs i ljuset av de teorier som presenterades i avsnittet teoretiska perspektiv. Efter att ha läst flera gånger varje respondents intervjusammanfattning, märktes att flera av respondenterna hade bra förståelse för kompetens i en allmän mening. Kompetens i en allmän mening innebär en förmåga som möjliggör att utföra ett uppdrag effektivt genom att använda kunskaper och färdigheter (Fernandez m.fl., 2012)

Intervju respondenterna ansåg överlag att vidare utbildning till specialistsjuksköterska var en av de möjliga vägarna till kompetensutveckling i deras arbete. När det gäller vanliga karaktärsdrag för kompetens, beskriver Fukada (2018) tre kategorier; personlig karaktär för yrket sjuksköterska, professionell attityd och beteende samt förmågan att ge vård utifrån professionella kunskaper och färdigheter. I respondenternas intervjusammanfattning berör alla respondenterna i någon mån de tre vanliga karaktärsdrag för kompetens som Fukada (2018) beskriver om.

6.1.1. Kompetens

I en allmän mening innebär kompetens en förmåga som möjliggör att utföra ett uppdrag effektivt genom att använda kunskaper och färdigheter (Fernandez m.fl., 2012). Respondenterna ett, två, tre, sju och åtta berör det till viss del. Enligt respondent ett handlar kompetens om att kombinera den teoretiska delen med praktiskt görande. Det innebär att omsätta teoretisk kunskap i praktiken, samtidigt som att förstå den praktiska delen i det teoretiska ljuset, dvs varför saker och ting ska göras och förstå meningen med det. Respondent sju anger i intervju nästan liknande förståelse om kompetens. Enligt intervjuperson sju innefattar kompetens två delar. En teoretisk och en praktisk del. Båda delarna är viktiga. Teoretiska delen är viktig för att veta om sjukdomar och sjukdomars

förlopp. Praktiska delen är viktig för att lära sig om de praktiska rutinerna och ha förståelse för arbetsstrukturen. När det gäller kommunikation med patienterna och samarbete med

arbetskollegor, är social kompetens en viktig del av arbetet. Respondent sju menar att en person lär sig genom att göra det och uppleva situationer. Till exempel att vara med i en akut situation, eller att vara med på planeringsdagar.

Respondent två och fyra har liknande uppfattning om kompetens för att göra sjuksköterskans arbete effektivt. Enligt respondent två innebär kompetens att ”man ska kunna göra sitt jobb och veta vilken roll man spelar. När man är ny på jobbet kan man blanda ihop saker och ting. Med tiden lär man sig om hur man ska jobba och göra sitt jobb”. Hen menar att en arbetstagare måste göra de arbetsuppgifter som dennes ansvarsområde innefattar, dvs saker som ingen annan kan göra. Hen anger att själv har hen gjort mycket undersköterske-jobb och har missat sina egna arbetsuppgifter som sjuksköterska.

Enligt respondent fyra, innebär kompetens att veta vad som är ens arbetsuppgifter och utföra de uppgifterna på ett säkert sätt, eller att ta reda på och be om hjälp av någon som kan förklara hur det ska utföras. Kompetens innebär också att veta vad som inte är ens arbetsuppgifter och våga be om hjälp. Det leder till att rätt person gör rätt sak. Ibland har en patient högre krav på vård än det avdelningen klarar av. Vidare, ibland händer att arbetsuppgifter inte kan utföras av en

grundutbildad sjuksköterska. Då skall en kompetent sjuksköterska kunna säga ifrån till en läkare att arbetsuppgifterna inte kan göras av en vanlig sjuksköterska, eller att patienten inte kan ligga kvar på avdelningen. Respondenten menar att mycket av sjuksköterskans jobb är att delegera till undersköterskan det som ska göras och att kontakta arbetsterapeut, dietist eller andra konsulter.

Respondent tre uttalar att kompetens innefattar ett väldigt stort område. När respondent tre började på nuvarande arbete för tre år sedan, var fältet helt nytt för hen. Hen anger att denne hade saknat väldigt mycket kunskaper och även fortfarande saknar en del kunskaper i sitt yrkesområde.

Till exempel kunskaper inom psykologi och psykoser. Respondent tre berättar att för mindre än ett år sedan började hen förstå vad hens jobb handlar om. Respondent tre:s insikt om att denne saknade kunskaper i sitt arbetsområde, kan tolkas i enlighet med vad Fernandez m.fl., (2012) beskriver om kompetens. Hen kunde inte göra sitt arbete på ett effektivt sätt, när denne började arbeta på sitt nuvarande arbete. Till skillnad från det anger respondent åtta att ”jag kan mycket och kan mitt jobb, dock är jag inte specialutbildad sjuksköterska”. Kompetens enligt intervjuperson

åtta är, när en sjuksköterska har bra kunskaper, har gått på utbildningar, kan göra sitt jobb och ge god omvårdnad till sina patienter. Kunskap om sjukdomar, hälsa och hur kroppen fungerar är en viktig del av arbetet meddelar respondenten åtta. ”Det är bra att man går på utbildningar och utbildas kontinuerligt, då får man bra färdighet att ge god omvårdnad med kvalitet till

patienterna”.

Fernandez m.fl., (2012) beskriver att kompetensen består av följande viktiga komponenter;

färdighet, kunskap, abilitet, relevanta kvalifikationer, attityder, kvalitet i relationen till arbetets uppdrag, ansvarstagandet i professionella omdömen, personliga egenskaper och färdigheter, professionell socialisering och reflektion i vardagliga arbetet. I respondent ett

intervjusammanfattning framkommer många av de viktiga komponenter som Fernandez m.fl., (2012) beskriver om vad kompetens består av. Respondent ett tror att hens arbetskollegor skulle beskriva hen som ansvarstagande, samarbetsvillig och tar sitt arbete på stort allvar. Respondent ett vill utföra ett så bra arbete som möjligt. När det gäller arbetsrelation med andra kollegor, berättar respondent ett att denne har väldigt bra relation med sina kollegor. När det kommer till

professionella omdömen och reflektion i vardagliga arbetet, är respondent ett medveten om att det kan uppstå olika problem i arbetet. Dock utfallet av problemen blir beroende på vad man har för resurser.

Fukada (2018) beskriver att vanliga karaktärsdrag för kompetens kan indelas i tre kategorier;

personlig karaktär för yrket sjuksköterska, professionell attityd och beteende samt förmågan att ge vård utifrån professionella kunskaper och färdigheter. I den första kategorin, personlig karaktär för yrket, inkluderas medkänsla, självkontroll, problemlösnings abilitet, förståelse och kritiskt tänkande (ibid) . I personlig karaktär för yrket inkluderas personernas egenskap medkänsla. I intervjusammanfattningen framkommer att de flesta respondenterna visar den personliga egenskapen ”medkänsla”. Här nedan följer respondenternas svar för deras yrkesval.

Respondent två berättar att sitt yrkesval som sjuksköterska baserades på hens goda samvete. Hen tycker mycket om sina arbetsuppgifter och sitt jobb. Det är så skönt att göra någonting för

mänskligheten. Respondent tre rapporterar att hen var intresserad av människan. Respondent fyra berättar att hen hade intresse för yrket sjuksköterska, utbildning om kroppen och sjukdomar och vård var intressant. Respondent fem beskriver att hen har jobbat med akutvård och insåg att hen trivs med det. Respondent sex berättar att hen kände sig kallad och kände sig indragen till yrket

sjuksköterska. Respondent sju beskriver att hen har jobbat inom vården som sommarvikarie, medan hen fortfarande gick på gymnasiet. Hens pappa var läkare och så blev hen intresserad av vården.

Professionell attityd och beteende är en av de viktiga karaktärskategorierna för kompetens. Det handlar om i vilken utsträckning som man följer upp prestationens standard. Prestationsstandard innebär att ta professionellt ansvar i arbetet, ha förståelse för sin egen begränsning, att vara självgående, ha respekt för patientens rättigheter, att kunna förklara, vidmakthålla kunskap, ha positiv attityd till livslångs lärande och att hålla sig uppdaterad i nya kunskaper och färdigheter (Fukada, 2018). Att hålla sig uppdaterad i nya kunskaper och ha positiv attityd till livslångt lärande är bland de viktigaste egenskaperna för att behålla hög prestationsstandard i arbetet.

Respondent ett meddelar att hen håller sig uppdaterad i nya kunskaper, är nyfiken att lära sig om nya saker, vill kunna utföra andra arbetsuppgifter, intresse att lära sig mer, ta ansvar och att få nya arbetsuppgifter.

Respondent två berättar att med varje arbetsplatsbyte, så har hen lärt sig mycket om sjuksköterskans olika roller. Hens främsta intention med arbetsbyte var att få förhöjd lön.

Respondent tre förklarar att alla hens arbetskamrater är psykologer och läkare med specialistutbildning. De flesta är alltid uppdaterade i senaste forskning angående barn och psykiatri. De går på kurser och tar del av världsledande studier, berättar hen. Hen lär sig av kollegorna och framför allt av patientansvariga läkare. Det som motiverar respondent tre till att engagera sig i sin kompetensutveckling, är kunskapsbrist, och viljan att bli bättre på att handleda andra.

Respondent fem är nyutbildad sjuksköterska. Kompetens enligt respondent fem är en grundsten för allt inom vården, det krävs kompetens för att kunna utvecklas och skapa erfarenhet. Det går inte heller att skaffa sig erfarenhet utan kunskap, eftersom det är genom kunskapen som en person lär sig om hur saker och ting fungerar, på vilket sätt och vad som är konsekvenserna av det.

Respondent fem tänker att hen är kompetent nog att se saker utifrån. Vidare berättar respondent att det finns en risk att en person gör saker på rutin om en person arbetat länge på ett ställe.

Vetenskapsrön uppdateras ständigt, och det kommer nya metoder hela tiden. Därför anser respondent att hen är utrustad med färska kunskaper.

Respondent sex anger att det kommer hela tiden nya forskningsrön. Till exempel berättar hen, att hen har läst kurser inom geriatrik och inom palliativ vård. Det har varit till stor hjälp för hen i sitt nuvarande arbete. Enligt respondent sju kan en sjuksköterska lära sig genom att vara aktiv på jobbet. Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar väldigt mycket, och det kommer ständigt nya kunskaper och forskning. Respondent sju tycker att det finns stora möjligheter till att lära sig mer.

Respondent åtta beskriver att ”det är bra att man går på utbildningar och utbildas kontinuerligt, då får man bra färdighet att ge god omvårdnad med kvalitet till patienterna”.

Fukada (2018) nämner att ha förståelse för sina egna begränsningar är viktigt för att behålla prestationsstandard i arbete. I intervjun rapporterar flera av respondenterna att det är viktigt att våga be om hjälp, när en sjuksköterska är osäker på att göra någon arbetsuppgift. Respondent två anger att hen är bekväm med att fråga om hjälp och ta vara på de tillgängliga hjälpmedel som finns. Respondenten tre berättar att hen får stöd och handledning av sina kollegor. Respondent fyra berättar att när hen ställs inför en ny situation eller ny arbetsuppgift, så använder hen tillgängliga hjälpmedel, frågat en kollega, ta reda på informationen i en databas, eller frågar patienten själv. Respondent fem menar att om en sjuksköterska är osäker på en viss specifik uppgift, så behöver denne våga fråga en annan kollega hur det ska göras. På det sättet kan sjuksköterskor lära sig saker på jobbet. Respondent sex rapporterar att ”när jag personligen inte klarar av att göra någon del av min arbetsuppgift eller någon situation i jobbet, så ber jag om hjälp och pratar med någon av kollegorna och samråder”.

Den tredje kategorin för kompetens är förmågan att ge vård utifrån professionella kunskaper och färdigheter. Det innefattar förmågan att samarbeta med andra yrkeskategorier och mellanmänsklig interaktion. Vidare, vägleda och utbilda andra, säkerställa sin yrkesrolls kvalitet och säkerhet, sköta omvårdnaden samt utvidga skickligheten i att ge vård (Fukada, 2018). Respondent två och fem beskriver på liknande sätt om förmågan att ge vård utifrån professionella kunskaper och färdigheter.

Respondent två menar att en sjuksköterska ska kunna göra sitt jobb och identifiera

problemområden och hitta åtgärder att lösa problem genom att handleda kollegor, samarbeta, samordna och kontakta andra yrkeskategorier och vårdenheter. I fortsättningen förklarar respondent två att ”om man ska trivas på sin arbetsplats ska det vara bra stämning, man ska försöka göra någonting för att förbättra sin arbetsplats och inte jobba på samma sätt i tio år.”

Hen menar att arbetsplatsen utvecklas genom att man identifierar brister, och gör förändringar. I vissa fall kan det innebära att uppdatera sina rutiner. Respondent två beskriver när det gäller sjuksköterskans professionella ansvar i arbetet, att det är lätt att göra misstag. Det kan leda till otrygghet och osäkerhet för patienten. Det är stort ansvar, menar respondent två.

Respondent fem beskriver att ”de flesta problem man stöter på sig i våden sträcker över flera yrkesgrupper”. Hen tycker hen mår bra de flesta dagar när hen går från jobbet och har lyckats fixa det som hen ställts inför tillsammans med sina kollegor, vanligtvis undersköterskor och läkare i team. Respondent fem berättar att hen ibland diskuterar med andra sjuksköterskor om problem och hittar lösningar tillsammans. Respondent sju förklarar att de uppgifter som intervjupersonen gillar mest är att samtala med patienter och saker som hen kan hjälpa patienter med. Övriga arbetsuppgifter som respondent sju anger att denne trivs bra med är att dokumentera och skriva.

Vidare berättar respondent att hen vill arbeta i lugn och ro. Trivs med att kunna reflektera och ha tid och tar sina arbetsuppgifter på största allvar. Dock kan kanske andra se denne som osäker.

Själv säger respondent sju att hen kan hålla med om det. Respondent sju anger att hen har

ambitionen att bli bättre och kan uppmuntra, stödja, peppa andra och bidra till en bra stämning på arbetet. Respondent sju vill göra ett bra arbete och vill inte göra det minimala.

6.1.2. Kompetensutveckling

Vad det gäller kompetensutvecklingsmöjligheter berättar respondent ett att på sin nuvarande arbetsplats är möjligheterna ytterst små. Dock så har hens arbetsgivare en positiv inställning till att denne håller nu på att skriva c-uppsats. Respondent ett vill studera vidare med

specialistutbildning. De faktorer som motiverar Respondent att engagera sig i

kompetensutveckling är; nyfikenhet, vilja att lära sig nya saker, vilja kunna göra utföra andra arbetsuppgifter, intresse att lära sig mer, ta ansvar och att få nya arbetsuppgifter.

Respondent två tycker om att utveckla sin kompetens och har försökt plugga vidare till

diabetessjuksköterska. Dock fick hen förhinder och kunde inte fullfölja utbildningen. Respondent berättar att med varje arbetsplatsbyte, så har hen lärt sig mycket om sjuksköterskans olika roller, även fast hens främsta intention med arbetsbytet var att få förhöjd lön. När det gäller möjligheter till kompetensutveckling, anger hen att senaste chef som hen hade var väldigt öppen för

diabetessjuksköterska. Dock fick hen förhinder och kunde inte fullfölja utbildningen. Respondent berättar att med varje arbetsplatsbyte, så har hen lärt sig mycket om sjuksköterskans olika roller, även fast hens främsta intention med arbetsbytet var att få förhöjd lön. När det gäller möjligheter till kompetensutveckling, anger hen att senaste chef som hen hade var väldigt öppen för