• No results found

Genomförande 62

Den 12 december 2008 besöktes Eksjöhus första gången. Där träffade vi vår handledare David Norrman som arbetar som Teknisk chef. Det bestämdes hur projektarbetet skulle läggas upp och vad som skulle göras. Planerna var att göra ett eller två ekologiska typhus anpassade till Eksjöhus fabrik. Därutöver skulle material och installationer för husen utredas. Husen skulle vara av olika karaktär och storlek. Vi gick igenom olika standarder som måste följas för att tillverka husen i fabriken. Andra frågor såsom installationer, Eksjöhus leverantörer och information om

företaget togs upp. Vi fick en rundvandring i fabriken för att lättare förstå processen. Därefter lånade vi faktaböcker om ämnet ekologiskt byggande och installationssystem på biblioteket och läste in dessa. Med utgångspunkt från litteraturen och kunskaperna vi hade med oss från kursen Byggnadsekologi 7,5 hp startade skissningsarbetet för att utforma ett av husen. Antalet rum och total area bestämdes innan skissningen

påbörjades. Ett antal olika planlösningsförslag togs fram innan det valdes att arbeta vidare med ett av dem. En enkel modell av huset gjordes i Google SketchUp, där bland annat husvolymen, takvinklar och fönstersättning studerades. Ett loft placerades till en början i huset, men detta togs senare bort för att kunna sänka takhöjden.

När en preliminär utformning av huset gjorts undersöktes de material som

rekommenderas i boken Byggekologi av Varis Bokalders och Maria Block (2004) samt andra material som kunde vara av intresse i projektet. Det skrevs om dessa material, ett omfattande och tidskrävande arbete, men som är en av de viktigaste delarna i rapporten. Sedan började studierna och skrivandet om installationer såsom, värme-, tappvattensystem och ventilationssystem. Skrivandet har mestadels gjorts enskilt. Sedan har läsning av varandras texter skett. Efter utredning och

rapportskrivande vägdes materialen mot varandra och hänsyn togs till deras

miljöpåverkan och hur de skulle passa in i vårt projekt och i Eksjöhus tillverkning. De skulle helst vara förnyelsebara, ha så liten mängd farliga tillsatsämnen som möjligt och ha korta transporter. Vid valen av samtliga material har vår handledare på Eksjöhus, David Norrman, sagt sina åsikter. Han har även haft vissa åsikter om utformningen av konstruktionerna och planlösningen.

När arbetet fortgått en tid bestämdes det, ihop med handledare på skolan, att vi skulle utforma ett ekologiskt hus istället för två som var aktuellt i ett tidigare skede. Vi valde att fokusera på det hus vi redan påbörjat eftersom vi insåg att arbetsmängden skulle bli för stor vid utformning av ytterligare ett hus.

Det gjordes sedan en modell av huset i ArchiCAD. Från modellen togs preliminära ritningar fram för att kunna visa handledare på Eksjöhus och på skolan hur huset utformats. Fokus lades på att utforma bra ritningar och snygg utformning på utsidan av huset. Inredningar kom i andra hand eftersom vårt fokus i arbetet är det ekologiska och inte att rendera tilltalande interiörbilder.

I de olika konstruktionerna bestämdes dimensioner och olika skikttjocklekar för materialen som valts. Ytterväggen utformades på tre olika sätt med olika

regeltjocklekar. Hänsyn fick tas till Eksjöhus fabrik för att tillverkningen ska vara möjlig att utföra. U-värden räknades ut för varje vägg och slutligen valdes den vägg med bäst U-värde. U-värden beräknades även för tak och grund med hjälp av en

blankett i Excel. Konstruktionerna ritades därefter upp i AutoCAD. Det bestämdes ganska tidigt i processen att inte rita varje anslutningsdetalj eftersom det skulle vara för tidskrävande.

Nästa steg var att utreda möjliga installationssystem. Det skulle vara flexibla system som var energieffektiva och miljövänliga. De skulle helst inte drivas med el. Vi ville att solenergin skulle tas tillvara och utnyttjas som värmekälla i så stor utsträckning som möjligt. Det behövdes komplement till solenergin för att få ett tillräckligt varmt inomhusklimat och tappvarmvatten under vintern. Olika alternativ lades fram till dessa komplement, såsom vattenmantlad kakelugn, värmepump, pelletspanna och el- patron. Värmekällorna som valdes blev pelletspanna och vattenmantlad kakelugn eftersom de inte drivs med el.

En pelletspanna tar ganska stor plats. Dessutom behövs en del utrymme för förvaring av pellets. Vi försökte placera pelletspannan i en separat del av tvättstugan, men arean räckte inte till och installationen gick inte att kombinera med planlösningen. Figur 30 visar den ursprungliga planlösningen. För att lösa problemet undersöktes och

diskuterades flera olika alternativ. Bland annat undersöktes möjligheten att ha en fristående friggebod med samtliga värmekällor och med ledningar kopplade till bostadshuset. Efter konsultation med Energirådgivningen i Stockholm valdes alternativet bort eftersom det inte ansågs vara energieffektivt eller kostnadseffektivt med långa kulvertledningar i marken. Istället undersöktes möjligheten att bygga ut huset med ett installationsutrymme. Två olika förslag på utbyggnader studerades. Det ena förslaget var att placera utbyggnaden på västerfasaden och byta plats på

tvättstugan och badrummet, enligt Figur 31 nedan. Det andra utbyggnadsförslaget var att placera utbyggnaden på söderfasaden intill tvättstugan, vilket dock skulle ta bort fönstret i tvättstugan, enligt Figur 32. Till slut valdes det sistnämnda alternativet och tvättstugan försågs med ett takfönster. Utbyggnaden åt söder gav en attraktivare arkitektur utan att behöva göra om planlösningen. En annan anledning till valet av utbyggnad var att minimera ledningarna från solfångarna till ackumulatortanken. Pelletspannan placerades även mer centralt i huset. Dessutom blev huset mer

kompakt, vilket är bra ur ekologiskt avseende. Pannrummet valdes att utformas som en egen brandcell.

Figur 31. Utbyggnadsförslag 1: En tillbyggnad på västerfasaden med installationer och förråd.

Figur 30. Ursprunglig planlösning där tvättstugan var för liten för att rymma pelletspanna och förråd.

Figur 32. Utbyggnadsförslag 2: En tillbyggnad med installationer på söderfasaden intill tvättstuga.

Ventilationssystemet som valdes blev självdrag med vindsnurror på flera skorstensmynningar. Samtliga ventilationssystem har beaktats.

När installationerna var bestämda började arbetet med beräkningen av

energianvändning. Datorprogrammet BV2 användes. Samtliga parametrar, såsom köldbryggor, areor på vägg, tak, grund, dörrar och fönster räknades ut med hjälp av ArchiCAD och matades sedan in i BV2. Ventilationssystem och värmekällor fördes också in i programmet. Det antogs att huset ligger i Jönköping.

Därefter gjordes en fuktdimensionering för yttervägg och tak. Eftersom många ovanliga material använts i projektet var det svårt att finna exakta värden på ånggenomsläpplighet och ånggenomgångsmotstånd för flera av materialen. Många mail har skickats till leverantörer för att ta reda på dessa fakta, men de har inte alltid vetat svaren. Därför har vi på vissa ställen gjort avvägningar genom att jämföra med andra liknande material och använt dessa värden.

Det har även gjorts en rumsbeskrivning och en kontaktlista med de företag som hittats under arbetets gång och som kan vara intressanta för Eksjöhus.

Under hela arbetets gång har vi besökt Eksjöhus tre gånger. Vid andra tillfället diskuterades framför allt hur konstruktionerna skulle lösas och vilka installationer som var aktuella. Det bestämdes att huset skulle uppfylla de nya energikraven från år 2010. Vi hade frågor om installationer, tillverkningen i fabriken och olika material som används idag. Vid tredje besöket visade vi vårt resultat för vår handledare. Han sa sina åsikter och påpekade några saker som skulle ändras och kollas upp. Vi har utöver besöken mailat då vi haft frågor.

Arbetet med de olika delarna; utformning av planlösning och fasader, konstruktions- och installationslösningar, energi- och fuktberäkningar samt uppritning i ArchiCAD och AutoCAD har ibland lappat över varandra. Det krävs för att de olika delarna av arbetet ska samverka och för att få fungerande lösningar. Till exempel måste valet av konstruktionslösningarna kontrolleras genom energi- och fuktberäkningar innan lösningarna kan fastställas.

4 Resultat

Related documents