Genomförda egna intervjuer

Förutom deltagande observationer har jag även gjort egna intervjuer med olika vårdgivarrepresentanter, i huvudsak på ledningsnivå. En nackdel med intervjuer är att databearbetning och analys är mer komplicerad jämfört med om jag använt ett enkätformulär. En enkät är ofta förkodad och analys kan ske så fort formuläret är insamlat. Öppna svar, som jag har fått, tar tid att analysera och det kan också vara svårt att uppnå objektivitet. Detta eftersom jag som intervjuare kan inverka genom den närhet man har till den intervjuade. Även kontexten kan inverka. Det finns också en risk att intervjuareffekter kan uppstå genom att de intervjuade säger vad de förväntas säga och inte vad de faktiskt menar (Merriam l994, s 163).

Jag har genomfört totalt nio intervjuer förutom de två inledande respondent intervjuerna: fyra med personer på ledningsnivå, fyra med projektledaren och en gruppintervju med tre sjuksköterskor i nätverk Esther (en från medicinkliniken och en från primärvård respektive kommunal vård). De fyra ledningspersoner jag intervjuat är klinikchef, sjukvårdschef, en socialchef i kommun Alfa samt en primärvårdschef i kommun Beta. Ett alternativ till personliga intervjuer hade varit att genomföra dem via telefon (ibid., s 244). Telefonintervjuer är både tids- och kostnadseffektivt att genomföra jämfört med personliga intervjuer. Men då frågeställningarna rörde förhållandevis komplexa frågeställningar, fann jag det lämpligare att ha samtalsliknande intervjuer med respondenterna. Av tabell 4.2 framgår datum, respondent och plats för genomförda intervjuer.

Datum Respondent Plats

14/4 2003 Projektledare Tjänsterum, sjukhus 1/10 2003 Gruppintervju i

nätverk Esther

Tjänsterum

Höglandssjukhuset, Eksjö 22/12 2003 Projektledare Tjänsterum, sjukhus 11/2 2004 Klinikchef Tjänsterum, sjukhus 4/5 2004 Sjukvårdschef Tjänsterum sjukhus 11/5 2004 Socialchef Tjänsterum kommun Alfa 24/5 2004 Primärvårdschef Tjänsterum kommun

Beta

21/6 2004 Projektledare Tjänsterum sjukhus 12/1 2005 Projektledare Tjänsterum Högskolan

Tabell 4.2 Översikt utförda intervjuer i projekt Botvid

Syftet med intervjuerna var att få tillräckligt med bakgrundsinformation för att få insikter om projektet Botvids tillkomst, planering och utveckling (Denscombe 2000, s 133). Samtliga intervjuer gjordes på personernas tjänsterum samt spelades in på band. De varade mellan 1,5 till 2 timmar. Vid två tillfällen stördes dock de intervjuade av bandupptagningen eller uppfattade den som en nackdel. Fördelen med att använda bandupptagningarna var att jag kunde koncentrera mig på att fråga och lyssna samt att vid analys ”återlyssna” på intervjun samt hitta citat att använda (Saunders et al. 2000, s 262). De teman jag ville samtala kring sändes ut i god tid innan intervjun så att de hade möjlighet att förebereda sig. Jag ställde frågor kring förväntningar och intentioner med samverkan, hur och varför projektet initierades, resurser och målsättning, deras roll i projektet, vilka som skulle delta, projektupplägg, genomförande samt förväntat resultat. Intervjuerna kan betecknas som semistrukturerade då jag har fört samtal kring dessa frågor men där följdfrågor anpassats efter de svar som erhållits (Denscombe 2000, s 135, Saunder et al. 2000, s 243). Man kan säga att

jag har försökt hålla ett visst fokus men samtidigt också varit flexibel under intervjuernas gång utan att därför styra respondenterna. Respondenterna erbjöds anonymitet om de ville. Ingen ansåg att det var nödvändigt, utan de framförde att intervjun var ”för protokollet” och därmed offentlig (Denscombe 2000, s 131). Jag har ändå valt att anonymisera dem i det empiriska materialet och endast ange yrkesbeteckning och den vårdgivare de representerar. Intervjuerna har transkriberats och jag har endast skrivit ned vad respondenterna svarat och/eller resonerat kring och uteslutit stakanden, pauser etc. (Denscombe 2000, s 154). Vid en förfrågan om respondenterna ville validera utskrifternas riktighet (ibid., s 158) avstod samtliga.

Förutom dessa intervjuer har jag vid fyra tillfällen samtalat med projektledaren om projektet. Samtalen har i tre fall skett på projektledarens arbetsrum på sjukhuset. Vid det fjärde tillfället skedde intervjun på mitt tjänsterum. Endast vid första tillfället sände jag över en intervjumall som i huvudsak berörde projektets tillkomst, berörda parter och deltagare, upplägg och förväntade resultat. Jag spelade in intervjun. Projektledaren har validerat mitt första utkast till empirisk beskrivning27. Hon kom då med vissa påpekanden som föranledde smärre korrigeringar. Jag har också haft ett antal telefonkontakter med henne där jag kontinuerligt uppdaterat mig om projektets utveckling. Dessa samtal finns dock ej med i tabell 4.2.

Jag har även besökt Höglandssjukhuset i Eksjö, i oktober 2003. Där genomförde jag en gruppintervju med tre sjuksköterskor (en från primärvård och en från kommunens äldreomsorg samt den kvalitetsansvarige för nätverk Esther). Före intervjun hade jag översänt en intervjumall som vi samtalade kring. Frågeställningarna berörde projektets tillkomst, upplägg och genomförande, problem/hinder/konflikter vid genomförande och implementering, framgångsfaktorer, det fortsatta arbetet i nätverk Esther och framtidsutblickar. Jag gjorde endast skriftliga noteringar då respondenterna inte ville att intervjun skulle bandas. Genom intervjun fick jag ytterligare insikter i projekt Botvids upplägg och genomförande. Vid besöket fick jag internt material kring projektet, som jag använt som referensmaterial.

Parallellt med observationerna och intervjuerna sökte jag efter lämpliga förändringsstrategier, som kunde användas för att förstå och analysera det empiriska materialet. Redan efter de första intervjuerna och telefonsamtalet med kvalitetsansvarig i nätverk Esther fick jag en viss

27

insikt i att man använder sig av flera olika strategier för att organisera projekt Botvid. Den information jag fick var att det fanns en plan och en projektorganisation för att styra och genomföra projektet, och att det var viktigt att berörd vårdpersonal var engagerad och aktiv i projektet för att gemensamt kunna arbeta fram lösningar på problemen. Det framkom också att ett syfte med projekten var att bygga nätverk för att utveckla lärande och kompetens på längre sikt. Dessa insikter ledde mig till att söka litteratur och forskning kring förändringsstrategier, som byggde på dessa förutsättningar.

En viktig källa för mig var Svensson och von Otter (2002) och deras presentation av de tre olika förändringsstrategier, som jag uppfattade användes för att organisera och genomföra projekt Botvid. Svensson och von Otter (ibid.) anger att bakom deras val av strategier finns systematiska studier av förändringsprojekt ur både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. De har ett mer kritiskt perspektiv på projekt än vad jag funnit i normativ organisationslitteratur som berör förändringsstrategier. Min ambition har inte varit att beskriva forskningsfronten inom organisationsförändringar eller valda förändringsstrategier. Snarare har syftet varit att följa och förstå utvecklingen av projekt Botvid. Jag har därför använt organisationslitteratur och forskningsrapporter, som jag uppfattat som relevanta för min studie.