ten)
* Fåtal respondenter i ålderskategorin
7.7 Slutsatser
Detta kapitel baseras på två webbenkäter som skickades ut till projektdeltagare respek- tive övriga registrerade i målgruppen under sommaren 2011. Syftet är att belysa ytterli- gare faktorer som inte kan utläsas i den information om målgruppen som finns i Arbets- förmedlingens datalager, såsom branschinriktning, anställningsform, inställningen till den nya sysselsättningen samt förändrade arbets- och inkomstvillkor. Projektet kan ha vissa mervärden som inte fångas upp i resultat- och effektanalysen. Webbenkäterna visar att 67 procent av projektdeltagarna och 79 procent för övriga målgruppen hade erhållit ett arbete, vilket ligger väl i linje med slutsatserna från resultat- och effektanalysen. Bort- fallsanalysen visar vidare att respondenterna återspeglar respektive totala grupp med avseende på observerbara faktorer. Analysen av webbenkäterna visar på följande hu- vudsakliga resultat.
Branschinriktning: Projektdeltagare har inte gått till nya branscher i högre utsträckning
än övriga målgruppen; drygt hälften av projektgruppen och knappt hälften av övriga regi- strerade har i stället gått tillbaka till det tidigare arbetet eller till ett nytt arbete inom for- donsindustrin eller i en näraliggande bransch. En majoritet av de projektdeltagare och övriga registrerade som övergått till arbete har fått detta inom den övergripande bransch- inriktningen de önskade. Kursernas betydelse för projektdeltagarnas erhållna jobb be- döms som obefintligt eller klart begränsat av hälften av projektdeltagarna.
Kön Utbildningsnivå
Kvinnor 17 -787 Eftergymnasial utbildning 292 760
Män -1 031 12 Gymnasial utbildning -1 157 -739
Totalsumma -787 -257 Förgymnasial utbildning -2 000 -1 805
Totalsumma -787 -257
Åldersgrupp
15-24* 0 793
25-34 -493 227 Födelseland
35-44 -933 -317 Sverige -390 -190
45-59 -985 -1 286 Europa utom Sverige -1 520 -833
60+* -5 000 289 Övriga länder -1 841 -333 Totalsumma -787 -257 Totalsumma -787 -257 Projekt Övriga Övriga Projekt Projekt Övriga Projekt Övriga
163 (196) RAPPORT
Anställningsform: De som har fått ett arbete har sammantaget fått en försämrad an-
ställningstrygghet jämfört med innan varslet. Det gäller projektdeltagare i högre utsträck- ning än övriga registrerade, vilket delvis torde bero på att projektdeltagarna har fått jobb senare och därför har en högre andel provanställda. Andra grupper som har fått försäm- rad anställningstrygghet är projektdeltagare som gått utbildning genom Yrkesvux, perso- ner utanför Göteborgsregionen samt personer som fått jobb i en helt annan bransch än i fordonsindustrin.
Inställning till den nya sysselsättningen: Både projektdeltagare och den övriga mål-
gruppen är överlag positivt inställda till den nya sysselsättningen. Projektdeltagare som har återgått till den tidigare arbetsplatsen men är anställda genom andra företag (beman- ningsföretag) är mindre nöjda jämfört med motsvarande grupp i kontrollgruppen. Sam- mantaget finns dock ingen skillnad mellan projektdeltagare och övriga registrerade. Gra- den av tillfredsställelse med det nya arbetet påverkas dock i större utsträckning av om arbetet är ett heltids- eller deltidstjänst. Tillfredsställelsen är lägre för deltidsarbetande (som önskar arbeta heltid). Anställningsformen har också betydelse, eftersom personer med tidsbegränsad anställning och timanställning har en klart lägre grad av tillfredsstäl- lelse jämfört med personer med prov- och tillsvidareanställning.
Arbetsvillkor: Både projektdeltagare och övriga registrerade anser att arbetsuppgifter
och arbetstider har blivit bättre jämfört med arbetet innan varslet, medan lön, semester- villkor och andra anställningsvillkor är någorlunda likvärdigt. Deltidsarbete och arbete genom bemanningsföretag inverkar negativt på bedömningen av arbetsvillkoren, framför allt gällande lön, anställningsvillkor och semesterledighet. Personer som har fått ett jobb i en helt annan bransch än fordonsindustrin bedömer lönen som sämre, men är samman- taget de mest positiva till de övriga förändringarna i arbetsvillkoren. Även när det gäller anställningsvillkoren sticker projektdeltagare som har ”återanställts” genom bemannings- företag ut, i negativ bemärkelse.
Inkomstvillkor: Det finns sammantaget inga skillnader mellan projektdeltagare och den
övriga målgruppen när det kommer till i vilken utsträckning inkomsten har förändrats se- dan innan varslet. De skillnader som finns beror primärt på anställningsform och för- värvsarbetandets omfattning (heltid eller deltid). Heltidsanställda uppger en inkomst som är något lägre än innan varslet, medan inkomstförsämringen är väsentlig för deltidsan- ställda. Högskolestudenter och arbetslösa har en påtaglig inkomstförsämring. De projekt- deltagare som har ”återanställts” av Volvo eller underleverantör genom bemanningsföre- tag har fått minskad inkomst, vilket är en viktig orsak till deras generella missnöje. Mot- svarande grupp i den övriga målgruppen har i genomsnitt fått ökad inkomst. Den minst gynnsamma inkomstförändringen har skett för dem som har erhållit ett nytt jobb i en helt annan bransch än fordonsindustrin (t ex tjänstebranscher som omvårdnad).
164 (196) RAPPORT
Övergripande slutsats: Inom ramen för den tidshorisont som webbenkäterna täcker in,
är slutsatsen att projektet haft ett tämligen begränsat mervärde för projektdeltagarna som grupp. I jämförelse med icke-deltagande har deltagande i projektet inte inneburit mer omställning till andra branscher. Projektdeltagande tycks heller inte ha medfört en positi- vare inställning till det nya jobbet (inställningen är överlag god i båda grupper) eller till bättre arbets- och inkomstvillkor. Graden av tillfredsställelse med den nya sysselsättning- en tycks i högre utsträckning bero på faktorer som anställningsform, arbetsvillkor och inkomstvillkor snarare än huruvida de har deltagit i projektet eller ej. De övergripande slutsatserna är även giltiga vid en jämförelse mellan respondenterna i den matchade projektgruppen och den matchade kontrollgruppen.
165 (196) RAPPORT
166 (196) RAPPORT
8. Sammanfattande slutsatser
I detta kapitel sammanfattas först slutsatserna av Volvo Cars-projektets resultat- och effekter samt övriga mervärden. Med utgångspunkt i analyser av projektets genomfö- rande, programteori och omvärldsförändringar följer sedan en analys av vilka faktorer som kan förklara projektets resultat och effekter. Kapitlet avslutas med en diskussion om lärdomarna från Volvo Cars-projektet och vilka implikationer dessa har för eventuella framtida liknande projekt.
Den totala målgruppen som registrerade sig vid Arbetsförmedlingen uppgick till 4 974 individer. Av dessa räknas 1 182 personer (24 %) som projektdeltagare. Av projektgrup- pen har slutligen 647 individer (55 %) läst kurser enbart genom Arbetsförmedlingen, 437 personer (37 %) enbart genom Yrkesvux och 98 personer (8 %) genom både Arbetsför- medlingen och Yrkesvux.
8.1 Resultat
Som grund för resultatanalysen har använts uppgifter om deltagarna som har hämtats från Arbetsförmedlingens databas. Utifrån ett utvärderingsperspektiv har Volvo Cars- projektet fått två olika startperioder, med en avskiljare från och med 1 januari 2010, som skapar två delvis skilda målgrupper och förutsättningar för resultatanalysen. Den första projektgruppen omfattar samtliga deltagare som officiellt räknats in i projektet från start 1 december 2008 till avslut 31 maj 2011, medan den andra gruppen utgår från de deltagare som fanns kvar i projektet och valt utbildningar med start från 1 januari 2010, då även Yrkesvux fanns som alternativ till Arbetsförmedlingens utbildningar. Resultatanalysen visar att det inte är någon större skillnad i resultat beroende på om samtliga deltagare i projektet tas med eller endast de deltagare som påbörjat utbildningar efter 1 januari 2010. I det följande redovisas därför endast resultaten för den sistnämnda gruppen (895 delta- gare).
Två tredjedelar av deltagarna i arbete eller reguljär utbildning efter 9 månader
Huvudresultatet för de deltagare som startat utbildningar efter 1 januari 2010, är att två tredjedelar gått vidare till arbete eller reguljär utbildning 270 dagar (9 månader) efter sista avslutade utbildning. Av dessa har 48 procent arbete utan stöd, 17 procent med stöd, samt två procent gått vidare till reguljär utbildning. Deltagarnas övergång till arbete ökar tydligt med tiden (figur 8.1).
167 (196) RAPPORT