• No results found

Figur 3.1 De sex största FA-regionernas andel (i %) av totala antalet projektdeltagare 32 resp totala antalet registrerade i målgruppen 1/1

3.2.1 Vertikal samverkan

Den vertikala samverkan handlar framför allt om informationsutbytet mellan projektled- ningen i Göteborg och övriga kommuner inom Arbetsförmedlingen respektive de kommu- nala yrkesvuxenutbildningarna. Om det finns brister i informationen, riktlinjerna och stödet från projektledningen finns det en risk för att genomförandet av insatserna kommer att försenas. En annan risk är att de lokala organisationerna inte genomför insatserna på avsett vis, vilket riskerar att medföra att projektets syfte inte uppnås.

33

Samarbete brukar definieras som arbete som bedrivs av två eller flera tillsammans med gemen- samt syfte.

49 (196) RAPPORT

Information och stöd

Arbetsförmedlarna och studievägledarna uppger att de fick information om projektet i slutet av 2009 eller i början av 2010. Informationen skickades ut i nära anslutning till att de lokala arbetsförmedlingarna och förvaltningarna för yrkesvuxenutbildning hade infor- merats om att det fanns varslade personer som kunde omfattas av projektet och som var folkbokförda i dessa kommuner. Informationsmöten hölls i Göteborg för berörd personal. Projektaktörer från kommuner i Göteborgsregionen hade i realiteten större möjlighet än från övriga kommuner att gå på informationsträffar. Arbetsförmedlare och studievägledare vid Yrkesvux utanför Göteborgsregionen kom i liten utsträckning till dessa informations- möten, vilket kan bero på att kallelsen kom med kort varsel. Andra informationskanaler har varit skriftlig dokumentation (projektbeskrivningar, regeringsbeslut etc.) och telefon- samtal. Förutom den allmänna projektinformationen informerades berörda arbetsför- medlingar om målgruppens storlek.

De flesta av arbetsförmedlarna och studievägledarna anser att denna information överlag var tillräcklig och tydlig. Detta gäller också de administrativa rutinerna för t ex projektko- der, förlängningsbeslut och redovisning av kostnaderna för kurser på Yrkesvux.

”Ja, det har fungerat. Det framgick tydligt vad som skulle göras.” (Af)

”Jag fick skriftlig information. Det var bra information om bakgrunden, vilka som stod bakom projektet, tidsperiod, regelverk, vilka vi skulle samarbeta med etc.” (Yrkesvux) ”Vi fick reda på information om kostnader och vad vi fick debitera per poäng. Vi fick också information om hur vi skulle redovisa så småningom. Det stod klart relativt snabbt. Dessa kostnader modifierades sedan. Vi fick ett pris från början, sedan fick vi lite mer ersättning.” (Yrkesvux)

Det finns dock arbetsförmedlare och studievägledare som anser att informationen var något oklar initialt, men att dessa brister rättades till efterhand. Klagomålen avser främst information om målgruppens storlek. Man trodde att de listor över varslade som man fick i början var kompletta, men sedan visade det sig att detta inte var fallet utan flera varslade tillkom efter hand. Dessutom dröjde det relativt länge innan man fick tydlig information om vilka underleverantörer som omfattades av projektet.

”Det tog också lång tid för oss innan vi förstod att det inte gällde alla underleverantö- rer. Många tillhörde inte den målgruppen. Och det väckte ett visst missnöje från ar- betsgivarnas sida. Vi fick ha några extra möten med dessa arbetsgivare om detta.” (Af)

50 (196) RAPPORT

”Våren 2010 var det väldigt rörigt. De [projektledningen] hade inte klart för sig vilka regler som gällde. Vilka kurser får ingå? Hur får man kombinera? Det hade underlät- tat om alla riktlinjerna hade varit klara innan.” (Yrkesvux)

”Det tog lång tid innan vi fick besked om hur administration och rapportering skulle ske. Vem ska rapportera? Är det hemkommunen eller den kommun i vilken utbild- ningsanordnaren verkar? Vi har lyckats reda ut det, men det tog tid.” (Yrkesvux)

Stödet från projektledningen inom Arbetsförmedlingen i Göteborg får i huvudsak ett gott omdöme från arbetsförmedlarna i de övriga kommunerna. Till och med de som påtalar brister framhäver att projektledningen har gjort ett mycket gott arbete. Detsamma gäller studievägledarnas/studierektorernas bedömning av de insatser som Yrkesvuxenutbild- ningen i Göteborg har genomfört.

”Stödet är helt suveränt. Det är lätt att få kontakt med projektledaren. De skickar ut mejl regelbundet.” (Af)

”När vi har ställt frågor har vi fått snabba, vänliga och bra svar till 100 %.” (Yrkesvux) ”I början lämnade det mycket i övrigt att önska, men det blev bättre och bättre alltef- tersom vi låg på dem.” (Yrkesvux)

Syftet med projektet

En central aspekt i den vertikala samverkan handlar om att förankra projektets syfte på gräsrotsnivån i genomförandeorganisationen. Om syftet missförstås eller uppfattas på många olika sätt av olika aktörer finns det en risk för att projektet inte genomförs på det sätt som är avsett. Arbetsförmedlarna och studievägledarna har därför tillfrågats hur de uppfattade syftet med projektet. Handlade projektet om att kompetensutveckla deltagarna till arbete inom fordonsindustrin eller näraliggande branscher? Eller syftade projektet till att omskola dem till arbete i andra branscher? Eller finns det utrymme för båda dessa ”strategier” i projektet?

De flesta arbetsförmedlarna och studievägledarna har uppfattat att det främst är indivi- dernas egna val som ska styra. De varslade skulle få information och vägledning om utbildningar och möjligheter på arbetsmarknaden, men sedan är det individerna själva som ska fatta beslut om man vill utbilda sig inom den bransch som man kommer ifrån eller om man vill utbilda sig för att få arbete inom en annan bransch. Många av arbets- förmedlarna och studievägledarna vid Yrkesvux ansåg att huvudpoängen med projektet var att de individer som ville detta skulle få möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar ge- nom att helt byta yrkesbana. Projektet kunde därför till stor del sägas ha en inriktning på omskolning av arbetskraften, eller som en studievägledare uttryckte det: ”Det fanns så många drömmar, t ex att sitta i kassan på Coop”. Uppgiften och utmaningen blev därför

51 (196) RAPPORT

att finna utbildningar som skulle passa individernas skiftande behov. Arbetsförmedlarna och studievägledarna har dock i regel inte uppfattat detta val som en absolut rätt att få den utbildning som man ville ha. En begränsning är att även utbudet av yrkesutbildningar påverkas av arbetsmarknadens behov. Detta är t ex fallet för den yrkesutbildning som erbjuds i Göteborgsregionen.

Den lokala kontexten tycks haft en påverkan på hur arbetsförmedlarna och studievägle- darna har uppfattat projektets syfte. I vissa kommuner var omskolning den enda realist- iska strategin, eftersom alternativen inom fordonsindustrin var få, då det bara fanns en underleverantör.

”Jag upplever att utgångspunkten var vad individen känner för. Vill man utbilda sig inom näraliggande branscher till fordonsindustrin finns den möjligheten. Vill man byta yrkesbana så går även det.” (Af)

”Syftet uppfattade jag som att man skulle ge personerna en chans att hitta andra möj- liga lösningar. Det fanns ett stort överskott på montörer i Sverige och särskilt i Göte- borg. Att man skulle hitta andra vägar att utbilda sig till andra yrken. I vår kommun har projektet framför allt handlat om att hitta andra vägar.” (Af)

”Vi tolkade mer som att det individuella valet skulle styra. Vi skulle dock vara vak- samma så att vi inte ’slängde pengarna i sjön’. Det skulle med andra ord finnas en koppling till arbetsmarknadens behov och individens möjligheter att återkomma på arbetsmarknaden.” (Yrkesvux)

”Det här var en grupp som hade tappat sin anställning i fordonsindustrin. De skulle göra något annat än att jobba i fordonsindustrin.” (Yrkesvux)

Inriktning på omskolning förklarar också varför flera arbetsförmedlare och studievägle- dare ofta ansåg att deltagarna borde slutföra utbildningen på Yrkesvux istället för att ac- ceptera de arbetserbjudanden som deltagarna kunde få under studietiden. I varje fall har man haft som princip att inte motsätta sig om deltagarna under studietiden prioriterade utbildningen framför arbete.

Utbildningar i Af:s eller Yrkesvux regi

Av regeringens ansökan till EU-kommission framgår att en central insats är utbildning och omskolning, bland annat för att kunna få arbete i andra branscher än fordonsindustrin. Däremot sägs inte någonting om vilken organisation som faktiskt ska genomföra de olika utbildningarna. I Arbetsmarknadsdepartementets regleringsbrev för 2010 för Arbetsför- medlingen finns det dock två anslagsposter avseende Europeiska Globaliseringsfonden (EGF) – medlen på en post får disponeras av Skolverket för utbildningar för arbetslösa som omfattas av Sveriges ansökan till EGF. Detta följs upp genom ett uppdrag från Ut-

52 (196) RAPPORT

bildningsdepartementet till Skolverket att sörja för att detta slag av utbildning kommer till stånd. Medel på en annan anslagspost får enligt regleringsbrevet användas för bland annat upphandling av sådan individuell yrkeskompetens som inte hanteras av Skolverket: förberedande utbildning för personer med högskolekompetens (för att dessa skulle kunna studera på mer kvalificerade utbildningar) och utbildning vid start av näringsverksamhet. Det finns således enligt de centrala riktlinjerna en klar arbetsfördelning mellan Skolverket och Arbetsförmedlingen för de utbildningsinsatser som ska genomföras.

Överlag har denna arbetsfördelning respekterats lokalt av Arbetsförmedlingen och Yrkes- vux. Arbetsförmedlingen har haft ansvaret för genomförandet av det första informations- tillfället med de varslade. Vid detta tillfälle har man (ibland tillsammans med Yrkesvux) informerat dels om de utbildningar som Arbetsförmedlingen kan erbjuda, dels om olika utbildningsmöjligheter som finns tillgängliga inom ramen för Yrkesvux. Utbildningarna på Yrkesvux har vid dessa tillfällen särskilt betonas; detta är naturligt genom att möjligheten att gå utbildningar på Yrkesvux med aktivitetsstöd och omskola sig till andra branscher är ett särdrag för projektet.

Den generella uppfattningen bland arbetsförmedlare är att deras främsta uppgifter i pro- jektet var att informera målgruppen, hänvisa dem till Yrkesvux om de var intresserade av yrkesinriktad gymnasial utbildning samt att sköta projektbesluten för dessa individer. De intervjuade arbetsförmedlarna har framhävt att valet av utbildning skedde helt och hållet efter individernas önskemål; det är individerna själva som avgör om de vill läsa kurser genom Arbetsförmedlingen eller Yrkesvux. För vissa individer med t ex högskoleutbild- ning var Yrkesvux inget alternativ; de kunde istället välja att gå vissa av Arbetsför- medlingens ”spetsutbildningar”, t ex i CAD-konstruktion. Vissa av studievägledarna på Yrkesvux verkar dock inte vara helt informerade om projektet och de utbildningsmöjlig- heter som fanns på Arbetsförmedlingen.

”Nej, det fanns inga riktlinjer för detta. De potentiella deltagarna fick titta på de utbild- ningar som fanns. De flesta valde Yrkesvux eftersom deras kursutbud var större och att de var mer flexibla med tidpunkten för kursstarten.” (Af)

”Det var mycket tydligt.” (Af)

”Arbetsförmedlingen drev inte kursverksamhet i detta projekt. Arbetsförmedlingen kan enbart erbjuda arbetsmarknadsutbildning. Globaliseringsfondsprojektet handlar om nationella kurser för gymnasieskola. Det var inte fråga om Af-utbildning. Det var solklart.” (Yrkesvux)

”Jag är lite osäker. Jag tror deltagarna kan få utbildning genom både Arbetsför- medlingen och Yrkesvuxenutbildningen. Yrkesvux har ofta längre yrkesutbildningar, medan Arbetsförmedlingen köper in kortare utbildningar.” (Yrkesvux)

53 (196) RAPPORT

Det fanns en medvetenhet hos både arbetsförmedlingen och Yrkesvux om att man inte kunde hjälpa de som efterfrågade eftergymnasial utbildning, t ex på yrkeshögskola. Det ingick inte i projektets uppdrag; man kunde endast vägleda dem. Enligt uppdraget skulle man enbart arbeta med utbildningar på den gymnasiala nivån vid sidan av arbetsför- medlingens utbildningar. Vissa av de varslade gick vidare till utbildningar på högskola som de bekostade på egen hand.