eller högre utbildning. Andel (i %) av projektgruppen resp. av övriga registrerade
Den skillnad som finns mellan projektdeltagare och övriga registrerade, när det gäller andelen som bedömer chanserna som ganska eller mycket goda, är större i den yngre (25-44 år) än i den äldre åldersgruppen (45-59 år). För utbildningsnivån är självförtroen- det mer jämnt fördelat bland projektdeltagarna, medan personer med eftergymnasial utbildning bland övriga registrerade har klart högst andel med gott självförtroende (64 procent jämfört med 50 procent för personer med gymnasial utbildning och 30 procent med förgymnasial utbildning). Det finns inga tydliga skillnader mellan kvinnor och män. Bostadsorten är också en faktor som kan påverka den bedömning som individerna i mål- gruppen gör av sina chanser att hitta ett nytt jobb. En jämförelse av de två funktionella arbetsmarknadsregionerna (FA) som hade flest varslade visar att andelen personer som bedömde sina chanser som mycket goda var 20 procent i FA Göteborg och 12 procent i FA Blekinge. Sannolikheten att finna ett nytt arbete var troligtvis högre i Göteborgsreg- ionen än i Blekinge.
4.2.3 Projektaktörernas bedömning av målgruppens självförtroende
Webbenkäterna visar hur individerna i målgruppen själva bedömde sina chanser att uppnå sina mål. Resultatet tyder på att projektdeltagare generellt sett hade ett något sämre självförtroende att uppnå målet än övriga registrerade. Även om arbetsförmedlare och studievägledare i regel inte ser några större skillnader mellan grupperna beskriver flera projektaktörer en skillnad mellan projektdeltagare och övriga registrerade som delvis ger en annan bild än resultatet från webbenkäterna. De som valde att gå kurser sägs
19% 31% 34% 10% 6% 17% 27% 32% 20% 4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Mycket dåliga Ganska dåliga Ganska goda Mycket goda Vet ej/kommer ej ihåg Projektgruppen Övriga registrerade
68 (196) RAPPORT
enligt dessa projektaktörer ha haft en mer positiv attityd och vara mer förändringsbe- nägna jämfört med de som avstod från utbildning:
”Det var de som vågade som gick med i projektet. De hade en annan attityd till livet. ’Det här är bra!’ De var villiga att ta in ny information. ’Jaha. Jag ska nog göra det här!’ Jag tycker att det mycket var en fråga om en attityd hos personen att våga. De andra fann sin säkerhet i A-kassan.” (Af)
”De som har varit lite mer framåt har troligtvis valt att gå med i projektet. Det är lättare för dem att gå vidare. De kanske är trötta på industrin och vill vidare till en annan bransch som till exempel omvårdnad.” (Af)
”De som valde att gå kurser hade en ambition att komma ifrån arbetet inom for- donsindustrin. De var mer motiverade att prova någonting nytt. De var mer öppna för nya saker och mer förändringsbenägna.” (Af)
”De som inte har valt att studera hade svårt att föreställa sig ett annat yrkesliv.” (Yr- kesvux)
”Jag kan känna att de som valde detta var folk som var på bettet och ville komma vi- dare. De skiljer sig gentemot deras tidigare kollegor som inte valde att studera. Många såg det som en chans. ’Jag har jobbat inom industrin och det har varit bra, men jag har alltid haft en dröm om att jobba som bagare/konditor.’” (Yrkesvux) Slutsats
Dessa enskilda iakttagelser av arbetsförmedlare och studievägledare kan till en del sägas ge en annan bild än resultatet från webbenkäten. De gjorda iakttagelserna är dock inte samstämmiga bland projektaktörerna genom att dessa i regel – som nämndes ovan – inte sett någon väsentlig skillnad i förändringsbenägenhet och självförtroende mellan projekt- gruppen och övriga registrerade. Det är därför möjligt att projektgruppen i vissa kommu- ner har framstått som mer företagsamma än övriga registrerade, men att detta inte har gällt generellt i övriga kommuner. Sammantaget leder detta till slutsatsen att övriga regi- strerade överlag torde ha haft en något mer positiv bedömning av de framtida möjlighet- erna att uppnå sina mål om arbete än projektgruppen. Skillnaderna mellan grupperna i detta avseende är dock inte betydande.
4.2.4 Inställning till att flytta till en annan region
I webbenkäterna tillfrågades projektdeltagarna och övriga registrerade om deras inställ- ning, när de blev arbetslösa, till att flytta till en annan region för att finna ny sysselsättning (arbete, egenföretagande eller högre studier). Över en tredjedel (37 %) av projektdelta- garna uppgav att de var villiga att flytta jämfört med 30 procent av de övriga registrerade. Familjesituationen är den viktigaste faktorn som styr inställningen till att flytta. Förekoms-
69 (196) RAPPORT
ten av barn tycks vara en mer begränsande faktor än att vara sammanboende, även om den sistnämnda faktorn också påverkar. Både bland projektdeltagare och bland övriga registrerade var andelen som var villiga att flytta högst bland ensamstående utan barn (55 % respektive 50 %). Näst högst andel hade sammanboende/gifta utan barn (42 % respektive 31 %). Villigheten att flytta var lägst bland ensamstående med barn och sam- manboende/gifta som har barn. Som konstaterades ovan var projektdeltagare i något högre utsträckning villiga att flytta. Den skillnaden förklaras främst av att sammanbo- ende/gifta (oavsett förekomsten av barn) inom projektgruppen är mer villiga att flytta än motsvarande grupp bland de övriga registrerade.
Män är mer villiga att flytta än kvinnor (skillnaden är cirka 13 procentenheter i båda grup- per). Personer med eftergymnasial utbildning är också något mer villiga att flytta än per- soner med förgymnasial och gymnasial utbildning, även om skillnaden är liten. Det finns också ett visst samband mellan ålder och inställningen till att flytta, där yngre är något mer villiga att flytta än äldre. Av allt att döma är det främst familjesituationen som avgör. Det framgår inte minst av de över 1 000 kommentarer som skrivits i webbenkäterna i anslutning till denna fråga. Andra vanliga skäl som uppges (ofta i kombination med famil- jen) är lån och hus samt att man är född och uppvuxen på orten.
Sammantaget synes – när hänsyn även tas till bakgrundsfaktorer – förändringsbenägen- heten, i form av inställningen till flyttning till annan region, var något större i projektgrup- pen än bland övriga registrerade.
4.3 Informationen till målgruppen
En systematisk spridning av information till målgruppen sattes först igång vid den egentli- gen starten av projektet 1 januari 2010. Målgruppen identifierades med hjälp av de listor som togs fram över personer som var varslade under perioden 1 december 2008 t o m 31 mars 2009 och som fortfarande var inskrivna på Arbetsförmedlingen den 1 januari 2010. Arbetsförmedlingen – ibland i samarbete med Yrkesvux – skickade flera gånger ut in- formation om projektet till målgruppen och kallade samtidigt till möte på Arbetsför- medlingen. I Göteborgsregionen hade projektledningen i Göteborg till stor del ansvaret för denna information, medan de lokala arbetsförmedlingskontoren i regel hade detta ansvar i kommunerna utanför denna region (se kapitel 3). I kommuner där det fanns mindre än 10 individer i målgruppen byggde projektledningen inte i samma utsträckning upp ett nät av kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen. I dessa kommuner informerade projektledningen om projektet genom brev till målgruppen.
På informationsmötena med målgruppen informerade arbetsförmedlare om projektets syfte och de utbildningar som Arbetsförmedlingen och Yrkesvux kunde erbjuda. Dessu- tom lämnade man information om de ekonomiska villkoren (aktivitetsstöd) för de som ville
70 (196) RAPPORT
studera på någon av de erbjudna utbildningarna. De gånger som Yrkesvux deltog på informationsträffarna svarade de för informationen om de gymnasiala yrkesutbildningar- na. Efter att informationen hade lämnats fick deltagarna från målgruppen anmäla sitt in- tresse för en viss utbildning, vilket senare – vid ett annat tillfälle – följdes upp genom väg- ledning, bland annat på Yrkesvux.
4.3.1 Information om kurser
Eftersom projektdeltagarna per definition har tagit del av Arbetsförmedlingens och/eller Yrkesvuxenutbildningens kurser förutsätts samtliga ha fått ett erbjudande om detta. I webbenkäten till de övriga registrerade tillfrågades emellertid respondenterna om de fick ett erbjudande om att läsa kurser. De individer som avaktualiserades från Arbetsför- medlingen före 1 januari 2010 har exkluderats ur analysen, eftersom projektet inte kom igång reellt förrän vid årsskiftet.
Över hälften (56 %) i gruppen övriga registrerade menar att de inte fått någon information om utbildningar, medan en fjärdedel (26 %) uppger att de fick information. Nästan var femte (18 %) uppger att de inte vet eller inte kommer ihåg. Om vi räknar in projektdelta- garna – dvs. hela målgruppen – innebär detta att drygt hälften (52 %) av målgruppen har informerats, medan över en tredjedel inte har nåtts av informationen. Resterande (12 %) vet inte eller kommer inte ihåg. Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet; med tanke på att det vid tidpunkten för utskicket av webbenkäten hade gått omkring ett och ett halvt år sedan informationen skickades ut kan minnesbilden vara något vag.