Omvärldsförändringar

Genomgången av den ekonomiska utvecklingen under den tid som Volvo Cars-projektet initierades, beslutades och genomfördes leder till tre slutsatser.

Finanskrisens påverkan på ekonomin

Finanskrisen innebar en stark minskning av den ekonomiska aktiviteten i Sverige och internationellt. Det var framför allt industrin som drabbades av krisens verkningar genom minskad global efterfrågan. På förhand kan det ha varit svårt att bedöma om finanskrisen i Sverige skulle bli lång- eller kortvarig. I backspegeln kan finanskrisen i Sverige närmast ses som en konjunkturell kris – i varje fall om man ser till perioden 2008-2011 och den ökning av BNP som skedde under 2010 och 2011 i Sverige – orsakad av strukturella faktorer på finansmarknaderna.

Finanskrisens påverkan på fordonsindustrin

Det fanns vissa kristecken inom fordonsindustrin redan före finanskrisen, men problemen förstärktes av denna genom att efterfrågan på bilar minskade kraftigt i de flesta länder. Fordonsindustrins svårigheter i väst kunde tolkas som en strukturell kris, där produktion av bilar i väst relativt snart skulle fasas ut eller ligga på en väsentligt lägre nivå än tidi- gare. Ex post har det visat sig att detta har varit en något förhastad slutsats. Bilindustrin har återhämtat sig relativt väl, om än inte sysselsättningsmässigt. Den konjunkturella effekten av finanskrisen medförde troligtvis att bilindustrins problem till viss del övertolka- des i strukturella termer.

Regionala konsekvenser

Genom att fordonsindustrin är lokaliserad till vissa regioner, i synnerhet till Göteborgsreg- ionen, blev den kombinerade effekten av finanskrisen och krisen inom fordonsindustrin särskilt stor i dessa regioner. Detta innebar också att ett fall i sysselsättningen inom for- donsindustrin inte kunde kompenseras av ett ökat behov av arbetskraft inom andra delar av ekonomin, eftersom även denna var kontrakterande på grund av finanskrisen. Ex post har det visat sig att ekonomin ånyo tog fart under 2010 och 2011; den allmänna konjunk- turen vände således relativt snabbt och läget på arbetsmarknaden förbättrades. De struk- turella effekterna av finanskrisen blev dessutom inte så stora, varken för fordonsindustrin eller för den regionala ekonomin.

Slutsats om omvärldsförändringarnas betydelse för projektets utfall

Mot bakgrund av dessa omvärldsförändringar – som har medfört att den tidigare teck- nade problembilden till viss del har blivit inaktuell – har Volvo Cars-projektet tre egen- skaper som troligtvis har försämrat projektets utfall.

Långa utbildningar: Projektet är till stor del är anpassat till en förväntan om att det kärva läget på arbetsmarknaden kommer råda under en relativt lång tid. Konjunkturläget åter-

178 (196) RAPPORT

hämtade sig dock snabbare än förväntat. Möjligheten att läsa utbildningar via Yrkesvux har betytt att många projektdeltagare har genomgått längre utbildningar än vad som är vanligt i arbetsmarknadspolitiska insatser. Långa utbildningar medför en längre ”inlås- ning” och en mindre exponering mot arbetsmarknaden. Effekten av detta blir större om arbetsmarknadsläget förbättras under utbildningstiden, eftersom man då i mindre ut- sträckning står till arbetsmarknadens förfogande, t ex genom en lägre sökaktivitet efter nya jobb. Inlåsningseffekten hade blivit mindre om konjunkturläget hade fortsatt att vara kärvt. Effektanalysen har visat att deltagare som har gått utbildning genom Yrkesvux har en betydligt lägre övergång till arbete jämfört med kontrollgruppen än vad Arbetsför- medlingens deltagare har. Detta styrker bedömningen att utbildningens längd haft bety- delse för projektets utfall mot bakgrund av det förbättrade konjunkturläget.

Övergång till nya branscher: Syftet med projektets insatser har till stor del varit att un-

derlätta en omställning till nytt arbete eller att starta eget företag där individens kompe-

tenser kompletteras med nya kunskaper för att matcha kraven i den nya anställningen. Mot bakgrund av att finanskrisen slog särskilt hårt mot fordonsindustrin kunde det förvän- tas att dessa jobb primärt fanns inom andra sektorer. Strukturförändringarna inom for- donsindustrin blev dock inte så långtgående som befarats i projektets problembild; under 2010 började Volvo återanställa personal.

Detta innebar att drivkrafterna för övergång till nya branscher försvagades. De webbenkä- ter som riktades till den registrerade målgruppen visar att det – vid den tidpunkt som en- käten besvarades – inte var någon större skillnad mellan projektdeltagare och övriga registrerade i den övergripande branschinriktningen för det nya arbetet. En ungefär lika stor andel av de båda grupperna hade återgått till fordonsindustrin eller till en näralig- gande bransch. Dessutom visar enkäterna att en väsentlig del av de projektdeltagare som läste kurser som syftar till arbete i helt andra branscher än fordonsindustrin (exem- pelvis omvårdnad) har återgått till fordonsindustrin.

Förseningar: En faktor som torde ha påverkat projektets utfall är förseningar i igångsätt- ningen av projektet. Projektet hade dels en lång ”födelsetid”, eftersom det tog minst ett år från att projekttanken uppstod till att projektet faktiskt satte igång. En annan faktor är att utbildningarna vid Yrkesvux, genomsnittligt sett, kom igång senare (under hösten 2010) jämfört med Arbetsförmedlingen och därför innebar en mer negativ förväntanseffekt; indi- viden väntade lägre tid passivt på den kommande utbildningen. Den starka inlåsningsef- fekt som tidigare har konstaterats för deltagare vid Yrkesvux, till följd av längre utbild- ningar, förstärks av den senare utbildningsstarten. Många projektdeltagare påbörjade sin utbildning ungefär samtidigt som utsikterna för fordonsindustrin och den generella ar- betsmarknaden förbättrades.

179 (196) RAPPORT