Geografi (GE)

Läroämnets uppdrag

I geografi undersöker man fenomen som sker i naturen, samhället, hos människan samt växelverkan mellan dem. Undervisningen i geografi har som uppdrag att utveckla den studerandes geografiska världsbild och ge hen verktyg att förstå globala, regionala och lokala företeelser och hur de har förändrats under tidens gång samt regionala problem och hur de kan lösas.

Undervisningen i geografi ska vägleda den studerande till insikt om de faktorer som bidrar till att världen förändras, lära hen att formulera välgrundade åsikter, ta ställning till förändringar som sker i den egna miljön, i närområdet och i hela världen samt att arbeta aktivt för att främja naturens och människans välbefinnande. Undervisningen övar den studerandes färdigheter att delta och påverka samt stödjer den studerande i byggandet av en hållbar framtid. Geografiundervisningen hjälper den studerande att bli medveten om växelverkan mellan naturen och mänsklig verksamhet samt att betrakta världen som en föränderlig och kulturellt pluralistisk livsmiljö.

I geografiundervisningen integreras naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen. Undervisningen ger den studerande färdigheter att granska miljö- och människorättsfrågor och stödjer den studerandes utveckling till en bildad och ansvarstagande medborgare.

Undervisningen ska ta avstamp i de ungas livsmiljö och i den studerandes vardag. Olika lärmiljöer ska mångsidigt användas i undervisningen. Ett undersökande angreppssätt och användningen

Läroämnen

Läroämnen

av geomedia hjälper den studerande att fördjupa sitt geografiska tänkande och att förstå de förändringar som sker i den vardagliga miljön på det lokala, regionala och globala planet. Med geomedia avses olika sätt att ta fram och presentera geografisk information, till exempel kartor, geodata, diagram, bilder, videofilmer, skriftliga källor, olika medier och muntliga presentationer.

En mångsidig användning av geomedia hjälper den studerande att hämta, analysera och tolka information samt presentera den visuellt. Genom att man behandlar aktuella nyheter i undervisningen får den studerande stöd för att utveckla sin världsbild och sitt kritiska tänkande och att förstå de förändringar som sker i närmiljön och på andra håll i världen.

Mångsidig kompetens

Målen för mångsidig kompetens uppfylls tillsammans med målen för undervisningen i geografi.

Undervisningen i geografi stödjer utvecklingen av den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens. I läroämnet grundar sig arbetssätten på växelverkan och varierande lärmiljöer, och man utgår från den studerande. I undervisningen betonas speciellt sociala färdigheter och samarbetsförmåga samt att den studerande tar ansvar för sitt eget och andras arbete. Den studerande ska få handledning i att ställa upp egna mål och ska stödjas och uppmuntras i olika skeden av lärprocessen, vilket stärker den studerandes självkännedom och utvecklar uthålligheten.

I geografin får den studerande öva sig på undersökande samt tvärvetenskapligt och kreativt arbete. Den studerande fördjupar sig i läroämnets språk och språket inom vetenskapsgrenarna i anknytning till geografi samt i läroämnets begreppsapparat och hur geografisk kunskap byggs upp. Färdigheter i geomedia stärker den studerandes multilitteracitet. Undervisningen i geografi motiverar den studerande till ett naturvetenskapligt och humanistisk-samhällsvetenskapligt tänkande och till att söka och kritiskt analysera information.

Undervisningen i geografi ger den studerande grundläggande kunskaper som hjälper hen att ta ställning till många aktuella samhällsfrågor och tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till medieinnehåll. Undervisningen främjar den studerandes förståelse av vilken betydelse en hållbar utveckling har som utgångspunkt för områdesplanering samt ger den studerande färdigheter till interaktiv planering. Undervisningen vägleder den studerande mot en hållbar framtid och utvecklar en förståelse för globalt ansvar som en aktiv samhällsmedlem. Det här stärker den studerandes samhälleliga kompetens.

Undervisningen i geografi stärker på olika sätt den studerandes etiska kompetens och miljökompetens. Undervisningen ökar den studerandes förståelse för kulturell mångfald och naturmiljöns betydelse och ska ge den studerande en inblick i nödvändigheten av en hållbar livsstil. Undervisningen i geografi hjälper den studerande att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i den egna vardagen samt för etisk reflektion och för att göra hållbara val som konsument.

Undervisningen i geografi fördjupar den studerandes förståelse av de mänskliga rättigheternas betydelse, samhällets mångfald och hur den regionala identiteten formas, och stödjer på det här sättet den studerandes globala och kulturella kompetens. Utmärkande för geografin är att man undersöker aktuella globala fenomen och växelverkan mellan dem. Undervisningen stödjer den studerandes internationella färdigheter och livskompetens samt utvecklingen till en bildad och fördomsfri människa.

Mål

Undervisningen i geografi stärker den studerandes geografiska tänkande, fördjupar hens förståelse av fenomen och processer samt utvecklar hens förmåga att behärska och tillämpa mångsidiga färdigheter. De allmänna målen för undervisningen är följande:

Geografiskt tänkande

Målet är att den studerande ska

•

få upplevelser och färdigheter som fördjupar hens intresse för geografi och geografins sätt att gestalta och utforska världen

•

förstå vad som karakteriserar geografin som vetenskap och hur geografiskt kunnande behövs i vardagen, i studierna och i arbetslivet

•

kunna använda geografiska begrepp exakt samt kunna formulera och motivera ståndpunkter på ett sätt som är specifikt för geografin samt i rätt sammanhang

•

fördjupa sina kunskaper om jordens kartbild och om ortnamn

•

kunna granska världen ur olika synvinklar, såsom ur den enskilda individens, samhällets och miljöns perspektiv

•

förstå nödvändigheten av en hållbar livsstil och betydelsen av cirkulär ekonomi som sparar naturresurser.

Geografiska fenomen och processer Målet är att den studerande ska

•

förstå naturgeografiska fenomen och processer

•

förstå humangeografiska fenomen och processer

•

förstå växelverkan mellan natur- och humangeografiska processer Geografiska färdigheter och tillämpningar

Målet är att den studerande ska

•

kunna observera vardagsmiljöer och tolka landskap

•

kunna jämföra och analysera de fenomen, strukturer och former av växelverkan i naturen och i den mänskliga verksamheten som är knutna till olika regionala nivåer samt de ändringar som sker inom dessa

•

kunna observera, beskriva och analysera människornas välbefinnande lokalt, regionalt och globalt

•

kunna reflektera över och bedöma potentiella lösningar på förändringar i miljön och förändringar som orsakas av mänsklig verksamhet

•

förstå, tillämpa och analysera geografisk kunskap och använda geomedia mångsidigt för att söka, analysera och presentera information

•

följa med aktuella händelser i världen och kritiskt bedöma vilka faktorer som inverkar på dem och vilka eventuella följder de har

•

ha insikt i regionutveckling och sätten att delta i och påverka den

•

tillägna sig färdigheter att agera som en ställningstagande och aktiv världsmedborgare som främjar en hållbar framtid.

Bedömning

Bedömningen i geografi ska basera sig på hur väl målen för läroämnet uppnåtts, med fokus på de specifika målen och det centrala innehållet för respektive modul. Bedömning och respons under lärprocessen hjälper den studerande att bli medveten om sina arbetssätt samt att utveckla sina kunskaper. Vitsordet ska grunda sig på mångsidiga sätt att visa sina kunskaper och på mångsidiga iakttagelser av den studerandes begreppsliga och metodmässiga kunskaper och färdigheter.

Centrala föremål för bedömningen i geografi är geografiskt tänkande, den studerandes förståelse av geografiska fenomen och processer samt hens geografiska färdigheter och förmåga att tillämpa dem. Den studerande kan åskådliggöra sitt geografiska tänkande och sina geografiska kunskaper på olika sätt. Centrala färdigheter som ska bedömas i geografin är förmågan att läsa och tolka

Läroämnen

Läroämnen

kartor, förmågan att presentera information grafiskt samt andra geomediala färdigheter. Den studerande kan även visa sina kunskaper i geografi med hjälp av fältarbeten, presentationer, undersökningsrapporter och andra arbeten.

Studieavsnitt

En värld i förändring, 2 sp (GE1)

Studieavsnittets moduler

•

En värld i förändring, 2 sp (GE1), Obligatorisk Mål

En värld i förändring

Målen för modulen är att den studerande ska

• fördjupa sin geografiska världsbild och kunna använda ortnamn naturligt och i ändamålsenliga kontexter

• kunna analysera vad som ligger bakom förändringar i miljön samt bedöma följderna av förändringarna på olika områden

• känna till och kunna beskriva med vilka lösningar förändringarna i miljön kan stävjas eller hur följderna kan lindras på olika områden

• kunna analysera orsakerna till förändringar i mänskligheten samt bedöma följderna av förändringarna på olika områden

• känna till metoder och kunna bedöma hur man kan påverka förändringar som är en följd av mänsklig verksamhet på olika områden

• vara förtrogen med överenskommelser som anknyter till hållbar utveckling och kunna använda dem som grund för etiska motiveringar

• kunna söka, analysera och presentera ändamålsenlig och tillförlitlig information om regionala frågor med hjälp av geomedia

• kritiskt kunna bedöma aktuella regionala nyheter i olika medier med anknytning till förändringar i miljön eller mänskligheten.

Lokal precisering

•

känna till aktuella miljörelaterade och antropogena risker, t.ex. genom en riskdagbok Centralt innehåll

En värld i förändring Geografin som vetenskap

• hur miljön och världen granskas i geografin

• tillämpning av geografi i arbetslivet och i vardagen

• aktuella regionala nyheter

Förändringar i miljön och hur man löser dem

• mekanismer bakom klimatförändringar

• orsakerna bakom och följderna av den klimatförändring som sker i dag

• torka, ökenspridning, stormar, översvämningar

• att anpassa sig till och stävja förändringar i miljön Mänsklighetens förändringar

• globala miljökonsekvenser av befolkningens tillväxt och ökad välfärd

• bristen på rent vatten, hunger

• välståndets fördelning, fattigdom

• flyktingskap

• överenskommelser om hållbar utveckling

Lokal precisering Mångsidig kompetens

Samhälleliga risker både globalt och i Finland behandlas

Forskningsprojekt och redovisningar

Behovet av en tryggare värld

Konflikter och krig behandlas

Stora miljörisker behandlas

Geografin är till sin natur en tvärvetenskaplig vetenskap

Bedömning av studieavsnitt Lokal precisering

Bedömningen sker mångsidigt och beaktar såväl kunskaper som färdigheter. Den mångsidiga kompetensen bedöms som en del av såväl den formativa som den summativa bedömningen.

Den blå planeten, 2 sp (GE2)

Studieavsnittets moduler

•

Den blå planeten, 2 sp (GE2), Valfri Mål

Den blå planeten

Målen för modulen är att den studerande ska

• kunna använda centrala naturgeografiska begrepp och ortnamn på ett ändamålsenligt sätt

• kunna söka, analysera, tolka, bedöma och presentera naturgeografisk information med hjälp av geomedia

• förstå de fenomen som beror på jordens planetariska karaktär och motivera deras effekt på naturens system

• kunna beskriva och analysera den regionala indelningen av den icke-levande och den levande naturen på jordklotet

• kunna utläsa naturlandskapens struktur, uppkomst och utveckling via kartor och bilder samt förklara hur och varför naturlandskapen förändras

• kunna analysera orsakerna bakom risker som rör naturen och bedöma deras följder på olika områden

• kunna beskriva och med hjälp av exempel jämföra hur risker som rör naturen kan förutses eller hur följderna av dem kan lindras på olika områden

• örstå betydelsen av naturgeografisk kunskap i samhället och i människornas vardag.

Lokal precisering

Läroämnen

Läroämnen

•

närmiljön kan utnyttjas för t.ex. naturgeografiska exkursioner Centralt innehåll

Den blå planeten

Naturgeografiskt tänkande

• naturgeografiska frågeställningar samt inhämtande, analys, bedömning och presentation av naturgeografisk information

• naturgeografiska informationskällor och forskningsmetoder Atmosfären och hydrosfären

• atmosfärens struktur och vindarna, förändringar i ozonlagret

• vattnets kretslopp, regn och havsvattnets rörelser, ENSO och NAO

• väder och väderprognoser

• klimatzoner Litosfären

• jordklotets struktur och det geologiska kretsloppet

• endogena och exogena processer som omformar jordens yta

• endogena och exogena fenomen som risker, centrala riskområden, identifiering av risker och riskberedskap

Lokal precisering Mångsidig kompetens

Hur naturgeografisk kunskap används i samhället

Forskningsprojekt och redovisning

Globala naturgeografiska fenomen och deras betydelse

Naturfenomenens skönhet och behovet av orörd natur

Naturgeografins kopplingar till andra vetenskaper, t.ex. geofysik och meteorologi

Bedömning av studieavsnitt Lokal precisering

Bedömningen sker mångsidigt och beaktar såväl kunskaper som färdigheter. Den mångsidiga kompetensen bedöms som en del av såväl den formativa som den summativa bedömningen.

En gemensam värld, 2 sp (GE3)

Studieavsnittets moduler

•

En gemensam värld, 2 sp (GE3), Valfri Mål

En gemensam värld

Målen för modulen är att den studerande ska

• kunna använda centrala humangeografiska begrepp och ortnamn på ett ändamålsenligt

• känna till olika kulturella drag och uppskatta deras mångfald samt ta i beaktande de sätt mänskliga rättigheterna i sin verksamhet

• kunna söka, analysera, tolka, bedöma och presentera humangeografisk information med hjälp av geomedia

• kunna beskriva och analysera de regionala dragen i mänsklig verksamhet och beroendeförhållanden mellan natur och miljö på olika regionala nivåer

• kunna analysera naturresurserna och miljöns möjligheter och deras inverkan på den mänskliga verksamheten samt jämföra olika områden

• med hjälp av exempel kunna analysera orsakerna till risker som rör mänskligheten och miljörelaterade risker samt bedöma deras följder och känna igen på vilka sätt de kan stävjas eller lindras på olika områden

• förstå betydelsen av humangeografisk kunskap i samhället, i människornas vardag och i den egna verksamheten.

Lokal precisering

•

Borgå Gymnasiums närhet till huvudstadsregionen kan utnyttjas för t.ex. studiebesök Centralt innehåll

En gemensam värld

Humangeografiskt tänkande

• humangeografiska frågeställningar, inhämtande, analys, bedömning och presentation av humangeografisk information

• humangeografiska informationskällor och forskningsmetoder

• upplevelser av platser, tankekartor Befolkning, bosättning och kulturer

• befolkningsstruktur och befolkningsförändring

• bosättningens placering, flyttningsrörelser

• kulturell mångfald, regional identitet och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna, såsom ursprungsbefolkningens ställning

Städer och urbanisering

• markanvändning och byggd miljö

• förändringar i den urbana miljön och ekostäder

Produktionens regionala drag och hållbar användning av naturresurser

• jord- och skogsbruk samt fiskenäring

• gruvprodukter, energikällor

• industri

• cirkulär ekonomi

Mobilitet, tjänster och växelverkan

• tillgänglighet, trafiknät och turism

• globalisering

• regional spridning av innovationer

Lokal precisering Mångsidig kompetens

Hur humangeografin syns i samhället

Läroämnen

Läroämnen

Forskningsuppgifter och presentationer

Behovet av kulturell förståelse

Kulturgeografins koppling till andra vetenskaper, t.ex. samhällslära och historia

Förståelse för kulturell mångfald och miljöansvar

Bedömning av studieavsnitt Lokal precisering

Bedömningen sker mångsidigt och beaktar såväl kunskaper som färdigheter. Den mångsidiga kompetensen bedöms som en del av såväl den formativa som den summativa bedömningen.

Geomedia - undersök, delta och påverka, 2 sp (GE4)

Studieavsnittets moduler

•

Geomedia – undersök, delta och påverka, 2 sp (GE4), Valfri Mål

Geomedia – undersök, delta och påverka Målen för modulen är att den studerande ska

• kunna formulera geografiska frågeställningar och genomföra en undersökning eller ett delaktighets- eller påverkansprojekt med en lokal, regional eller global dimension

• förstå och kunna förklara hur geomedia tillämpas i geografisk forskning, i den egna vardagen och inom olika samhällsområden

• kunna använda och känna till funktionsprinciperna för applikationer inom geodata

• kunna observera vardagsmiljöer, tolka landskap och kartor samt beskriva regionala fenomen, strukturer och regional växelverkan i naturen och i mänsklig verksamhet

• känna till och kunna beskriva olika syften med och nivåer av områdesplanering samt de medborgerliga rättigheterna att påverka planeringen och utvecklingen av sin egen miljö.

Lokal precisering

•

Borgå stads olika planeringsinstanser kan utnyttjas för t.ex. studiebesök eller gästföreläsare

Centralt innehåll

Geomedia – undersök, delta och påverka Geografisk forskning

• användningen av geomedia i geografiska undersökningar; grunderna i kartografi och geodata, bilder, videofilmer, diagram och tabeller samt andra regionala informationskällor

• att formulera problem och söka, behandla, analysera, tolka, utvärdera, åskådliggöra och presentera forskningsmaterial

• att tolka natur- och kulturlandskap med hjälp av kartor, bilder och övrig geomedia

• användningen av geomedia i vardagen, arbetslivet och i främjandet av en hållbar framtid Områdesplanering och principerna för interaktiv planering

• planläggning på olika regionala nivåer

• olika sätt att delta

En geografisk undersökningsrapport eller ett delaktighets- och påverkansprojekt (enligt den studerandes val)

• Undersökningsrapportens eller delaktighets- och påverkansprojektets infallsvinkel kan vara regiongeografisk eller basera sig på ett fenomen. Den centrala utgångspunkten ska vara den regionala aspekten och förståelsen av människans och naturens växelverkan.

• Undersökningsrapporten eller projektet utarbetas självständigt eller i grupp.

Lokal precisering Mångsidig kompetens Geomedia i samhällets tjänst

Forskningsprojekt och redovisning

Geomedias betydelse för skapandet av en korrekt världsbild

Geomedia och kopplingar till andra vetenskaper, t.ex. miljöövervakning, regionplanering

Bedömning av studieavsnitt Lokal precisering

Bedömningen sker mångsidigt och beaktar såväl kunskaper som färdigheter. Den mångsidiga kompetensen bedöms som en del av såväl den formativa som den summativa bedömningen.

Astronomi och kosmologi, 2 sp (GE5)

Mål

Lokal precisering

•

få en djupare insikt i jordklotets plats i universum

•

klargöra storleksordningar i universum

•

få kunskap om modern forskning inom kosmologin

•

få möjlighet att själv utveckla sin förmåga att iaktta och tolka astronomiska fenomen och därmed utveckla sitt intresse för rymden

Centralt innehåll Lokal precisering

•

jorden som planet

•

tiden och tidsbegrepp

•

årstiderna, belysningszoner, tidvattensfenomen m.m.

•

jordens och månens rörelser

•

atmosfärisk astronomi (norrsken, meteorer m.m.)

•

stjärnhimlen, stjärnbilder, stjärnkartor, stjärnskådning

•

olika typer av astronomiska teleskop och deras användningsmöjligheter

•

solsystemets uppkomst och struktur

•

Big Bang och universum

•

aktuell rymdforskning, satelliter m.m.

Läroämnen

Läroämnen

Bedömning av studieavsnitt Lokal precisering

Studieavsnittet bedöms med vitsordet avlagd eller underkänd.

Repetition i geografi, 2 sp (GE6)

Mål

Lokal precisering

•

få en möjlighet att repetera och fördjupa centrala delar av de obligatoriska och fördjupade studierna inför studentprovet i geografi

Centralt innehåll

Bedömning av studieavsnitt Lokal precisering

Studieavsnittet bedöms med vitsordet avlagd eller underkänd.

In document Namn. Borgå Gymnasium Kommun. Borgå Skola. Borgå Gymnasium Pdf skapad (Page 191-200)