ämnetS Koppling till JämStälldHet, Sexualitet ocH relationer När det gäller undervisningen om jämställdhet, sexualitet och relationer så är kan-ske inte geografi det samhällsorienterade ämne som först kommer på tal. Samhälls-kunskap, historia och religionskunskap bidrar alla med sina perspektiv på kön och sexualitet – men var kommer geografiundervisningen in?
I geografi ska eleverna lära sig mer om olika befolkningsfrågor och få möjlig-het att diskutera den ojämna befolkningsfördelningens orsaker och konsekvenser.
Migration, urbanisering, befolkningstäthet, fattigdom och ohälsa är andra centrala begrepp. Befolkningsfrågor kan kopplas till familjepolitik, könsmönster, tillgång och attityder till preventivmedel, möjlighet att bestämma över sin egen kropp, abortlagstiftning, barnadödlighet, sjukdomar och tillgång till medicinering.
Kopplingen mellan handelsmönster, hållbar utveckling och könsmönster är viktiga i geografiundervisningen. När man gör sina val i affären kan man ta hänsyn till ut-vinning och framställning av produkten, transportsträckor, miljöpåverkan och andra etiska aspekter som arbetsvillkor och levnadsvillkor. Vilken arbetskraft används i pro-duktionslandet? Har kvinnor och män samma rättigheter och villkor på arbetsmark-naden och är barnarbete vanligt eller inte? Hur ser man på mänskliga rättigheter?
När det rör sexuellt överförbara infektioner är befolkningsfrågor, normer och könsmönster aktuella. Hiv-epidemin får i flera länder i södra Afrika allvarliga kon-sekvenser för befolkningen, landets ekonomi och välfärden i stort. I flera länder bär över tjugo procent på viruset och mörkertalen är okända. Botswana, Malawi, Sydafrika och Lesotho är till exempel hårt drabbade, och i Swaziland beräknas antalet hiv-smittade uppgå till över 25 procent.150 Om tillgången till behandling är begränsad eller obefintlig påverkas snabbt en hel generation.
När en stor del av befolkningen påverkas av ohälsa och sjukdom stannar produk-tionen av, ekonomin försvagas och viktiga samhällsfunktioner som skola, sjukvård och barnomsorg påverkas kraftigt eftersom kunskap och kompetens kan gå förlo-rad. Vårdinsatserna tär på samhällsresurserna och i fattiga länder är individpåver-kan mycket stor. Hiv påverkar familjer med förluster och tragedier, otrygghet och begränsade möjligheter för barn att till exempel delta i skolan. De förväntas vara hemma med sjuka föräldrar, bidra till hushållets inkomster eller ta hand om sina
sys-150. AIDS info (www). Hämtat från UNAIDS, http://www.unaids.org. Hämtat 25 juni 2013.
kon. Detta drabbar oftast flickor som förväntas vårda och ta mer ansvar hemma151. Att nå ut till människor med information om skydd och behandling försvåras på grund av dåliga kommunikationer, begränsad läsförmåga och attityder till sexualitet och öppenhet. Vilka konsekvenser leder detta till för ett land? Vilka samband finns mellan ohälsa och fattigdom eller mellan befolkningsfrågor, säkrare sex och hiv/aids?
det centrala inneHÅlletS möJligHeter
Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har för-ändrats över tid.
Det är möjligt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på denna del av det centrala innehållet och belysa de skillnader i förutsättningar som råder mellan kvinnor och män när det gäller till exempel försörjning och handelsmönster. Kvinnor är starkt beroende av män både socialt och ekonomiskt i många länder, vilket påverkar för-sörjningsmöjligheterna och inflytandet på marknaden och i det offentliga livet.152 Tillgångar, både materiellt och finansiellt, är generellt starkt knutna till män.
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Arbetet med befolkningsfrågor kan, som beskrevs inledningsvis, med fördel kopplas till jämställdhet, sexualitet och relationer. Hur en befolkning förhåller sig till föräldraskap, familjekonstellationer, sociala skyddsnät, försörjningsmöjligheter för kvinnor, barnom-sorg, familjepolitik och andra regleringar påverkar i hög grad befolkningstillväxten och dessa strukturer bygger på sociala, politiska, historiska och kulturella faktorer.
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
Sambandet mellan fattigdom och ohälsa är ofta tydligt runt om i världen och en del av arbetet med mänskliga rättigheter är sexuell och reproduktiv hälsa och rät-tigheter (SRHR).
151. Faktablad: Hiv och Aids. Faktablad från Röda korset (pdf-dokument). Hämtat från Röda korset, http://www.
redcross.se. Publicerat 25 april 2012. Hämtat 12 augusti 2013.
152. A Fact sheet: Women, girls, gender equality and hiv (www). Hämtat från UNAIDS, http://www.unaids.org.
Hämtat den 10 maj 2013.
Begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter regleras i flera konven-tioner och definierades i handlingsprogrammet från FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994. Även FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 tog upp dessa frågor och där definierades de sexuella rättigheterna ytterligare. SRHR berör till exempel rätten att få bestämma över sin egen kropp, sin sexualitet och sin reproduktion.
Alla människor ska ha samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar att ha ett säkert och tillfredställande sexualliv. Brister inom detta område kan orsaka ohälsa. Könsstympning, sexuellt utnyttjande, osäkra aborter, bristfällig mödravård, bristfällig upplysning, diskriminering på grund av kön, sexualitet eller könsuttryck kan leda till allvarliga konsekvenser, både för kvinnor och för män.
Den svenska regeringen och flera svenska idéburna organisationer driver SRHR-frågor både nationellt och internationellt. Vissa SRHR-SRHR-frågor är kontroversiella i många delar av världen och skapar ofta debatt. Ett par exempel är aborträtten och hbt-personers rättigheter. Ett antal länder reserverar sig och skriver inte under på alla rättigheter som SRHR-området innefattar.153
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
När man jämför människors levnadsvillkor mellan olika platser på jorden finner man extrema skillnader, till exempel i medellivslängd, läskunnighet, energikon-sumtion och tillgång till sjukvård och mediciner. För att kunna påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla behöver eleverna kunskaper om hur jordens gemensamma resurser kan användas klokare för att minska fat-tigdomen i världen. Vad som är klokt finns det många meningar om och det är viktigt att olika åsikter kommer till uttryck. Eftersom ämnet behandlar naturresur-ser, näringsliv, befolkning, migration och bosättning har det goda förutsättningar att inrymma olika åsikter och aspekter. På så sätt kan undervisningen bidra till att stärka elevernas möjligheter att göra medvetna val som stödjer hållbar utveckling och internationell solidaritet, i enlighet med skolans uppdrag.154
153. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)(www). Hämtat från Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, http://www.manskligarattigheter.se. Hämtad 5 oktober 2013 & Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (pdf), Utrikesdepartementet, 2006 & Förslag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Delrapport, Socialstyrelsen, 2013.
154. Kommentarmaterial till kursplanen i geografi, Skolverket, 2011.