ämnetS Koppling till JämStälldHet, Sexualitet ocH relationer Musiken är ofta en viktig del av ungdomars liv. Några har erfarenheter av att den första stora förälskelsen riktades mot en artist och att en förälskelse kan påverka hela tankevärlden under en lång period. Andra har starka känslomässiga kopp-lingar till musik som förknippas med den första riktiga förälskelsen, det första uppbrottet eller ett oförglömligt möte. Kanske kan just en artist sätta ord på allt det man känner? Under de senaste årtiondena, sedan pop och rock vann mark i musikvärlden, har fans uttryckt sin kärlek skrikande utanför hotellentréer, vid kravallstaket på konserter eller på filmklipp på nätet. Avsvimmade, utburna men ibland ändå överlyckliga. Musik kan skapa och sätta ord på känslor.
I inledningen till kursplanen i musik står att:
Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funk
tioner och betyder olika saker för var och en. Den är en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling.113
Formuleringen sätter fingret på hur musik, identitet och könsmönster hänger samman. Musiken kan vara en stor del av identitetsutvecklingen, för genom musiken skapar man gemenskap med andra personer och musiken kan sätta ord på de känslor som man själv inte alltid kan beskriva i sin egen utveckling. En del ungdomar definierar sitt umgänge utifrån musiken och det kanske är i den mu-sikaliska gemenskapen som både personligheten och så småningom kanske även förälskelsen gror. Andra ungdomar använder musiken som en tröst, något som kan stärka i en svår situation eller något som man drömmer sig bort till. När det gäller könsmönster är det både en fråga om musikanalys och en fråga om utövande.
Förväntningarna på sång och instrumentval är ofta starkt präglade av inlärda normer för vad som är manligt och kvinnligt. Det finns föreställningar om vilka genrer som pojkar och flickor förväntas gilla, och därmed förväntas utöva. Olika genrer får olika mycket autencitet och status och påverkar därmed de könsmönster som ungdomarna i skolan tvingas förhålla sig till.114 Instrumenten kodas enligt könsmönster och den som spelar trummor respektive tvärflöjt betraktas olika, inte minst beroende på könstillhörighet och musikgenre. I språkbruket kommer de normer som råder i musiksammanhang ofta fram, vilket man kan se i uttryck som
113. Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Utbild-ningsdepartementet, 2010.
114. Ganetz, Hillevi m.fl. Rundgång. Genus och populärmusik. Makadam förlag, 2009.
tjejband, kvinnlig trummis, kvinnlig rappare eller manskör. Vilken laddning har ord som smörsångare och pojkband?
I klassrummet kan könsmönstren manifesteras i instrumentval, inställning till musikgenrer och kanske viljan att experimentera. Att sätta ord på dessa normer och att ifrågasätta de begränsningar som medföljer kan vara en del i musikunder-visningen.
Musik kan användas för att förstärka individens bild av sig själv, bland annat utifrån etnicitet, religiös tillhörighet och könstillhörighet. Detta kan fungera både stärkande och begränsande för individen. Kursplanen lyfter fram denna innehålls-punkt för att belysa och problematisera den här typen av kopplingar mellan vissa slags musik, etnisk bakgrund och könstillhörighet – på samma sätt som den vill problematisera stereotypa uppfattningar om kopplingar mellan instrument och kön.115
det centrala inneHÅlletS möJligHeter
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på män-niskan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.
Eleverna kan fundera på hur viktig musiken är i den könssocialisationsprocess som skapar skillnaden mellan män och kvinnor under uppväxten. Kanske spelar musi-ken en avgörande roll för identitetsutvecklingen och personens plats i olika sociala sammanhang.
Musiken är något man förhåller sig till i sin identitet, och många ungdomar är noga med att leva upp till de förväntningar som finns på dem. En del av dessa för-väntningar utgår från föreställningar kopplade till kön. Oväntade och normbrytande musikval hålls hemliga och måste i vissa fall kompenseras för genom att lyfta det för-väntade mer. Om detta skriver Ann Werner i Rundgång. Genus och populärmusik:116
I tjejernas kompisgrupper fanns tydliga mönster för vilken musik man skulle lyssna på, hur man skulle klä sig och bete sig för att uppfattas vara innehavare av en önskvärd smak och därmed passa in. Det dröjde inte särskilt länge förrän jag förstod vilka låtar tjejerna tyckte var rätt och vilka låtar man fick skämmas för, vilka artister som ansågs coola och vilka man inte erkände att man lyssnade på.
115. Kommentarmaterial till kursplanen i musik, Skolverket, 2009.
116. Werner, Ann, ”Tolerant, fri och feminin” i Rundgång. Genus och populärmusik. Makadam förlag, 2009.
Ett exempel på detta verkar vara hiphop som kodas med seriöst och manligt medan R&B, speciellt framfört av kvinnliga artister, som mer feminint och ytligt.
Tjejerna i Ann Werners undersökning kryddade sitt R&B-intresse med hiphop för att få mer status, men aktade sig för att lyssna på för mycket hiphop för då ansågs de som ”grabbiga”. I undersökningen visade det sig att de tjejer som lyssnade på icke-engelskspråkig musik från familjens hemländer (Sverige undantaget) ansågs ha starka band till sin familj och familjetraditioner och de riskerade därmed inte att stämplas som sexuellt utmanande eller maskulina.117
Under ungdomsåren är gränsen för mer eller mindre önskvärd smak relativt tyd-lig, och detta påverkar hur man förhåller sig till människor i olika situationer. Hur förhåller sig musiksmaken till personligheten och varför kodas musik som manlig och kvinnlig? Och varför har olika genrer olika status, bland annat i förhållande till kön?
Ungdomarna tvingas förhålla sig till de ideal som musikvärlden presenterar och förhålla sig till den sexualisering som ofta förekommer av kvinnor i till exempel R&B-musikvideor eller det mans- respektive kvinnoideal som beskrivs i hiphop eller pojkbandsmusik. Hur tolkas låttexterna de lyssnar på och hur källkritiska är ungdomarna när det kommer till musik?
I detta sammanhang kan det vara relevant att diskutera olika genretypiska ut-tryck, både rent musikaliskt och även textmässigt eller uttrycksmässigt. Vad skiljer rapmusiken, viskonsten och popmusiken åt? Eleverna har säkert mycket att tillföra i en diskussion omhur dessa genrer betraktas utifrån till exempel kön eller ålder.
Vem förväntas gilla genren, vem förväntas skapa musik i denna genre och vad hän-der när någon bryter dessa normer? En lärare berättar om sitt arbete med genrer utifrån klassrumsutövandet.
– Vi brukar diskutera vad musiken förmedlar. En del musikstilar är ibland förenade med inslag som bryter mot den svenska värdegrunden – det kan handla om rasistisk musik, homofobiska inslag i till exempel viss reggaemu-sik eller en förnedrande kvinnosyn i viss rapmureggaemu-sik. Hur förhåller sig svensk folkmusik till heteronormen? Vad är det ungdomarna lyssnar på och vad vill de uttrycka med sitt musicerande i klassrummet? Jag måste som lärare våga ifrågasätta deras val av musik om jag själv inte kan stå bakom vad som för-medlas i klassrummet. Även den mer lättillgängliga och till synes oförargliga musiken är späckad med romantiska kärleksnormer, tvåsamhet och
hetero-117. Werner, Ann, ”Tolerant, fri och feminin” i Rundgång. Genus och populärmusik. Makadam förlag, 2009.
normativitet. Det kan man diskutera. Målar vissa musikgenrer, på samma sätt som en del Hollywoodfilmer, upp en orealistisk bild av kärleken?
När det gäller musikens budskap kan elevernas musikintresse ligga till grund för reflekterande samtal. Vad är det som gör att de lyssnar på den musik de lyssnar på?
Är det musiken som sådan, en speciell genre som tilltalar dem eller är det texter de fastnar för? Vad betyder musiken för dem och vilka känslor väcker musiklyssnandet?
– Jag har samarbetat med svenskan kring låttexter ett par gånger. Vi har jämfört texter med lyrik och pratat en del om tonsättning av dikter. Varför tonsätts dikt vanligtvis på ett visst sätt beroende på budskapet? I detta sam-manhang har vi också fördjupat oss i tonsatta texter om kärlek. Det finns till exempel några låtar som är vanliga på svenska bröllop, man kan se trender även inom detta område, och vi tittade på dessa låttexter och försökte lista ut varför just de är populära. Vad är det som gör att dessa låtar sätter ord på just deras kärlek? Sen brukar det vara kul att diskutera förväntningar utifrån sammanhang. Hur skulle gästerna reagera om brudparet skred fram genom kyrkan till tonerna av growlad metal? Liknande samarbeten kan förstås göras med engelskan.
Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.
Filmmusiken är genrekodad och när kärleken blixtrar till på vita duken brukar den lugna stråkmusiken finnas i bakgrunden. Dessa inslag är inte lika vanliga i action- och skräckfilm. Går musik- och filmgenrer hand i hand med andra könsmönster i samhället? Och ser mönstren likadana ut i datorspelsvärlden? En lärare funderar över detta:
– Musikens betydelse för filmens helhet är intressant att belysa och dis-kutera. Skulle kärleksscenen vara mindre romantisk utan musiken, och skulle skräckfilmen ha samma effekt utan musik? När växlingen mellan två grundtoner bidrog till att biopubliken blev livrädd för hajar på grund av Steven Spielbergs Hajen eller när skarpa stråkstötar fick människor att frukta duschdraperier efter Alfred Hitchcocks Psycho blir effekten av filmmusik mer tydlig. Är det måhända filmpåverkan som gör att många människor gärna spelar lite romantisk musik när de ska bjuda på middag? Det brukar eleverna ha en hel del åsikter om.