ämnetS Koppling till JämStälldHet, Sexualitet ocH relationer Slöjdämnet ligger i sig en bit ifrån ämnesområdena sexualitet och relationer, men arbetet med könsmönster och förväntningar är närvarande i undervisningen.
När det gäller mode och trender så finns det klara kopplingar till kön och könsmönster. Vad killar och tjejer förväntas gilla och vilka möjligheter och be-gränsningar mode medför kan vara relevant att ta upp i slöjdundervisningen.
Uppdelningen mellan flick- och pojkkläder är tydlig i affärer och i reklam, och även om det finns vissa könsneutrala klädesplagg är fortfarande många klädesplagg könskodade. Kjol, klänning, slips, kostym, blus, stora hattar, tunikor och vissa underkläder omgärdas av föreställningar om användningsområden utifrån kön och hur folk reagerar när dessa förväntningar bryts. Smycken är ett annat område som omges av könsspecifika normer. Normbrott kopplas inte heller sällan ihop med fö-reställningar om sexuell identitet. Undervisningen ska bidra till att öka kunskapen om och analysen av mode och hur det kan påverka olika individer.
När det gäller slöjdundervisningen generellt finns det ibland gamla föreställ-ningar kvar om träslöjd och syslöjd som uppdelade ämnen som pojkar respektive flickor förväntas gilla och föredra. I kursplanen finns inte denna uppdelning och fusionen mellan olika material lyfts fram som en del i undervisningen. De gamla föreställningarna kan dock leva kvar och kan behöva lyftas upp och diskuteras. Det är viktigt att tvätta bort de eventuella könskoder som fortfarande finns kvar runt slöjd som oftast utgår från material och färger. Hur reagerar omgivningen om en pojke har stickning och knyppling som intresse eller en kvinna arbetar med yxa för att göra träskulpturer?
Ett exempel på kopplingen mellan könsmönster och material är just färger och hur eleverna använder dem. Det finns de som fortfarande ser färgkopplingar till kön, att blått till exempel är en pojkfärg och rosa en flickfärg. Hur påverkar det val av kläder eller material och färgsättning i slöjdundervisningen? Kulturantropolo-gen och Kulturantropolo-genusvetaren Fanny Ambjörnsson beskriver i inledninKulturantropolo-gen i sin bok Rosa.
Den farliga färgen hur denna färg sticker ut och rör upp känslor:155
En småflicksfärg som snarast för tankarna till något ofarligt, kvinnligt, barnsligt och fjolligt. Eller kanske till det mjuka, söta, sårbara, ytliga eller vackra. Samtidigt är det många som upplever rosa som skrämmande, störande och stötande. Som värjer sig mot
155. Ambjörnsson, Fanny, Rosa. Den farliga färgen, Ordfront, 2011.
den rosa färgen med ord som ful, fel och till och med äcklig. Som färg betraktad verkar rosa vara alldeles särskilt laddad. Den är något man älskar eller hatar, uppslukas av, tar avstånd ifrån eller till och med avskyr. Den innehåller helt enkelt fler starka as
sociationer än de flesta andra färger.
Ambjörnsson visar senare på hur synen på rosa förändrats genom åren, hur färgen kan kopplas till klassfrågor och jämställdhet, det homosexuella stigma som färgen kan medföra för män som bär rosa kläder och vad färgen kan symbolisera för indi-vider utifrån rådande normsystem156. Färgers, och även olika materials, kopplingar till rådande könsmönster kan ge spännande diskussioner i slöjdundervisningen.
Generellt kan smak, stil och grupptillhörighet signaleras med kläder. Kläder ger uttryck för till exempel etnicitet, religiositet och socioekonomisk bakgrund. Dess-utom kopplas klädstilen ofta till mognad, utseende, sexualitet och könsmönster.
Flera grupptillhörigheter omgärdas av föreställningar och negativa tankar, såsom
”fjortisar” och ”emos”. Nidbilden av fjortistjejen som sminkar sig, klär sig i tajta linnen, blonderar håret och vill verka mer vuxen eller bilden av den androgyna, bleka, svartsminkade och deprimerade emopersonen med specifik musiksmak finns hos eleverna och kan kopplas till föreställningar om kön och sexualitet.157 I slöjdundervisningen kan kläder och mode kopplas till grupptillhörighet, livsstil och identitet. Att signalera gemenskap i ett sammanhang ger utanförskap i ett an-nat. Vilka möjligheter har eleverna att uttrycka sig med kläder och vad händer när de utmanar normerna?
det centrala inneHÅlletS möJligHeter
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påver-kar resultatet.
Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
Det kan vara så att de normer som omgärdar material, tillverkningssätt och färger begränsar planeringen och genomförandet av slöjdarbetet. Genom att resonera om vilka förväntningar som får eleverna att välja att utveckla vissa idéer och inte andra
156. Ambjörnsson, Fanny, Rosa. Den farliga färgen, Ordfront, 2011.
157. Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakas
serier, Rapport 326:2009, Skolverket, 2009.
kan man öka medvetenheten hos dem. Att lyfta upp och syna dessa normer och att uppmana till att testa gränser och bryta förväntningar kan vara en bra start på en mer normkritisk syn på slöjdarbetet.
Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar indi-viden.
Modevärlden är full av könsnormer. Eleverna ska få diskutera hur mode påverkar olika individer, hur man kan förhålla sig till ideal och förväntningar, om koppling-en mellan mode, trkoppling-ender och konsumtionssamhället samt hur man kan utmana de normer som finns för kläder. Vad uttrycker olika modetrender och hur kan man tolka dessa? Vad vill de själva säga med till exempel sin klädstil och sitt eget skapande i slöjden?
Undervisningen kan lägga ett historiskt och ett kulturellt perspektiv och blicka tillbaka på olika klädideal som funnits genom åren. Här kan samarbete med bild och historia vara aktuellt. Vilka klädideal fanns under 1600- och1700-talen? Hur har normerna för hur män och kvinnor klär sig förändrats genom åren? En lärare berättar om jämförelser mellan länder:
– Det råder en del skillnader mellan olika länder. Kjolliknande plagg bärs av män i till exempel Thailand, Indien och Skottland, medan pojkar i kjol är ovanligt i Sverige. I flera afrikanska länder bär män långa dräkter som i en svensk kontext skulle betraktas som klänningar och kvinnor i byxor är kanske helt otänkbart i några andra länder. Historiskt sett har kvinnor i byxor varit sällsynta även i Sverige. Klädtrender kommer och går och med ett historiskt och kulturellt perspektiv blir detta tydligt för eleverna.