ämnetS Koppling till JämStälldHet, Sexualitet ocH relationer Modersmålsundervisningen kan precis som andra språkämnen beröra jämställd-het, sexualitet och relationer i innehållet. Det går att arbeta med lässtrategier och tolkning av skönlitteratur som berör kärlek och relationer. Eleverna kan få skriva insändare eller jämförande texter om synen på män och kvinnor i länder där språ-ket talas. Vid samtal som berör modersmålets likheter och skillnader med svenskan kan ord och begrepp som har med jämställdhet, kärlek, sexualitet och relationer att göra tas upp.
I kursplanens syftestext står att eleven ska:
Reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.142 Traditioner, kultur- och samhällsfrågor berör ofta synen på relationer, familj och könsmönster. Hur skiljer sig den generella svenska sexualsynen från den domi-nerande sexualsynen i de områden där modersmålet talas? Har kvinnor och män samma, bättre eller sämre levnadsvillkor där i jämförelse med Sverige? Finns det skillnader inom områdena? Har man en annan syn på familjen och släkten, och vilka för- och nackdelar kan olika synsätt ha i så fall?
Populärkulturen kan vara relevant att analysera. Vilken typ av musik, film och litteratur är populär där modersmålet talas och skiljer sig detta från den domine-rande populärkulturen i Sverige? Kanske kan man jämföra jämställdhet, relationer och könsmönster i ett sådant samtal.
det centrala inneHÅlletS möJligHeter
Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa tex-ters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.
142. Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Utbild-ningsdepartementet, 2010.
Ett ständigt återkommande tema i litteraturen är kärlek och relationer. I både äldre litteratur och i moderna ungdomsböcker förekommer berättelser om förälskelse, kärlek, identitet, sexualitet och relationer. Genom att till exempel välja flera olika noveller, romaner och dikter som underlag i undervisningen, kommer eleverna att få läsa om och reflektera över många olika perspektiv på dessa teman. I vissa länder har kanske skildringar av kärleksrelationer och sexualitet varit mindre vanliga i skönlitterär form. Varför har det sett ut på det viset och hur ser det ut idag?
Att analysera frågor som rör jämställdhet, sexualitet och relationer utifrån skönlitteratur skapar möjligheter för eleven att förhålla sig öppen i läsningen och genom kopplingar till egna och andras erfarenheter, åsikter och reflektioner, få en ökad förståelse för sin egen identitet. I samtalen kan eleven ta del av andras tolkningar och erfarenheter och öka sin förståelse för de olika förhållningssätt människor kan ha. Man kan öka sin förståelse för skillnader mellan synsätt i olika länder om man jämför svenska förhållanden med förhållanden i området där språ-ket talas. Eleverna bär med sig olika historier och erfarenheter in i samtalet, och tillsammans kopplas texten till en mängd andra olika texter och sammanhang. Det är då förståelsen och kunskapen växer, och därmed påverkas den egna identiteten.
Skönlitteraturen ger eleverna en distans till den egna verkligheten, de kan tala om närliggande svåra frågor utan att lämna ut sig själva.143
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
När det gäller produktionen av egen text står skrivhantverket i fokus och genre-pedagogiken sätter spår i det centrala innehållets formuleringar. Att gå igenom textens innehåll, språkliga drag, typiska språkliga begrepp och vanligt förekom-mande ord syftar till att eleven ska få kontroll över texttypens uppbyggnad och få ökad förståelse för hur den konstrueras. I detta arbete kan tankar om kärlek, relationer, sexualitet och könsmönster behandlas i innehållet. Det kan handla om
143. Bengtsdotter Katz, Viktoria, ”Man har liksom fått samma bok flera gånger – om boksamtal i sex- och samlev-nadsundervisningen” i Undervisning i sex och samlevnad – ett idématerial. Göteborgs universitet, 2011.
att skriva insändare om varför vissa yrken är mansdominerade, argumenterande texter om könsneutralt äktenskap, referat av handlingen i en kärleksroman eller en beskrivande text om familjebegreppet och hur man ser på familjen i olika områden där modersmålet talas. Hur är en tidningsartikel uppbyggd och hur kan det se ut när en tidning skriver om förändrad äktenskapslagstiftning?
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.
Anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare.
Muntliga presentationer och det muntliga berättandet kan beröra jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer beroende på ämnet som ska bearbetas. En lärare berättar om en gruppuppgift som utgick från lyrik:
– Jag delade in gruppen i mindre grupper om tre personer. Eleverna fick läsa varsin kärleksdikt i gruppen och återberätta den för varandra. De skulle tillsammans tolka dikterna och prata om deras egen koppling till ämnet.
När de sedan skulle presentera för den stora gruppen fick de kort berätta vad alla dikterna handlade om och sedan välja en att läsa högt och återge sin tolkning av. I denna övning övade vi läsförståelse, litteraturtolkning, referat, muntlig framställning, uttal och fick även med oss några nya ord.
Översättning av och jämförelser mellan texter på modersmålet och på svenska.
Ett annat område i detta sammanhang är ord och begrepp. Den rådande sexual-synen i området där språket talas kan ibland påverka språket, både ordförrådet och på vilket sätt man uttrycker sig. Ett tydligt exempel är relationsbildning. Om samboförhållanden inte är tillåtna eller accepterade i ett sammanhang, finns då ens begreppet i språket? Hur beskriver man olika familjekonstellationer när normerna skiljer sig mycket åt? Språket ändras när till exempel rättigheter för hbt-personer förändras. I svenskan kommer ständigt nya begrepp och ord som berör dessa frågor – till exempel transperson, hen, intergender, transsexualism, könsöverskri-dande identiteter eller heteronorm. Hur skulle dessa ord och begrepp benämnas på modersmålet?
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
Dessa delar av det centrala innehållet berör hur man uttrycker känslor och åsikter på sitt modersmål. Känslor som förälskelse, kärlek, passion, svartsjuka, lycka och glädje berör människors relationer. Och när man ska föra fram sina åsikter om exempelvis familjen, äktenskapslagstiftningen, barnuppfostran, könsmönster i samhället eller preventivmedelsanvändning behövs de språkliga nycklarna till effek-tiv argumentation för att uttrycka åsikter.
När det gäller språkets värdeladdning berör det exempelvis kön och sexualitet eftersom skällsord ofta har den kopplingen. Vilka ord och begrepp används i vilka sammanhang? Vilka ord som rör kön, sexualitet och relationer är att betrakta som vardagliga och vilka har en mer seriös prägel? Vilka ord och uttryck betraktas som fula ord och obsceniteter? Om man ska prata om sin egen kropp och sexualitet med sina kompisar eller med ungdomsmottagningen, vilka ord och uttryck passar för vilket sammanhang?
Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige.
Denna del av det centrala innehållet ger eleverna möjlighet att ta del av den sam-hällsdebatt som pågår, eller inte pågår, där modersmålet talas. Detta ger en ökad förståelse för kulturen och förutsättningarna för personer i landet. Vilka frågor som berör mänskliga rättigheter, könsmönster, kvinnors rättigheter, hbt-personers rättigheter, familjeliv eller sexualitet är aktuella där modersmålet talas?
Lagstiftningen som rör till exempel kvinnors eller hbt-personers rättigheter är under ständig förändring. Ofta sker förbättringar för människors villkor, men ibland sker också försämringar. Hur ser det ut där modersmålet talas och varför har man den synen på dessa frågor där? I samband med detta kan man jämföra med de svenska förhållandena.