Men vad är en god kvalitet i sex- och samlevnadsundervisningen? Ett antal per-spektiv kan uppmärksammas när skolpersonal planerar och följer upp sin egen undervisning. Några av dessa användes i kvalitetsgranskningen 1999, andra har tillkommit senare.34 Ett perspektiv som Skolverket inte lyfte fram i slutet av 1990-talet är normkritiken, och den får därför extra utrymme i detta material.
Styrning ocH ledning
Om skolans värdegrundsarbete ska kunna landa hos eleverna på ett likvärdigt sätt krävs styrning från rektors sida. För att öka kvaliteten på sex- och
samlevnadsun-31. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling: sex och samlevnadsundervisningen: undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, Skolverket, 2000.
32. Delredovisning av uppdrag om att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik, Skolverket, 2011, dnr 2011:643.
33. Hattie, John A. C., Visible learning: a synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement, Routledge, 2009.
34. ”Min uppgift är att knyta ihop det”– om kvalitetsgranskningen av tre områden: mobbning och annan kränkande behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika, Skolverket, 2001.
dervisningen behöver rektor följa upp och utvärdera undervisningen regelbundet.35 Rektor behöver se till att personalen är involverad i utvärderingen och utveck-lingen av undervisningen. Det kan handla om vilka metoder och arbetssätt som används, hur man dokumenterar sitt arbete eller vilken kompetensutveckling som behövs.36
balanS mellan barn-, ungdomS- ocH vuxenperSpeKtiv
Enligt grundskolans läroplan och skollagen ska eleverna vara delaktiga och få infly-tande. Elever ska ha inflytande över planering och genomförande samt vara aktiva i uppföljningen. Undervisningen om jämställdhet, sexualitet och relationer i de olika ämnena ska därför så långt möjligt göra barn och ungdomar delaktiga genom att läraren använder arbetssätt som leder till elevmedverkan.
Under tonårstiden är frågor som berör sexualitet, könsmönster och relationer ofta centrala för eleverna. Barns och ungas egna perspektiv kan innehålla helt andra frågor och funderingar än de vuxnas perspektiv. Funderingarna finns där och eleverna pratar med varandra om sina tankar och känslor. Många av dem söker ständigt kunskap inom området och relaterar till andra människors syn på dessa frågor. Alla som arbetar i skolan behöver fånga upp elevernas tankar och ge dem möjlighet att lära sig mer om frågorna och framför allt diskutera dessa på ett mer strukturerat sätt.37 Men det är viktigt att läraren fördjupar diskussionerna och stäl-ler de kritiska frågorna som eleverna kanske inte alltid stälstäl-ler.
variation i arbetSSätt för att Stimulera ett lärande
I undervisningen finns en rad arbetssätt för att stimulera en diskussion kring sexu-alitet, könsmönster, jämställdhet och relationer: samtal, dialog, diskussion, debatt, värderingsövningar, rollspel eller forumspel är några exempel. Att skriva texter, skapa en utställning, göra en film är exempel på andra metoder. Det är viktigt att variera arbetssätten för att dynamiken i klassrummet ska kunna öka. Det centrala är att elever får reflektera och också utveckla både inflytande och ansvar i lärandet.
35. ”Min uppgift är att knyta ihop det” – om kvalitetsgranskningen av tre områden: mobbning och annan kränkande behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika, Skolverket, 2001.
36. Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. SKOLFS 2012:98, Skolverket, 2012.
37. ”Kärlek känns! förstår du”: samtal om sexualitet och samlevnad i skolan: ett referensmaterial från Skolverket, 2.
uppl., Skolverket, 2000.
balanS mellan ett friSK- ocH ett riSKperSpeKtiv
Undervisning med fokus på hälsa i skolan har många gånger haft problem som utgångspunkt.38 Detta stödmaterial handlar om hur sexualitet, jämställdhet och relationer tas upp i olika ämnen och det finns i undervisningen en utmaning i att hitta en balans mellan ett riskperspektiv och ett friskperspektiv.
Sex- och samlevnadsundervisningen får ibland ett för stort risk- eller sjukdoms-perspektiv och en negativ prägel39. Sexuellt överförbara infektioner, undermålig kondomanvändning, oönskade graviditeter, hedersproblematik, utanförskap, tonårsaborter, sexuellt våld och utsatthet dominerar ibland. Jämlika relationer, självkänsla, handlingskompetens, lust, förälskelse, sexualitetens egenvärde och sexuell utveckling får då stryka på foten. Det behövs en balans mellan ett frisk- och riskperspektiv så att inte sex- och samlevnadsundervisningen bara blir problema-tisk och skrämmande. Det är bättre att utgå från att främja hälsa än att förebygga problem och sjukdomar. Läraren har en viktig roll i att skapa sammanhang för eleverna, att se sexualiteten ur ett större perspektiv, och inge hopp och förvänt-ningar på framtiden när det gäller relationer och sexualitet. Sexualitetens baksidor är en del av undervisningen, men måste inte stå i fokus.
progreSSion
Frågor som rör könsmönster, normer, jämställdhet, sexualitet och relationer kan kopplas till det värdegrundsarbete som ska genomsyra hela undervisningen. Det är viktigt att det finns kontinuitet i arbetet med dessa frågor, så att elevernas möjlig-heter att reflektera och lära sig mer och inte begränsas till en termin eller någon enstaka temavecka.
Man kan skapa möjligheter att diskutera frågor om identitet, könsmönster och sexualsyn vid flera tillfällen – med erfarenhet, kunskap och nya sociala kontakter förändras perspektiven och diskussionen får nytt bränsle. Men det är inte mening-en att exakt samma saker ska beröras i grundskolans lägre årskurser, i grundskolans högre årskurser och i gymnasieskolan. Ämnesområdet kan vara detsamma, och det kan behövas en grundläggande repetition som bas, men sedan behöver fördjup-ningen vara tydlig och nya perspektiv föras in. Progression i lärande är centralt, dels i relation till den tidiga grundskolans undervisning och den kommande gym-nasieskolan, dels mellan grundskolans senare årskurser.
38. Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Skolverket, Liber förlag, 1996.
39. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling: sex och samlevnadsundervisningen: undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, Statens skolverk, Stockholm, 2000.
När kondom återkommer som information i undervisningen inom grund- och gymnasieskolan kan eleven uppgivet säga att ”Det där har vi redan hört”. Men en viss repetition blir det alltid och det kan vara bra med tanke på att man utifrån mognad, kunskap och livserfarenhet lyssnar på olika sätt i olika perioder av skol-gången. En progression i lärandet finns tydligt uttryckt i en del ämnen medan den är svårare att se i andra ämnen.
Det finns flera formuleringar i det centrala innehållet som berör jämställdhet, identitet, sexualitet och relationer i religionskunskapen. I följande utdrag visas progressionstanken kring området identitet och livsstil.
Årskurs 4–6
Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Årskurs 7–9
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Gymnasiet, Religionskunskap 1
Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
Undervisningen går alltså från att titta på vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, vidare till hur religioner och andra livså-skådningar kan forma människors identitet för att sedan på gymnasiet fördjupa kunskaperna genom att tydligare knyta an till skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
En liknande progression finns i biologi och naturkunskap.
Årskurs 4–6
Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställd
het, relationer, kärlek och ansvar.
Årskurs 7–9
Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, rela
tioner, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.
Naturkunskap 1a1, 1b
Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
Progressionen visas genom att puberteten till exempel har sin givna plats under års-kurs 4–6, medan undervisningen i årsårs-kurs 7–9 ska fokusera mer på sexuellt över-förbara infektioner och oönskade graviditeter. Under gymnasiets naturkunskaps-kurs, som är obligatorisk för majoriteten av eleverna, ska normer kring sexualitet, lust och sexuell hälsa lyftas parallellt med de naturvetenskapliga perspektiven. På så sätt sker en fördjupning högre upp i åren och det komplexa samspelet mellan kön, sexualitet, naturvetenskap och normer kommer in i undervisningen.
flicKor ocH poJKar – att inte förStärKa SKillnader
Ett perspektiv är medvetenheten om genus. I kvalitetsgranskningen 1999 skrev Skolverket att skolpersonal bör vara försiktig med att kategorisera flickor och pojkar alltför mycket. Granskningen visade att en alltför stor tonvikt på skillnader mellan könen ledde till att kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen brast.
Det som flickor erbjöds, erbjöds inte pojkar och vice versa. Flickor kunde många gånger ses som offer och pojkar som förövare och i den diskussionen fick de möta helt skilda budskap. Eleverna blev på det sättet inte sedda som individer utan kate-goriserades som grupp.40 Det kan leda till att normer som kopplas till kön inte blir synliga och riskerar att cementeras istället för att utmanas.
En särskiljning mellan könen förekommer ofta i jämställdhetsdebatten och präglar också den allmänna diskussionen om flickors och pojkars resultat i skolan.
Fokus på pojkars sämre resultat kan göra att flickor med sämre resultat riskerar att inte bli sedda. När exempelvis problem kring psykisk hälsa behandlas är det flick-ors och pojkars olikheter i välbefinnande som kan leda till att problemet uppmärk-sammas och blir till ett jämställdhetsproblem.41
40. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling: sex och samlevnadsundervisningen: undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, Skolverket, 2000.
41. Styrke, Annica och Wiklund, Karin, ”Jämställdhet som bakbinder skolan”, i Pedagogiskt magasin nr 3, 2012.
42. Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Utbild-ningsdepartementet, 2010.
43. 2006–2009 i barn- och elevskyddslagen och från 2009 i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen, 6 kap. (2010:800).
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjlig-heter. Det sätt på vilket flickor och poj-kar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt
och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmöns-ter. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.42