Geotekniska, geohydrologiska och bergtekniska förhål- Geotekniska, geohydrologiska och bergtekniska förhål-landen

5.5.1 Geotekniska förhållanden

Söder och norr om Fridhemsgatan (km 344+250 – 344+550)

Den första delen av sträckan, från km 344+250 till ca km 344+750 går ena spåret (nedspåret) i samma läge som befintligt spår på bank, medan uppspåret går väster om befintligt spår. På sträckan söder om Fridhemsgatan är järnvägs-banken för uppspåret förberedd.

Utanför befintlig järnvägsbank utgörs marken av cirka en till två meter fyllning.

De naturliga jordlagren utgörs av lösa finsediment av lera och silt med cirka en till två meters mäktighet som är av torrskorpekaraktär översta metern. Leran och silten underlagras av fastare sediment av siltig sand och sand på morän.

Sedimentens mäktighet varierar mellan cirka en till fem meter och avtar norrut.

Kyrkbergsvägen och Skönsmons kyrka (km 344+550 – 345+050)

Norr om Kubikenborgsgatan utgörs jorden av fastmark av morän som ställvis överlagras av tunna lager av sand och grusig sand. Jorddjupet avtar i mäktighet norrut och vid Skönsmons kyrka finns berg i dagen och ytligt berg på en sträcka av cirka 200 meter.

Sönderborgsgatan (345+050 – 345+400)

Norr om Skönsmons kyrka faller berget och jorddjupen ökar hastigt. Resterande del av sträckan för nytt dubbelspår ligger inom Sundsvallsåsen, som karakteri-seras av mäktiga jordlager av främst sand med ställvisa lager av lera och silt.

För området förbi Sönderborgsgatan utgörs jordlagren av sand. Vid ca km 345+200 och framåt finns ett lerlager cirka tre till sex meter under sanden med mäktighet på cirka en till tre meter som vilar på sand.

Väster om järnvägsbron över Björneborgsgatan 345+450 – 346+300 Direkt väster om järnvägsbron över Björneborgsgatan utgörs jordlagren av 1–6 meter sand i markytan som underlagras av cirka 3–6 meter lösa sediment av lera och silt på fastare sediment av sand. Vid km 345+700 avtar silt- och lerlagret i mäktighet för att upphöra på en sträcka av cirka 100 meter, där

endast sand har påträffats ned till cirka tio meters djup. Vid 345+800 påträf-fas återigen skikt av silt och lera. Här har upp till tre olika skikt av lera och silt mellan fastare sandlager påträffats, med djupaste skikten på cirka 15 meters djup.

Från ca km 346+150 och framåt utgörs jordlagren av sand fram till ca km 346+300 där spåren når bangården.

Bangården 346+300 – 346+880

På bangården utgörs jordlagren generellt av en till två meter fyllning. Fyll-ningen underlagras av naturlig jord av lösa sediment av lerig silt och siltig lera som ställvis är något sulfidjordshaltig ned till cirka 4,5 meter under markytan.

Underliggande jordlager utgörs av varvig siltig finsand.

5.5.2 Hydrogeologiska förhållanden

Längs med Selångersån löper Sundsvallsåsen från nordväst mot sydost genom hela Sundsvalls tätort. Järnvägsplaneområdet är till stor del belägen på Sunds-vallsåsens sydostligaste delar, se figur 5.5:2. Grusåsen överlagras till stor del av finkornigare material som lera och silt. Leran överlagras i sin tur av utsvallad sand eller fyllnadsmaterial. I dessa områden förekommer det ett övre grundvat-tenmagasin ovan lerlagret. Grundvattennivån i det övre grundvatgrundvat-tenmagasinet är cirka 1,5–4 meter under markytan. Grundvattennivån i Sundsvallsåsen är

Skönsmon

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

346+800 346+700 346+600 346+500

346+100 346+400

346+300 346+200

346+000

Figur 5.5:1 Jordartskarta.

9,5–16 meter under markytan. De motsvarar cirka noll till 1,5 meter över havet och grundvattennivån i grusåsen bedöms således ha god kommunikation med havsnivån. Längs med järnvägsplanen har två områden identifierats där ett tätande lerlager saknas ovan grundvattenförekomsten. I dessa områden sträcker sig det genomsläppliga åsmaterialet hela vägen upp till markytan. Dessa två områden är belägna mellan km 345+700 till 345+800 samt mellan km 346+150 till 346+350.

Grundvattnets flödesmönster bedöms främst följa topografin och rinna från Södra Stadsberget och ner mot Sundsvallsfjärden. I Sundsvallsåsen bedöms flödesmönstret även följa grusåsens längriktigt från nordväst mot sydost.

Grundvattenbildningen till grusåsen sker således främst från nederbörd och dagvatten som infiltrerar direkt på grusåsen, eller yt- och grundvatten som rinner från ovanliggande sluttningar ner till grusåsen. Grundvattentillgången är stor och SGU bedömer uttagsmöjligheterna i grusåsen som mycket goda, 25 – 125 liter per sekund.

De södra delarna av järnvägsplanen är belägna på morän och sand. I dessa områden är grundvattenytan nära markytan. Avståndet mellan markytan och grundvattennivån är mindre än två meter, vilket motsvarar cirka sex meter över havet.

Figur 5.5:2 Karta över grundvattenmagasinet tillsammans med planerad järnväg. Översiktligt markerat område där de förekommer ett övre och undre grundvattenmagasin inom och intill området för järnvägsplanen.

! !!!

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 Gräns järnvägsplanNy järnvägNy järnväg Generell flödesriktning

Generell flödesriktning

Områden för övre grundvattenmagasin Områden för övre grundvattenmagasin

! Grundvattennivå meter under markytaGrundvattennivå meter under markyta 3,93

3,93

3,86 3,86 1,771,779,439,43

1,48 1,48 15,4815,48

5.5.3 Bergtekniska förhållanden

Geologin i området bedöms utgöras huvudsakligen av metamorfa, omvandlade bergarter så som gråvacka. Undersökningar från närområdet visar på förekom-ster av pegmatit i form av gångar inom omkringliggande gråvacka. Gråvackan bedöms på sina ställen vara ådrad vilket kan ha en påverkan på dess kvalitet.

I planområdets närområde förekommer exponerade hällar endast vid och kring Skönsmons kyrka.

En lokal geologisk struktur som är spröd och starkt uppsprucken kan enligt SGU påträffas strax söder om Skönsmons kyrka. Där löper den genom planom-rådet från Tjuvholmen mot Kubikenborg och sedan vidare i sydvästlig riktning.

Den planerade järnvägen, och dess tillkommande bergskärning vid Skönsmons kyrka, går nära vinkelrätt mot denna zon vilket troligen innebär gynnsamma förhållanden för planerad bergskärning ifall zonen har påverkat området även uppe vid kyrkan.

Bergkvalitetsprover planeras att tas för analys på laboratorium för att utreda bergets ballastmekaniska egenskaper.