• No results found

Järnvägsplanens effekter och konsekvenser

Kartans beteckningar för mark- och vattenanvändning

8 Miljöförutsättningar och konsekvenser

8.1 Stads- och landskapsbild .1 Förutsättningar

8.1.4 Järnvägsplanens effekter och konsekvenser

Figur 8.1:7 Karta över områden med beskrivna effekter och konsekvenser.

Område 1, Infrastrukturkorridoren samt industri- och hamnområdet norr om planerat spår

Områdena utgör i dag en visuellt tråkig infart mot staden. Endast vegetationen mjukar upp intrycket och tar ned skalan på infrastrukturen och hamnen. En större avverkning av träd för upplagsytor/tillfällig nyttjanderätt samt nya spår kommer därför få en stor inverkan på området. Sandblottor i området är värde-fulla och ovanliga habitat för insekter. En vidareutveckling av sandblottorna med blommande vegetation som gynnar insekter innebär ett positivt inslag för både djur och människor.

Infrastrukturkorridoren i område 1 tillsammans med område 4 skapar en stor och markant barriär som helt hindrar rörelser mellan bostadsområdet i söder och hamnen med sina arbetsplatser. Endast en koppling i områdets sydöstra utkant finns mellan infrastrukturkorridoren och hamnen. Ytterligare spår och stängsel förstärker upplevelsen av området som en barriär både fysiskt och visu-ellt. Detta har en stor inverkan på området och kräver en bättre helhetsplane-ring som tar hänsyn till omkhelhetsplane-ringliggande områdens verksamhet samt utveckling.

Sociala effekter av barriären blir ett ökat användande av bil inom stadsmiljön eftersom människor åker omvägar i stället för att exempelvis cykla en kortare sträcka om det fanns en eller två passager.

Området bedöms ha en stadsbild med lågt värde och låg känslighet för föränd-ringar i sin helhet. Dock har den trädvegetation som finns stor betydelse i stads-bilden. Effekten bedöms bli måttligt negativ om och när avgränsande trädvege-tation tas bort. Med plantering av nya träd kan effekten bli liten negativ. Små negativa konsekvenser bedöms uppstå för stadsbilden i området.

Institutionsområde

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

Område 2, Infrastrukturkorridoren samt industri- och hamnområdet nordost om planerat spår

Eftersom de nya spåren förskjuts mot söder tillkommer mer mark mellan järnväg och väg 562 samt trafikplats Skönsmon, vilket innebär mer restytor i området. Dessa syns från E4 och området och måste därför markmodelleras så att de anpassas mot befintlig mark. Marken ska vara täckt av vegetation.

Området utgör en barriär som starkt begränsar hur människor kan röra sig på platsen. Endast en koppling i områdets nordvästra utkant finns mellan infra-strukturkorridoren och hamnen för gående och cyklister.

Området bedöms ha en stadsbild med lågt värde och låg känslighet för föränd-ringar. Restytor som inte är gestaltade sänker områdets värde för stadsbilden.

Effekten bedöms bli liten negativ om markområdet modelleras och vegetation anläggs efter att det använts för tillfälliga upplag, arbetsytor och så vidare. Små negativa konsekvenser bedöms uppstå för stadsbilden i området.

Område 3, Infrastrukturkorridoren öster om planerat spår

Upplag kan delvis skymmas mellan de båda vallarna vilket är positivt. Nya markmodelleringar kring bron blir ett positivt inslag vid infarten.

Området bedöms ha en stadsbild med lågt värde och låg känslighet för föränd-ringar. Restytor som inte är gestaltade sänker områdets värde för stadsbilden.

Effekten bedöms bli liten negativ om markområdet modelleras och vegetation anläggs efter att det använts för tillfälliga upplag, arbetsytor och så vidare. Små negativa konsekvenser bedöms uppstå för stadsbilden i området.

Område 4, Infrastrukturkorridoren samt bostadsområde söder om planerat spår De nya spårdragningarna, eventuella bullerskyddsåtgärder samt upplagsplatser påverkar områdets vegetation och hur det upplevs för boende och förbipas-serande. Eftersom Björneborgsgatan och bostadsområdet ligger högre syns spårområdet och vad som sker där tydligt från bostäderna. Den höga stödmuren längs det nya spåret kommer att synas långt ifrån när hög vegetation försvin-ner. Muren kommer att bli ett betydande inslag i stadsbilden, väl synlig från till exempel Sundsvallsbron.

På en smal remsa mellan Björneborgsgatan och järnvägen ligger ett småskaligt verksamhetsområde. Några av husen måste rivas för att kunna anlägga stödmu-ren längs spåstödmu-ren.

Björneborgsgatan och området söder om gatan bedöms ha en stadsbild med måttligt värde med måttlig känslighet för förändringar. Verksamhetsområdet bedöms ha en stadsbild med lågt värde med låg känslighet för förändringar.

Effekten bedöms bli måttlig negativ om stödmuren får en estetiskt tilltalande utformning. Måttligt negativa konsekvenser bedöms uppstå för stadsbilden i området.

Område 5, Bostadsområde med kyrka och kyrkogård söder om planerat spår Detta är ett känsligt område eftersom det innehåller både kyrkogård och kyrka.

När merparten av vegetationen mellan bostadsområdet och infrastrukturkor-ridoren försvinner får det en stor inverkan på upplevelsen av bostadsområdet.

Vegetationen fungerar i dag som en viktig avskärmning och buffert mellan bostadsområde och infrastrukturkorridor. Eftersom spåren förläggs närmare bostadsområdet försvinner även vegetation kring kyrkan. På kyrkogården finns redan i dag stora problem med buller vilket nu förväntas öka. Byggtrafik och upplag blir ett störande inslag i området under lång tid vilket är extra känsligt eftersom det samtidigt kan förekomma exempelvis begravningar.

I grönområdet finns stigar som nyttjas som genvägar ned mot Björneborgs-gatan. De försvinner till förmån för byggvägar och upplag men kan återställas efter byggtiden. För att skydda området från byggdamm, buller samt visuellt störande byggnationer ska byggområdet skärmas av från bostäder och kyrko-gård. Förslagsvis sker detta med ett avskärmande plank eller motsvarande i samråd med berörda. Efter byggskede återställs området med plantering. Almar finns längs spåret. Mindre plantor kan flyttas och jordslås för att sedan åter planteras ut på lämpligt ställe.

I slänten ner mot järnvägen föreslås gabionmurar. Tillsammans med befintliga gabionmurar vid trafikplatsen kommer murarna att bli ett betydande inslag i stadsbilden, väl synliga från till exempel Sundsvallsbron.

Järnväg och vägar utgör i dag en stor barriär i området tillsammans med skill-nader i terrängen mellan bostadsområdet och infrastrukturkorridoren. Männ-iskor får gå omvägar eller göra onödiga bilresor för att ta sig ut mot hamnområ-det där hamnområ-det finns arbetsplatser och affärer.

Området bedöms ha en stadsbild med måttligt värde med måttlig känslighet för förändringar. Skönsmons kyrka med omgivande vegetation är ett viktigt land-märke. Kyrkogården som miljö med dess besökare är känslig för störningar.

Effekten bedöms bli måttligt negativ om bullerskydd och gabionmur anläggs och slänten ovan gabionmuren planteras. På ytor som använts för tillfälliga upplag, arbetsytor och så vidare anläggs ny vegetation, vilket är viktigt för stadsbilden. Måttligt negativa konsekvenser bedöms uppstå för stadsbilden i området.

Område 6, Bostadsområde Kubikenborg med grönytor väster om planerat spår Detta område är en känslig kulturmiljö från sågverksepoken och det får en stor påverkan av projektet.Eftersom det gamla flerbostadshuset från sågverksepo-ken försvinner minskar områdets historiska läsbarhet drastiskt. Med avsaknad av konkreta hus på platsen försvinner även förståelsen av gatunamnet Enhör-ningsvägen. Namnet förminskas till ett sagoväsen snarare än en sågverksägare som hade ett stor inflytande på Kubikenborg och Sundsvall. Byggupplag och området för nytt spår tar ytterligare mark i anspråk vilket påverkar vegetation samt rester av riven bebyggelse och den gamla folkparken. Rester av murar och häckar riskerar att försvinna vilket ytterligare minskar förståelsen av platsens historia. Byggtrafik och upplag på platsen kommer starkt påverka hur den upplevs av de närboende samt hindra användandet av grönområdena. Buller kommer öka i området och påverka upplevelsen av platsen.

Området bedöms ha en stadsbild med måttligt värde med måttlig känslighet för förändringar. Effekten bedöms bli måttligt negativ när bullerskydd anläggs och ytor som använts för tillfälliga upplag, arbetsytor och så vidare anläggs med ny vegetation. Måttligt negativa konsekvenser bedöms uppstå för stadsbilden i området.